I samband med de allierades
nödlandningar i Sverige i slutet av andra världskriget fick man de
första kontakterna med flygradiostationer på VHF-bandet (100 – 150 MHz).
Efter kriget då flygvapnet anskaffade
flygplan
P-51 ”Mustang” (J26) levererades de med VHF-radion SCR-522.
Tidigare hade flygvapnet fattat beslut
om att flygradiostationerna enbart skulle arbeta på kortvåg och inte
långvåg. Nu insåg man att detta var ett förhastat beslut eftersom en
högre frekvens (VHF) bl.a. gav mindre och lättare utrustningar och
effektivare antenner (de blev mindre).
För att snabbt täcka både flyg- och
markradiostationsbehovet inköptes från surpluslager SCR-522 i stort
antal.
Flygradioversionen betecknades Fr-7,
medan markstationerna försågs med likriktare och fick benämningen
Fmr-5.
Denna radiostation kom att monteras i de
flesta av flygvapnets flygplan men även i flera fordon, exempelvis
räddningsbandvagnar.
Sammanställt av: K-G Andersson
Senast uppdaterad:
2018-03-07 Läs Mer: Beskrivning Fr-7 och Fmr-5 från 1950. (pdf-fil 34MB) |