Flygvapnets
Centrala verkstäder
Kortfattad historik från begynnelse till 1985
INNEHÅLL
Historien före 1936
CFM på Malmen i
Linköping
CFV i Västerås
Förändringar 1936
Krigsåren 1940 - 1945
CVA - en tredje
central flygverkstad
Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm FFVS
1945 -1950 jetåldern inleds
CVM
CVV
CVA
1950 – 1959
CVM
CVV
CVA
1958 Ny organisation för flygverkstäderna
1960-1967
CVM
CVV
CVA
Flygverkstäderna lämnar flygvapnet
1967 - 1973
1973 - 1980
1980 - 1985
De Centrala flygverkstäderna har sitt ursprung
i den verkstad som med början 1913 byggdes upp på Malmen utanför
Linköping från 1916 kallad Flygkompaniet.
Parallellt med Arméns flygväsende byggde Marinen också upp ett
flygväsende med en flygverkstad, vid Stockholms örlogsvarv,
Galärvarvet.
När Flygvapnet 1926 blev självständig försvarsgren skulle i
organisationen ingå två centrala flygverkstäder.
Flygkompaniets verkstad blev Centrala
Flygverkstaden på Malmen (CFM) med inriktning på armeflygets
behov.
En omorganisation av försvarets verkstäder där Flygkompaniets
tygverkstäder Malmslätt kom att utgöra basen för den nybildade
verkstaden.
Teknikutvecklingen gick framåt under 1930-talet, nya metoder och nya
material kom efterhand. Som exempel ersatte svetsade
stålrörskonstruktioner tillverkning i trä av flygplanskroppar.
För att bland annat klara detta, byggdes en stor monteringshall,
personal anställdes, för nytillverkning och underhåll av FPL.
Vid CFM fanns även instrument- och fotoverkstad samt
säkerhetsmaterielverkstad
1933 bildades en speciell utprovningsavdelning, som svarade
för typprov av flygplan samt prov med utrustning och
beväpning av alla krigsmaktens flygplan. 1936 namnändring till
Försökscentralen, FC.
Marinens flygverkstad blev Centrala
Flygverkstaden i Stockholm, som 1927 flyttades till Västerås och
blev Centrala Flygverkstaden i Västerås, CVV.
Den nya verkstaden och sjöflygstationen som byggdes vid Viksäng,
bestod av slip och lyftkran för upptagning av flygplan.
Vintertid användes mälarisen som flygfält.
I övrigt kontorsbyggnad, två reparationshallar, snickar-, målar-
tapetserar och mekaniska verkstäder. Vidare, el och
instrumentverkstad samt motorverkstad.
Verksamheten startade under hösten 1927. Bemanningen utgjordes
inledningsvis av personal som överflyttades från
Torpeddepartementet vid flottans varv i Stockholm.
Från starten arbetade elverkstaden med elarbeten på flygplan,
elapparater, radio och markelektroutrustningar samt transportabla
markradiostationer.
Med åren tillfördes allt mer avancerad materiel, varför instrument-
och radioverkstad tillkom.
1936 års försvarsordning innebar ändrad
inriktning av verksamheten vid de Centrala flygverkstäderna. Dessa
skulle nu enbart ägna sig åt översyns- och reparationsarbeten
på flygmaterielen.
I den nya flygvapenorganisationen var verkstäderna, nu med
förkortningarna CVM och CVV, underställda CFV
med den direkta ledningen från industribyrån vid Flygförvaltningens
materielavdelning.
Personalstyrkan var vid såväl CVM som CVV cirka 200 personer, varav
ungefär 80 procent var arbetare. Vid båda verkstäderna fanns bland
annat monteringshallar för flygplan samt verkstäder med olika
inriktning. Vid CVM fanns en instrument- och fotoverkstad samt
säkerhetsmaterielverkstad och vid CVV en el- och radioverkstad.
I samband med att
B3 tillfördes flygvapnet och
F1, fick CVV ansvaret för det centrala underhållet på B3.
Detta medförde att man fick bygga en monteringshall på ca 4000 m²,
för flygplan vid flygfältet på F1, klar i slutet av 1938.
Anläggningen kom att kallas för “CVV filial Hässlö” eller kort ”Hässlöfilialen”.
CVV fick med Hässlöfilialen tillgång till ett flygfält vilket var
nödvändigt för framtida underhåll av flygplan.
Krigsutbrottet 1939 och flygvapnets
stora upprustning medförde en kraftig utbyggnad av CVM och
CVV.
Vid CVM uppfördes under fem år 15 nya byggnader med en yta på
över 30 000m²
Personalstyrkan ökades från knappt 300 personer 1939, till
900 1942 och som mest var det 1944 1100 anställda. Inkallade
värnpliktiga deltog också i arbetet.
Viktigare arbetsuppgifter var i början av 40-talet
-
J9 montering efter leverans från USA
-
J11och J20 samma arbete med
de från Italien köpta flygplanen.
-
B17 tillkom senare som det
stora objektet
På CVM motorverkstad ökade väsentligt
resurserna för översyn och provning av de många nya motortyperna.
De viktigaste motortyperna var
I propellerverkstaden
licenstillverkades i stor skala trebladiga träpropellrar till J22
och Bl7.
Vid CFM hade från 1921 byggts upp ett materiallaboratorium
som 1944 fick status som centralt laboratorium för flygförvaltningen
och i fortsättningen kom att få allt mera kvalificerade uppdrag och
resurser
Vid CVV uppfördes nya byggnader med en sammanlagd yta av
ungefär 25 000m² . Antalet anställda ökade från omkring 200 till i
runt tal 1000, varav ungefär 750 arbetare. Även vid CVV arbetade
värnpliktiga.
De styrande arbetsuppgifterna var:
-
Flygplanen B3, S5, T2, S12 och Sk14-
ansvaret för det centrala underhållet.
-
S/B16 Caproni de från Italien 1940
anskaffade spanings och bombflygplanen medförde förutom
underhåll omfattande modifieringsarbeten.
-
Saab B17, det första helsvenska
stridsflygplanet, huvudansvaret för det centrala underhållet.
-
B18
som började levereras till flottiljerna 1944.
I samband med den stora utökningen av
flygvapnet i krävdes ytterligare verkstadskapacitet som inte kunna
täckas genom ytterligare utbyggnader vid CVM och CVV.
1 maj 1942 föreslog CFV att den nya verkstaden skulle lokaliseras
till Arboga.
De viktigaste kraven var ett berg lämpligt att inrymma en verkstad
och med öppen mark intill, där ett flygfält kunde anläggas.
Den 20 juni 1942 beslutade riksdagen om etableringen av den nya
centrala flygverkstaden.
CVA start och första år var nära sammankopplat med
flygförvaltningens flygverkstad i Bromma, FFVS och särskilt
avvecklingen av denna.
FFVS bildades 1941 enbart för utveckling och
tillverkning av det helsvenska jaktflygplanet J22. 250 större
legotillverkare tillverkade alla detaljer. Slutmontering skedde i en
nybyggd hangar på Bromma flygplats som hyrdes av AB Aerotransport.
Efter andra världskriget tvingades man att lämna denna lokal trots
att alla flygplan, tack vare förseningar, inte blivit tillverkade.
Personal från FFVS överfördes till CVA med
början 1 juli 1944. Under det närmaste året flyttade närmare 150
FFVS-anställda över till Arboga.
Produktionen vid CVA inleddes i oktober 1944 med reparationer av
delar till J22. 1 januari 1945 kom den första J22:an in för översyn
och därmed kom flygplanarbeten på igång varefter CVA fick i uppdrag
att färdigställa de 18 sista flygplanen.
Den 1 juli 1945 var officiellt dagen för CVA start. Antalet
anställda var den 31 december 1945 363 personer.
Efterkrigsåren inleddes på flygplansidan med:
-
J26 Mustang, utöver rena översynsarbetet omfattande
reparationer på kropp och vingar.
-
S14 Fieseler Storch, ett speciellt uppdrag att av 15 i
Sverige under kriget landade flygplan plocka ihop sex något
sånär lika maskiner.
-
S31 SPITFIRE flygvapnets sist anskaffade kolvmotordrivna
propellerflygplan. Med det relativt lilla antal som anskaffades,
blev inte denna flygplantyp så arbetskrävande vid CVM
-
J21A,
Arbetsomfattningen vad gällde översyn och reparation blev inte
så stor som man väntat sig. Modifieringar infördes däremot i
ganska stor utsträckning. Vid 40-talets slut kom sedan
jetversionen J21R.
-
J28 Vampire inledde jetåldern, då det centrala underhållet
placerades till CVM. J28 blev CVM stora arbetsobjekt fram till
60-talets mitt.
På motorsidan fick CVM underhållet av:
-
DB605 till B/T18B och J21A
-
Packard “Merlin” till J26 Mustang
-
Rolls Royce “Griffon”
till S31 Spitfire
-
Rolls Royce “Merlin”
till
J30 Mosquito.
-
RM1 de Havilland “Goblin” till
J28A Vampire och Saab J21R, den
viktigaste nya motorn varmed jetmotorepoken inleddes.
Försöksverksamhet med konstruktion och tillverkning av robotar
började under 1946-47. Verksamheten överfördes 1953 till CVA.
Tillverkning av styrroder och vingar pågick dock till 60-talets
början.
Nya uppgifter som tillkom var
-
Renovering av 17 lätta bombflygplan B17 för
en första leverans till Etiopien.
-
Underhållsansvaret för nattjaktplanet J 30
De Havilland Mosquito, som flygvapnet köpte 60 av och
baserade på F1 Hässlö.
-
Verksamheten på Hässlö utökades då arbetet
vid filialen blev alltmer omfattande. Golvytan fördubblades, det
gamla telfersystemet byggdes ut, så att man enkelt kunde flytta
flygplanen inom hela hallen.
-
En speciell flygplanväg byggdes
mellan filialen på Hässlö och Viksäng så att man kunde utnyttja
hallarna på bästa sätt.
Arbetet med J22 utökades. Under 1946
tillverkades 16 flygplan 20 reparerades och 28 genomgick översyn.
Iordningställande av 100 Sk16 påbörjades efter leverans i trälådor
från USA
Översyner tillkom av motor DB605 och P & W “Wasp” till Sk16.
Verksamheten med el- och radiomateriel vid CVV överfördes
till CVA. Underhåll av radarmateriel inleddes med
markradarstation ER-3b. Verksamhet med mobilt underhåll
av marktelemateriel påbörjas
Underhåll av vapen påbörjades liksom av instrument,
till en början såväl gyroinstrument som elektriska och mekaniska
instrument.
Linktrainers - senare flygsimulatorer - blev ett nytt
underhållsobjekt.
1947 togs motorprovhuset i bruk.
1949 inleddes verksamhet inom robotområdet med tillverkning
av försöksrobot 310.
Tillkommande arbetsobjekt var Sk16,
J29 och
J34
under senare hälften av 50-talet.
På motorsidan påbörjades i mitten av 50-talet översyner av RM2
“Ghost” till
J29 och
J33,
RM5A “Avon” till
A32A och S32C samt RM5B till
J34.
Vid den mekaniska verkstaden tillverkades över 4000 fälltankar till
fpl 28, 29, 34 och på 60-talet till fpl 35. Där påbörjades också en
legotillverkning åt Saab
Efter en serie “explosionsexperiment” byggdes vid CVM ett speciellt
apparatprovhus. Detta blev prototyp för liknande anläggningar vid
CVA, SFA, Svenska Flygmotor AB och SAS.
Under 50-talet fick CVV ansvaret för det
centrala underhållet av FPL 29, 32 och 33
-
1952 inrättades en plast- och
gummiverkstad
-
I slutet av 1953 iordningställdes 16 FPL
B17 för en ny leverans till Etiopien
-
1954 startades vid CVV en ny verkstad för
underhåll av flygvapnets alla specialfordon.
Vid motorverkstaden fick man ta över
underhållet av
Beslut fattades att CVV inte skulle få något
jetmotorunderhåll. Istället ett omfattande apparatunderhåll
Jet-epoken inleds på CVV 1953 med
J33Venom. På de 30 första flygplanen byggdes huvarna om på
Hässlö av engelsk personal. Vidare byggdes stjärtbommarna om för att
flygplanet skulle kunna uppfylla de uppställda kraven.
J33 svarade för en betydande beläggningen vid CVV filial då
omfattande modifieringar och kompletteringar utfördes innan
flygplanet levererades till F1. Bl a infördes nya låsningsfria
bromsar. Vidare infördes ett omfattande avioniksystem
initialt överflyttat från J30 Mosquito.
Vid CVA skedde en fortsatt uppbyggnad inom
speciellt flygelektronik- marktele- och robotområdena.
Försöksverksamhet vid CVM med konstruktion och tillverkning av
robotar överförs 1953 till CVA därmed expanderar robotverksamheten.
Modifieringsarbeten på
T18B,
med införande av bland annat katapultstolar, 57 mm akan och
flygradio FR-7, utfördes på 58 flygplan i början av 50-talet.
Arbeten på flygplan upphörde helt 1959, efter slutförande av
installation av
flygradar PS-43 i A32A.
Motor RM6 till FPL35 tillfördes CVA 1959. Därmed inleddes ett
långvarigt underhållstagande.
Under åren 1951-59 tillverkades åt SAAB delar till fpl29 och fpl32.
Efter en omfattande utredning infördes vid alla
tre verkstäderna en ny och i princip lika organisation från den 1
januari 1958. Den största förändringen var skapandet av en
teknisk avdelning, innebärande en uppdelning av den operativa
verksamheten på en enhet “Produktion” och en enhet “Teknik”.
Den senare skulle bland annat handlägga uppdrag som börjat läggas ut
från flygförvaltningen och vilka tidigare utförts där av såväl sak-
som underhållsorgan. Sådana uppdrag av karaktär teknisk
konsultverksamhet, huvudverkstadsuppdrag, kom sedan i starkt
ökande omfattning att läggas på de centrala verkstäderna.
60-talet kom att kännetecknas av expansionen på
den tekniska sidan och av utvidgningen av berednings- och
planeringsfunktionen på produktionssidan. Detta innebar en stark
ökning av antalet tjänstemän.
Antal anställda 1950 – 1967
Vst |
1950/51 |
1958 |
1967 |
Tjm |
Arb |
Tjm |
Arb |
Tjm |
Arb |
CVM |
225 |
675 |
330 |
665 |
620 |
650 |
CVV |
200 |
500 |
235 |
510 |
450 |
500 |
CVA |
250 |
600 |
385 |
690 |
750 |
690 |
På flygplansidan tillkom 1967
huvudverkstaduppdrag för Sk60.
På motorsidan tillkom:
-
1964 helikoptermotorn TM2
-
1966 huvudansvaret för översyner av RM2
från CVA på grund av stor motorbeläggning där.
-
1967 inleddes arbeten på RM9 till Sk60.
I samband med ökade krav på renlighet i
arbetet med flyginstrument såsom styrautomater och
flyglägesgivare, tillbyggdes instrumentverkstaden med en starkt
miljökontrollerad verkstad med tillämpning av “rena rum”
-principen.
Vid CVV, som var utsedd huvudverkstad för
fpl 35, började man med arbeten på denna flygplantyp under
60-talets första år.
Fpl 35 kom att bli stora arbetsobjekt och föremål för omfattande
modifieringar.
CVV blev huvudverkstad för Hkp 2 och Hkp 4.
CVA inledde 1960 arbeten med robotsystem 365 “Bloodhound”.
En underjordisk anläggning för provning av turbojetmotorer togs i
bruk samma år.
Utveckling och framtagning inleddes av utrustning för automatisk
provning av elektroniken i flygplan, autotestare.
Mobilt underhåll av teleinstrument inleds. Gemensamt underhåll av
teleinstrument inom försvaret formaliserades
Serietillverkning av sjömålsroboten RB 04C genomfördes.
FATU utredningen i början av 60-talet
rörande organiserandet av det framtida underhållet av försvarets
tele- och robotmateriel ledde till riksdagsbeslut 1963 innebärande
bland annat att CVA den 1 juli 1967 överfördes till Försvarets
fabriksverk, FFV.
1966 tillsattes en statlig utredning, V66, som skulle
utreda om även CVM och CVV skulle föras över till FFV och om en av
de tre flygverkstäderna skulle kunna läggas ned på grund av
beräknade minskningar av underhållsbehovet.
Utredningen ledde fram till förslag att CVM och CVV
skulle överföras till FFV och att CVV skulle läggas ned.
Riksdagen beslutade våren 1968 enligt förslaget.
Från att ha varit en del av flygförvaltningen blev istället de
Centrala flygverkstäderna leverantörer till flygförvaltningen,
flygvapnet och i viss utsträckning övriga försvaret.
CVA och CVM blev 1967 respektive 1968 enheter
inom FFV.
CVV underställdes CVM under avvecklingsskedet som i huvudsak varade
under åren 1969 - 70. Dock pågick verksamhet i Hässlö filialen med
främst modifieringar av fpl 35 samt Hkp3 och 4 till 1975.
CVV arbetsuppgifter överfördes till CVM, CVA och den i slutet av
1969 uppsatta verkstaden i Östersund, underställd CVA,
CVAÖ, som den till att börja med kallades, blev en verkstad för
underhåll av flygbasmateriel.
I slutet av 60-talet koncentrerades allt motorunderhåll till CVA.
Dessutom överfördes från CVA till Telub underhållet av RB 368 och
viss marktelemateriel.
Efter de gjorda förändringarna blev materielfördelningen mellan CVA
och CVM följande:
-
CVA svarade för underhållet av
huvudsakligast motor- avionik-, robot och bombmateriel
-
CVM svarade för underhållet av flygplan och
helikoptrar, flyginstrument, mekaniska apparater och
säkerhetsmateriel.
Civil expansion
Efter övergången till FFV kom satsningar att göras på
verksamheter utanför området svensk flygvapenmateriel. Sålunda
träffades 1970 och 1971 underhållsavtal med finska respektive
danska flygvapnet rörande deras nyinköpta fpl 35. Likaså kunde i
70-talets början verksamhet inledas med underhåll av Arméns
stridsfordonsmateriel och viss marinmateriel.
Ett omfattande modifieringsarbete på Sk60 gjordes vid CVM åren kring
1970.
1973 blev CVA utsedd till huvudverkstad för
motor RM8 till fpl 37. En omfattande upprustning av
verkstadsresurserna kom därpå till stånd, liksom en väsentlig
höjning av den tekniska kompetensnivån.
I syfte att bland annat få en bättre styrning av verksamheten vid
CVA och CVM slogs dessa organisatoriskt samman från den 1juli 1973
och sektorn FFV-Underhåll bildades, som resultatenhet inom
FFV.
Vid mitten av 70-talet påbörjades satsningar på den internationella
marknaden och som ett viktigt led i detta inleddes 1975 respektive
1976 deltagande vid flygutställningarna i Paris och Farnborough.
Utöver underhåll, speciellt av helikopter, marknadsfördes främst
flygburna kapselsystem för spaning och beväpning.
I slutet av 70-talet och början av 80-talet modifierades ett antal J
32B till målbogserare.
Från slutet av 70-talet har modifieringsarbeten på fpl 37 gjorts
liksom en kvalificerad ombyggnad av datorn CK37.
Inom markteleområdet utfördes stora kontroll- och
installationsarbeten angående radarstationerna
PS-860 och
PS870.
Den civila satsningen fortsatte på 1980-talet.
Avtal träffades 1980 med Linjeflyg rörande underhåll av
komponenter till Fokker F28 och 1983 med Saab-Fairchild som
underhåll av SF 340 motor och komponenter. Genom förvärv av
Ostermans Aero AB (testsystem för jetmotorer) gavs
ytterligare möjligheter på det civila området.
I samband med försäljningen av fpl 35 till Finland och
Österrike utför FFV omfattande ombyggnader av flygplanen.
Efter några år renodlades verksamheten till flygområdet.
Detta ledde bland annat till överföring av markteleunderhållet till
nybildade FFV Elektronik AB och materiallaboratoriet till en
särskild sektor FFV Materialteknik.
Efter 1980 års underhållsutredning, U80, och riksdagens beslut om
att upphäva huvudverkstadsprincipen tecknades ett nytt
principavtal med FMV.
I detta har avtalats om att långsiktiga underhållsavtal skall
tecknas för skilda system- och apparatgrupper. Upphandling skall ske
i konkurrens och avtalen innehålla incitament för effektivitet i
underhållsverksamheten.
Källor:
Underlaget till denna artikel är i huvudsak
hämtat ur
-
Det bevingade verket. Svensk militär
flygteknik och materiel under 50 år. FMV Huvudavdelningen för
flygmateriel 1986.
-
Centrala flygverkstaden Västerås CVV 1927-
1966 (1975) Sundmark, Gösta 1997.
Redigering och anpassning till Webbformat har
utförts av AEF.
Övriga kompletterande källor är Wikipedia:
Här finns mera CVA historia på vår
hemsida
50
år med Flyget i Arboga
En utförlig artikel om markteleområdets organisation genom
åren hittar du på vår hemsida:
”Flyget” i
Arboga, en arbetsplats i ständig förändring.
Senast uppdaterad
2023-02-24
|