Flygvapnets Centrala verkstäder

Kortfattad historik från begynnelse till 1985

INNEHÅLL

Historien före 1936

  CFM på Malmen i Linköping

  CFV i Västerås

Förändringar 1936

Krigsåren 1940 - 1945

  CVA - en tredje central flygverkstad

  Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm FFVS

1945 -1950 jetåldern inleds

  CVM

  CVV

  CVA

1950 – 1959

  CVM

  CVV

  CVA

1958 Ny organisation för flygverkstäderna

1960-1967

  CVM

  CVV

  CVA

Flygverkstäderna lämnar flygvapnet

1967 - 1973

1973 - 1980

1980 - 1985

 

Historien före 1936

De Centrala flygverkstäderna har sitt ursprung i den verkstad som med början 1913 byggdes upp på Malmen utanför Linköping från 1916 kallad Flygkompaniet.
Parallellt med Arméns flygväsende byggde Marinen också upp ett flygväsende med en flygverkstad, vid Stockholms örlogsvarv, Galärvarvet.
När Flygvapnet 1926 blev självständig försvarsgren skulle i organisationen ingå två centrala flygverkstäder.

 

CFM på Malmen i Linköping

Flygkompaniets verkstad blev Centrala Flygverkstaden på Malmen (CFM) med inriktning på armeflygets behov.
En omorganisation av försvarets verkstäder där Flygkompaniets tygverkstäder Malmslätt kom att utgöra basen för den nybildade verkstaden.

Teknikutvecklingen gick framåt under 1930-talet, nya metoder och nya material kom efterhand. Som exempel ersatte svetsade stålrörskonstruktioner tillverkning i trä av flygplanskroppar.
För att bland annat klara detta, byggdes en stor monteringshall, personal anställdes, för nytillverkning och underhåll av FPL.
Vid CFM fanns även instrument- och fotoverkstad samt säkerhetsmaterielverkstad

1933 bildades en speciell utprovningsavdelning, som svarade för typprov av flygplan samt prov med utrustning och beväpning av alla krigsmaktens flygplan. 1936 namnändring till Försökscentralen, FC.

 

CFV i Västerås

Marinens flygverkstad blev Centrala Flygverkstaden i Stockholm, som 1927 flyttades till Västerås och blev Centrala Flygverkstaden i Västerås, CVV.
Den nya verkstaden och sjöflygstationen som byggdes vid Viksäng, bestod av slip och lyftkran för upptagning av flygplan.
Vintertid användes mälarisen som flygfält.
I övrigt kontorsbyggnad, två reparationshallar, snickar-, målar- tapetserar och mekaniska verkstäder. Vidare, el och instrumentverkstad samt motorverkstad.

Verksamheten startade under hösten 1927. Bemanningen utgjordes inledningsvis av personal som överflyttades från Torpeddepartementet vid flottans varv i Stockholm.
Från starten arbetade elverkstaden med elarbeten på flygplan, elapparater, radio och markelektroutrustningar samt transportabla markradiostationer.
Med åren tillfördes allt mer avancerad materiel, varför instrument- och radioverkstad tillkom.

 

Förändringar 1936

1936 års försvarsordning innebar ändrad inriktning av verksamheten vid de Centrala flygverkstäderna. Dessa skulle nu enbart ägna sig åt översyns- och reparationsarbeten på flygmaterielen.

I den nya flygvapenorganisationen var verkstäderna, nu med förkortningarna CVM och CVV, underställda CFV med den direkta ledningen från industribyrån vid Flygförvaltningens materielavdelning.

Personalstyrkan var vid såväl CVM som CVV cirka 200 personer, varav ungefär 80 procent var arbetare. Vid båda verkstäderna fanns bland annat monteringshallar för flygplan  samt verkstäder med olika inriktning. Vid CVM fanns en instrument- och fotoverkstad samt säkerhetsmaterielverkstad och vid CVV en el- och radioverkstad.

I samband med att B3 tillfördes flygvapnet och F1, fick CVV ansvaret för det centrala underhållet på B3.
Detta medförde att man fick bygga en monteringshall på ca 4000 m², för flygplan vid flygfältet på F1, klar i slutet av 1938.
Anläggningen kom att kallas för “CVV filial Hässlö” eller kort ”Hässlöfilialen”.
CVV fick med Hässlöfilialen tillgång till ett flygfält vilket var nödvändigt för framtida underhåll av flygplan.

 

Krigsåren 1940 - 1945

Krigsutbrottet 1939 och flygvapnets stora upprustning medförde en kraftig utbyggnad av CVM och CVV.

Vid CVM uppfördes under fem år 15 nya byggnader med en yta på över 30 000m²
Personalstyrkan ökades från knappt 300 personer 1939, till 900 1942 och som mest var det 1944 1100 anställda. Inkallade värnpliktiga deltog också i arbetet.

Viktigare arbetsuppgifter var i början av 40-talet

  • J9 montering efter leverans från USA

  • J11och J20 samma arbete med de från Italien köpta flygplanen.

  • B17 tillkom senare som det stora objektet

På CVM motorverkstad ökade väsentligt resurserna för översyn och provning av de många nya motortyperna.
De viktigaste motortyperna var

  • My XXIV (B5 och B17)

  • P & W Twin. Wasp, STWC-3 för B17, J22 och J21A

 I propellerverkstaden licenstillverkades i stor skala trebladiga träpropellrar till J22 och Bl7.

Vid CFM hade från 1921 byggts upp ett materiallaboratorium som 1944 fick status som centralt laboratorium för flygförvaltningen och i fortsättningen kom att få allt mera kvalificerade uppdrag och resurser

Vid CVV uppfördes nya byggnader med en sammanlagd yta av ungefär 25 000m² . Antalet anställda ökade från omkring 200 till i runt tal 1000, varav ungefär 750 arbetare. Även vid CVV arbetade värnpliktiga.

De styrande arbetsuppgifterna var:

  • Flygplanen B3, S5, T2, S12 och Sk14- ansvaret för det centrala underhållet.

  • S/B16 Caproni de från Italien 1940 anskaffade spanings och bombflygplanen medförde förutom underhåll omfattande modifieringsarbeten.

  • Saab B17, det första helsvenska stridsflygplanet, huvudansvaret för det centrala underhållet.

  • B18 som började levereras till flottiljerna 1944.

CVA - en tredje central flygverkstad

I samband med den stora utökningen av flygvapnet i krävdes ytterligare verkstadskapacitet som inte kunna täckas genom ytterligare utbyggnader vid CVM och CVV.
1 maj 1942 föreslog CFV att den nya verkstaden skulle lokaliseras till Arboga.
De viktigaste kraven var ett berg lämpligt att inrymma en verkstad och med öppen mark intill, där ett flygfält kunde anläggas.
Den 20 juni 1942 beslutade riksdagen om etableringen av den nya centrala flygverkstaden.

CVA start och första år var nära sammankopplat med flygförvaltningens flygverkstad i Bromma, FFVS och särskilt avvecklingen av denna.

 

Flygförvaltningens Flygverkstad i Stockholm FFVS

FFVS bildades 1941 enbart för utveckling och tillverkning av det helsvenska jaktflygplanet J22. 250 större legotillverkare tillverkade alla detaljer. Slutmontering skedde i en nybyggd hangar på Bromma flygplats som hyrdes av AB Aerotransport.
Efter andra världskriget tvingades man att lämna denna lokal trots att alla flygplan, tack vare förseningar, inte blivit tillverkade.

Personal från FFVS överfördes till CVA med början 1 juli 1944. Under det närmaste året flyttade närmare 150 FFVS-anställda över till Arboga.
Produktionen vid CVA inleddes i oktober 1944 med reparationer av delar till J22. 1 januari 1945 kom den första J22:an in för översyn och därmed kom flygplanarbeten på igång varefter CVA fick i uppdrag att färdigställa de 18 sista flygplanen.
Den 1 juli 1945 var officiellt dagen för CVA start. Antalet anställda var den 31 december 1945  363 personer.

 

1945 -1950 jetåldern inleds

CVM

Efterkrigsåren inleddes på flygplansidan med:

  • J26 Mustang, utöver rena översynsarbetet omfattande reparationer på kropp och vingar.

  • S14 Fieseler Storch, ett speciellt uppdrag att av 15 i Sverige under kriget landade flygplan  plocka ihop sex något sånär lika maskiner.

  • S31 SPITFIRE flygvapnets sist anskaffade kolvmotordrivna propellerflygplan. Med det relativt lilla antal som anskaffades, blev inte denna flygplantyp så arbetskrävande vid CVM

  • J21A, Arbetsomfattningen vad gällde översyn och reparation blev inte så stor som man väntat sig. Modifieringar infördes däremot i ganska stor utsträckning. Vid 40-talets slut kom sedan jetversionen J21R.

  • J28 Vampire inledde jetåldern, då det centrala underhållet placerades till CVM. J28 blev CVM stora arbetsobjekt fram till 60-talets mitt.

På motorsidan fick CVM underhållet av:

  • DB605 till B/T18B och J21A

  • Packard “Merlin” till J26 Mustang

  • Rolls Royce “Griffon” till S31 Spitfire

  • Rolls Royce “Merlin” till J30 Mosquito.

  • RM1 de Havilland “Goblin” till J28A Vampire och Saab J21R, den viktigaste nya motorn varmed jetmotorepoken inleddes.

Försöksverksamhet med konstruktion och tillverkning av robotar började under 1946-47. Verksamheten överfördes 1953 till CVA. Tillverkning av styrroder och vingar pågick dock till 60-talets början.

CVV

Nya uppgifter som tillkom var

  • Renovering av 17 lätta bombflygplan B17 för en första leverans till Etiopien.

  • Underhållsansvaret för nattjaktplanet J 30 De Havilland Mosquito, som flygvapnet köpte 60 av och baserade på F1 Hässlö.

  • Verksamheten på Hässlö utökades då arbetet vid filialen blev alltmer omfattande. Golvytan fördubblades, det gamla telfersystemet byggdes ut, så att man enkelt kunde flytta flygplanen inom hela hallen.

  • En speciell flygplanväg byggdes mellan filialen på Hässlö och Viksäng så att man kunde utnyttja hallarna på bästa sätt.

CVA

Arbetet med J22 utökades. Under 1946 tillverkades 16 flygplan 20 reparerades  och 28 genomgick översyn.
Iordningställande av 100 Sk16 påbörjades efter leverans i trälådor från USA
Översyner tillkom av motor DB605 och P & W “Wasp” till Sk16.

Verksamheten med el- och radiomateriel vid CVV överfördes till CVA. Underhåll av radarmateriel inleddes med markradarstation ER-3b. Verksamhet med mobilt underhåll av marktelemateriel påbörjas
Underhåll av vapen påbörjades liksom av instrument, till en början såväl gyroinstrument som elektriska och mekaniska instrument.
Linktrainers - senare flygsimulatorer - blev ett nytt underhållsobjekt.
1947 togs motorprovhuset i bruk.
1949 inleddes verksamhet inom robotområdet med tillverkning av försöksrobot 310.

 

1950 – 1959

CVM

Tillkommande arbetsobjekt var Sk16, J29 och J34 under senare hälften av 50-talet.
På motorsidan påbörjades i mitten av 50-talet översyner av RM2 “Ghost” till J29 och J33, RM5A “Avon” till A32A och S32C samt RM5B till J34.

Vid den mekaniska verkstaden tillverkades över 4000 fälltankar till fpl 28, 29, 34 och på 60-talet till fpl 35. Där påbörjades också en legotillverkning åt Saab

Efter en serie “explosionsexperiment” byggdes vid CVM ett speciellt apparatprovhus. Detta blev prototyp för liknande anläggningar vid CVA, SFA, Svenska Flygmotor AB och SAS.

CVV

Under 50-talet fick CVV ansvaret för det centrala underhållet av FPL 29, 32 och 33

  • 1952 inrättades en plast- och gummiverkstad

  • I slutet av 1953 iordningställdes 16 FPL B17 för en ny leverans till Etiopien

  • 1954 startades vid CVV en ny verkstad för underhåll av flygvapnets alla specialfordon.

Vid motorverkstaden fick man ta över underhållet av

  • Kolvmotorn STW C-3 Twin Wasp från CVA i slutet av 1950

  • Senare Alvis Leonides 9 cyl. stjärnmotor till Tp83 Pembroke.

Beslut fattades att CVV inte skulle få något jetmotorunderhåll. Istället ett omfattande apparatunderhåll

Jet-epoken
inleds på CVV 1953 med J33Venom. På de 30 första flygplanen byggdes huvarna om på Hässlö av engelsk personal. Vidare byggdes stjärtbommarna om för att flygplanet skulle kunna uppfylla de uppställda kraven.
J33 svarade för en betydande beläggningen vid CVV filial då omfattande modifieringar och kompletteringar utfördes innan flygplanet levererades till F1. Bl a infördes nya låsningsfria bromsar. Vidare infördes ett omfattande avioniksystem initialt överflyttat från J30 Mosquito.

 

CVA

Vid CVA skedde en fortsatt uppbyggnad inom speciellt flygelektronik- marktele- och robotområdena.
Försöksverksamhet vid CVM med konstruktion och tillverkning av robotar överförs 1953 till CVA därmed expanderar robotverksamheten. Modifieringsarbeten på T18B, med införande av bland annat katapultstolar, 57 mm akan och flygradio FR-7, utfördes på 58 flygplan i början av 50-talet.
Arbeten på flygplan upphörde helt 1959, efter slutförande av installation av flygradar PS-43 i A32A.

Motor RM6 till FPL35 tillfördes CVA 1959. Därmed inleddes ett långvarigt underhållstagande.
Under åren 1951-59 tillverkades åt SAAB delar till fpl29 och fpl32.

 

1958 Ny organisation för flygverkstäderna

Efter en omfattande utredning infördes vid alla tre verkstäderna en ny och i princip lika organisation från den 1 januari 1958. Den största förändringen var skapandet av en teknisk avdelning, innebärande en uppdelning av den operativa verksamheten på en enhet “Produktion” och en enhet “Teknik”.
Den senare skulle bland annat handlägga uppdrag som börjat läggas ut från flygförvaltningen och vilka tidigare utförts där av såväl sak- som underhållsorgan. Sådana uppdrag av karaktär teknisk konsultverksamhet, huvudverkstadsuppdrag, kom sedan i starkt ökande omfattning att läggas på de centrala verkstäderna.

 

1960-1967

60-talet kom att kännetecknas av expansionen på den tekniska sidan och av utvidgningen av berednings- och planeringsfunktionen på produktionssidan. Detta innebar en stark ökning av antalet tjänstemän.

 

Antal anställda 1950 – 1967
 

  Vst

   1950/51

  1958

  1967

Tjm

 Arb

 Tjm

Arb

Tjm

Arb

CVM

225

 675

 330

665

620

650

CVV

200

 500

 235

510

450

500

CVA

250

 600

 385

690

750

690

 

CVM

På flygplansidan tillkom 1967 huvudverkstaduppdrag för Sk60.
På motorsidan tillkom:

  • 1964 helikoptermotorn TM2

  • 1966 huvudansvaret för översyner av RM2 från CVA på grund av stor motorbeläggning där.

  • 1967 inleddes arbeten på RM9 till Sk60.

I samband med ökade krav på renlighet i arbetet med flyginstrument såsom styrautomater och flyglägesgivare, tillbyggdes instrumentverkstaden med en starkt miljökontrollerad verkstad med tillämpning av “rena rum” -principen.

 

CVV

Vid CVV, som var utsedd huvudverkstad för fpl 35, började man med arbeten på denna flygplantyp under 60-talets första år.
Fpl 35 kom att bli stora arbetsobjekt och föremål för omfattande modifieringar.
CVV blev huvudverkstad för Hkp 2 och Hkp 4.

 

CVA

CVA inledde 1960 arbeten med robotsystem 365 “Bloodhound”.
En underjordisk anläggning för provning av turbojetmotorer togs i bruk samma år.
Utveckling och framtagning inleddes av utrustning för automatisk provning av elektroniken i flygplan, autotestare.
Mobilt underhåll av teleinstrument inleds. Gemensamt underhåll av teleinstrument inom försvaret formaliserades
Serietillverkning av sjömålsroboten RB 04C genomfördes.

 

Flygverkstäderna lämnar flygvapnet

FATU utredningen i början av 60-talet rörande organiserandet av det framtida underhållet av försvarets tele- och robotmateriel ledde till riksdagsbeslut 1963 innebärande bland annat att CVA den 1 juli 1967 överfördes till Försvarets fabriksverk, FFV.

1966 tillsattes en statlig utredning, V66, som skulle utreda om även CVM och CVV skulle föras över till FFV och om en av de tre flygverkstäderna skulle kunna läggas ned på grund av beräknade minskningar av underhållsbehovet.
Utredningen ledde fram till förslag att CVM och CVV skulle överföras till FFV och att CVV skulle läggas ned. Riksdagen beslutade våren 1968 enligt förslaget.

Från att ha varit en del av flygförvaltningen blev istället de Centrala flygverkstäderna leverantörer till flygförvaltningen, flygvapnet och i viss utsträckning övriga försvaret.

 

1967 - 1973

CVA och CVM blev 1967 respektive 1968 enheter inom FFV.
CVV underställdes CVM under avvecklingsskedet som i huvudsak varade under åren 1969 - 70. Dock pågick verksamhet i Hässlö filialen med främst modifieringar av fpl 35 samt Hkp3 och 4 till 1975.
CVV arbetsuppgifter överfördes till CVM, CVA och den i slutet av 1969 uppsatta verkstaden i Östersund, underställd CVA, CVAÖ,  som den till att börja med kallades, blev en verkstad för underhåll av flygbasmateriel.

I slutet av 60-talet koncentrerades allt motorunderhåll till CVA. Dessutom överfördes från CVA till Telub underhållet av RB 368 och viss marktelemateriel.

Efter de gjorda förändringarna blev materielfördelningen mellan CVA och CVM följande:

  • CVA svarade för underhållet av huvudsakligast motor- avionik-, robot och bombmateriel

  • CVM svarade för underhållet av flygplan och helikoptrar, flyginstrument, mekaniska apparater och säkerhetsmateriel.

Civil expansion
Efter övergången till FFV kom satsningar att göras på verksamheter utanför området svensk flygvapenmateriel. Sålunda träffades 1970 och 1971 underhållsavtal med finska respektive danska flygvapnet rörande deras nyinköpta fpl 35. Likaså kunde i 70-talets början verksamhet inledas med underhåll av Arméns stridsfordonsmateriel och viss marinmateriel.
Ett omfattande modifieringsarbete på Sk60 gjordes vid CVM åren kring 1970.

 

1973 - 1980

1973 blev CVA utsedd till huvudverkstad för motor RM8 till fpl 37. En omfattande upprustning av verkstadsresurserna kom därpå till stånd, liksom en väsentlig höjning av den tekniska kompetensnivån.

I syfte att bland annat få en bättre styrning av verksamheten vid CVA och CVM slogs dessa organisatoriskt samman från den 1juli 1973 och sektorn FFV-Underhåll bildades, som resultatenhet inom FFV.
Vid mitten av 70-talet påbörjades satsningar på den internationella marknaden och som ett viktigt led i detta inleddes 1975 respektive 1976 deltagande vid flygutställningarna i Paris och Farnborough.

Utöver underhåll, speciellt av helikopter, marknadsfördes främst flygburna kapselsystem för spaning och beväpning.
I slutet av 70-talet och början av 80-talet modifierades ett antal J 32B till målbogserare.
Från slutet av 70-talet har modifieringsarbeten på fpl 37 gjorts liksom en kvalificerad ombyggnad av datorn CK37.

Inom markteleområdet utfördes stora kontroll- och installationsarbeten angående radarstationerna PS-860 och PS870.

 

1980 - 1985

Den civila satsningen fortsatte på 1980-talet. Avtal träffades 1980 med Linjeflyg rörande underhåll av komponenter till Fokker F28 och 1983 med Saab-Fairchild som underhåll av SF 340 motor och komponenter. Genom förvärv av Ostermans Aero AB (testsystem för jetmotorer) gavs ytterligare möjligheter på det civila området.
I samband med försäljningen av fpl 35 till Finland och Österrike utför FFV omfattande ombyggnader av flygplanen.

Efter några år renodlades verksamheten till flygområdet.
Detta ledde bland annat till överföring av markteleunderhållet till nybildade FFV Elektronik AB och materiallaboratoriet till en särskild sektor FFV Materialteknik.

Efter 1980 års underhållsutredning, U80, och riksdagens beslut om att upphäva huvudverkstadsprincipen tecknades ett nytt principavtal med FMV.
I detta har avtalats om att långsiktiga underhållsavtal skall tecknas för skilda system- och apparatgrupper. Upphandling skall ske i konkurrens och avtalen innehålla incitament för effektivitet i underhållsverksamheten.

 

Källor:

Underlaget till denna artikel är i huvudsak hämtat ur

  • Det bevingade verket. Svensk militär flygteknik och materiel under 50 år. FMV Huvudavdelningen för flygmateriel 1986.

  • Centrala flygverkstaden Västerås CVV 1927- 1966 (1975)  Sundmark, Gösta 1997.

Redigering och anpassning till Webbformat har utförts av AEF.

Övriga kompletterande källor är Wikipedia:

Här finns mera CVA historia på vår hemsida
 50 år med Flyget i Arboga


En utförlig artikel om markteleområdets organisation genom åren hittar du på vår hemsida:
”Flyget” i Arboga, en arbetsplats i ständig förändring.

 

Senast uppdaterad 2023-02-24