Viktiga årtal i tidmätningens historia.
I dag tar vi tidmätningen för givet och utgår från att alla klockor fungerar med precision men det har inte alltid varit så. I ett historiskt perspektiv är det inte länge, som tidmätning har varit viktigt för människan. Hur fungerar då klockor och vad är det som styr den exakta tidmätningen? Hur började det en gång i tiden? | |
|
Historiska ur.Tidmätning är en av människans äldsta uppfinning.
År 622
År 1088
1370-talet
1400-talet
|
Moraklocka bygg år 1852, med lod, som drivkraft och pendel, som reglerar urets gång. Klockan är också försedd med slagverk. | Mekaniska ur och händelser.Tidpunkten för uppfinnandet av de första mekaniska uren är inte känd. De äldsta bevarade uren är från 1300- talet och drevs av ett lod som hängde i ett snöre. Dessa ur kallades lodur.
Ca år 1280
År 1427
År 1504
År 1577
År 1582
År 1657
År 1753 I dag används den gregorianska kalendern (Nya stilen) i Sverige och övriga västvärlden. Åren i kalendern räknas efter Kristi födelse, f.Kr. där det första året, är år 1. |
Kronometer med extremt hög precision. (COSC- godkänd.)
Fickur som drivs med fjäder
Urverk med balans och spiralfjäder. |
År 1761-1762
År 1792
År 1821 En kronograf är ett ur för tidtagning med stoppursfunktion, men även ett ur för att registrera händelser över tiden. (T.ex. längden i tid för en händelse). Begreppet kronograf och kronometer är lätt att förväxla. (En kronometer är ett ur med extrem hög precision för tidsangivelse.)
År 1879
År 1884
År 1895
År 1905
År 1914
År 1925
År 1926 Rolex presenterar en vattentät klocka ”Oyster”, med iskruvad uppdragningskrona.
|
Fröken Ur, modell 1934.
Atomklocka HP5071a
| Elektriska ur och händelser.
År 1927 Warren Alwin Marrison vid Bell-laboratorierna i USA uppfinner den första kvartsklockan. Kvartsuret använder en kvartskristall för att styra frekvensen, som ”reglerar” klockans gång.
År 1927 År 1927 byggdes och invigdes Motala långvågsstation. Radiosändaren var en Marconi på 30 kW och frekvensen 227 kHz. Mellan de två 124 m höga karakteristiska radiotornen (masterna) monterades en 140 m lång antenn. 1950 bytte sändningsfrekvensen till 191 kHz i enlighet med den frekvensplan, som fastställdes 1948. (1966 började sändaren att sända 191 kHz normalfrekvens.)
År 1934 Fröken Ur börjar tala på svenska telenätet. I oktober 1934 installerades den första talmaskinen för tidgivning i Sverige. Strax därefter sändes Fröken Ur över rundradionätet flera gånger per dag över hela landet.
Åren 1945-1949 Dr Isador Rabi vid Columbia-universitetet i New York beskriver principen för den första atomklockan. En fungerande modell byggdes av National Bureau of Standards (NBS).
Åren 1948-1949 Den amerikanska kemisten Willard Libby utvecklar Kol-14 (C-14)-metoden, baserad på sönderfallshastigheten hos en radioaktiv kolisotop (C-14). Metoden gör det möjligt att datera biologiska fynd upp till 100 000 år tillbaka i tiden.
År 1955 Den allra första cesiumklockan lanserades av National Physics Laboratory i England. Den konstanta frekvensen hos cesiumatomer visade sig vara exakt och stabil. Cesiumatomen är den noggrannaste tidmätaren som används i dag. (En ännu noggrannare tidsstandard är optiska klockor, som i dag endast finns på speciella laboratorier, som Statens Provnings- och Forskningsinstitut).
År 1962 Schweiziska ETA utvecklar det första batteridrivna kvartsuret. ETA grundades 1932 och bygger på flera olika urföretag, som har köpts upp eller gått ihop med ETA. Under andra världskriget etablerar sig ETA som den främsta urtillverkaren
År 1966 Under år 1966 stabiliserades Motalas långvågssändares bärvåg med en långtidsstabil kristalloscillator, som tillhandahålls av FOA. (Onoggrannhet av 1,5 x 10-10)
CVA (Centrala Flygverkstaden Arboga) utvecklade och tillverkade ett antal normalfrekvensmottagare för 191 kHz bärvåg, som installerades vid försvarets olika anläggningar under 70- talet. I dag sänds tidssignaler på LV, MV, KV och UKV samt på TV enligt sändningsschemat för Sveriges Radio.
År 1967 En sekund definieras av internationella SI-systemet, som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av strålningen, som motsvarar övergången mellan de två mycket närliggande energinivåerna i grundtillståndet hos atomen Cesium 133.
|
Junghans radiostyrda armbandsur Mega 1. (Synkroniseras med DCF77-signalen.)
Casios armbandsur med inbyggd GPS- funktion
| År 1967 År 1967 uppfanns också radiostyrda klockor, som styrs av en radiosändare. Sändaren är kopplad till atomur, som genererar normalfrekvens och normaltid. Den radiosändare, som ligger närmast Sverige ligger i Mainflingen nära Frankfurt i Tyskland.
Denna station har beteckningen DCF77 och sänder kontinuerligt på frekvensen 77,5 kHz. Den exakta tiden gäller endast vid den plats där atomklockan är uppställd. För alla andra platser fördröjs signalen beroende på överföringstiden, som inte är försumbar. På långvåg sker överföringen med s.k. markvåg, som är stabil, men ger en fördröjning i proportion till avståndet till sändaren.
År 1968 Kvartsuret lanserades. I dag är de allra flesta armbandsuren av denna typ. De allra första kvartsuren introducerade den röda LED- displayen, vilket blev en stor innepryl i början av 70- talet. I dag finns kvartsuren både med digital och klassisk analog visning.
År 1968 Fröken Ur byttes ut 1968 och fick samtidigt ett enda telefonnummer gemensamt för hela landet, 90510. Noggrannheten på tidsmeddelandet ligger vid normala driftförhållanden inom 100 ms när den lämnar SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut). För slutanvändaren kan noggrannheten överstiga 100 ms beroende på plats och variationer i telenätet. För att delvis kompensera för tidsfördröjningen distribueras talet och referensmarkeringen ca 20 ms innan aktuell tid. Tonen, som anger den upplästa tidpunkten, har en frekvens av 1 kHz och är 100 ms lång. Tidpunkten markeras av den positiva flanken av signalpulsen.
I dag får Fröken Ur tidsmeddelanden från datorer, som styrs av atomklockor och den svenska nationella tiden UTC.
År 1972 GMT ersätts av UTC (Coordinated Universal Time) som världstid.
År 1980 GSM (Global Positioning System) infördes och använder alltjämt den dåvarande universella tiden UT1 som referens. GSM avviker för närvarande ett antal sekunder mot UTC. Avvikelsen beror på att jordens rotationshastighet följer ingen linjär skala utan hänger samman med solens och månens dragningskraft.
År 1991 Junghans Uhren GmbH i Tyskland introducerar första armbandsuret, som synkroniseras per radio mot atomklockor. Uret fick benämningen Mega 1 och såldes också i Sverige. Radiostyrda klockor har varit mycket populära i Europa sedan 1980-talet och de flesta av dem använder DCF77- signalen för att ställa in tiden automatiskt.
År 1982 1982 börjar ETA att tillverka en designad plastklocka med enkelt quartzverk. Denna klocka heter Swatch och kom att förändra väldigt mycket. Inte bara för ETA, utan för hela klockbranschen.
År 1999 Casio introducerar ett armbandsur med inbyggd GPS- funktion.
År 2003 Internationella kontroverser mellan forskare om vilket tidssystem som skall gälla: UTC, GPS eller ATI (atomtid). GPS styrs till UTC men korrigerar inte för skottsekunder. De var samma 1980 men GPS och UTC skiljer sig numera några sekunder.
År 2012 I år har IERS, International Earth Reference Systems Service, bestämt att vi ska behöva en skottsekund för att klockorna ska stämma överens med jordens rotation. Jordrotationen är oregelbunden, och därför sätts skottsekunden inte in med fasta intervaller. I stället fins det möjlighet att lägga till en sekund när det behövs. Tidsskillnaden mellan ATI-tid och UTC-tid är 35 sekunder den 1 juli i år. Det betyder att den 30 juni 23:59:60 UTC flyttas klockan tillbaka en sekund. (Det vill säga det blir 61 sekunder på den 30 junis sista minut.) |
Lästips: AEF artikel: Tid, frekvens och ur.
Källor:
Senast uppdaterad: 2012-06-20
|
