Bakgrund
Radarns spanings- och följefunktioner var, från 1965 och 10 år framåt
väl anpassad för att
J35F skulle kunna
bekämpa snabba mål på hög höjd. Även mot den tidens radarstörning från
målet klarade den följningskravet för radarsiktet fram till avfyring av
resp. jaktrobot
I mitten av 1970-talet förändrades störhotet drastiskt! En
övningsstörkapsel ”PETRUS” togs fram av LME/ERE på uppdrag av FMV för
att möjliggöra träning av att hantera de förväntade elektroniska
störmiljön
Vid kontakten med störningarna från PETRUS-kapseln erfor J35F-piloterna
att de inte kunde manövrera radarns styrmoder vid maskerande eller
vilseledande avståndsstörning och/eller så kunde inte radarn antennfölja
på målet under stora delar av anfallen. Tekniska orsaker till problemen
var dels radarmottagarens automatiska känslighetsreglering AKR som
medgav att störsändaren fick dominans över målekot, dels att
antennlobrotationens varvtal (frekvens) kunde mätas in och störas och
dels ett undermåligt störlarm och omständligt manöversystem.
Modifieringarna
Förslagen till ändringar i radarn inlämnades av teknisk personal vid F16
under perioden 1979-80. De berörde radarns avstånds- och
antennföljningssystem och manöverlogik och bestod i enkla omkopplingar
av redan befintliga konstruktionsfördelar och i någon mån
nykonstruktioner. Till avståndskretsarna kopplades en manuell
känslighetsreglerad MKR mottagardel och till antennen ett pulsdon som
varierade lobrotationens varvtal (frekvens). I manöverlogiken kopplades
ett nytt kriterium till störlarmet och manöverrorgan omkopplades.
Utprovningarna
FMV byråer Flygelektro-, Robot- och Prov- (FC) samt F16 personal på alla
nivåer medverkade till att fullskaliga prov kunde genomföras.
Utprovningen startade 1980 i CF16 regi och genomfördes i 4 J35F1 och i
Simulator SUL 35F2 vid F16 samt vid prov i FC mäthus med
markmonterad PS01 och
datoriserad mätutrustning.
Under utprovningen framkom bonuseffekter. Vid flygproven på F16
uppfattade piloterna att radarn fick avsevärt förbättrade
låghöjdsprestanda i följemoden. Provningen vid FC möjliggjorde mätningar
så att störlarmet kunde optimeras
FC slutgiltiga bedömning av provresultaten var att 35-systemets effekt
kunde förbättras till rimlig kostnad.
1982 var utprovningen klar och modifieringen infördes i 120 flygplan (6
divisioner) vid F10 och F16 under perioden 1982 till 1984.
CVA utformade ändringsunderlaget och FC och Saab ändrade flyg- och
markinstruktionerna.
Sveriges regering beslutade att även tillåta införande av
modifieringarna i de J35F som såldes till Finland. Förslag av denna typ
togs väl emot av FV ledning som snabbt avsatte medel för prov och senare
införande.
Prestandaförändringarna
Med modifieringspaket Hawée 1 var det åter möjligt för J35F att via radarsiktes
rikta in och med
Robothjälpapparater
preparera och avfyra
RB27
och RB28 även i kraftigt
elektronisk störd miljö samt på lägre flyghöjder.
Modifieringarna innebar att J35F
radar PS01/011:
-
Blev avsevärt mindre känslig för
elektronisk störning i alla följefunktioner.
-
Fick bättre låghöjdsprestanda i alla
följefunktionen pga mindre inverkan från markekon (klotter).
-
Manöverlogik fick mer automatik och
betydligt enklare handhavande.
Skrivet av Göran
Hawée
Senast uppdaterad 2008-10- 05 |
