Hur skivan fungerar
Ur Kontakten nr 4 1947
a. Här har vi skivan med de 10 hålen. Då man vrider upp den rör den sig åt vänster ( <—— ). Materialet är på den nya skivan svart bakelit och siffrorna är ingjutna.
b. Under uppdragningen spännes denna fjäder, som sedan skall vrida skivan tillbaka. Det är en fjäder av samma typ som i en klocka.
c. Det här kugghjulet sitter fast på axeln och följer med när skivan dras upp. Även det lilla hjulet i kontakt med detta drivs runt. De detaljer, som rör sig under uppdragningen är märkta med en heldragen pil ( ——> ).
d. Har Ni märkt att svarstonen tystnar, då man vridit skivan en liten bit? Detta beror på att en upphöjning på kugghjulet förut har skjutit upp denna fjäder, men så snart skivan vrides sjunker fjädern ner.
e. Därigenom slutes en kontakt i denna fjädergrupp, vilket gör att det blir tyst i hörluren. Vore det inte så skulle man höra inte bara svarstonen under uppdragningen, utan även impulserna (strömavbrotten) när fingerskivan drivs tillbaka.
f. När man släpper av skivan måste den gå med en viss bestämd hastighet för att stationens organ, som skall ta emot numret, skall kunna fungera riktigt. Denna centrifugalbroms sköter om att strömavbrotten kommer ungefär ett var tiondels sekund ( = 10 impulser per sekund). Hjälper man skivan på traven, kan hastigheten bli för hög och man kommer till fel nummer.
g. Under återgången rör sig alla detaljer, som är märkta med en prickad pil.
h. Här syns en del av mekanismen för spärrningen. Detta kamhjul vrider sig både när skivan dras upp och när den löper tillbaka. Spärrfjädern (vid pilspetsen) gör att endast den senare rörelsen överföres till
i. den roterande skivan av isolerande material, som åstadkommer avbrotten i strömmen genom ledningen. Den har i detta fall tre kammar och behöver därför inte rotera så snabbt som den isolerande plattan på den schematiska bilden tidigare.
j. Hur denna skiva ser ut avgör vilket ”impulsförhållande” fingerskivan får. Härmed menas förhållandet mellan den tid strömmen är sluten mellan två avbrott och den tid själva avbrottet varar. I Sverige är detta förhållande 40:60. Ett i utlandet ganska vanligt impulsförhållande är 33:67. I sådant fall måste kammarna på den roterande skivan vara bredare och mellanrummen smalare.
k. När kamskivan roterar brytes och slutes denna kontakt. Eftersom strömmen genom telefonledningen passerar kontakten överförs impulserna till telefonstationen, där de magasineras i registret.
l. Under hela den tid fingerskivan är i rörelse är en kontakt i denna fjädergrupp sluten och det är tyst i hörluren. Alldeles innan skivan stannar knäpper det till i luren, det är strömmen som åter kopplas in till hörluren, när kontakten brytes.
Och då har fingerskivan kommit i vila igen och det är klart att slå nästa siffra.