Tid, frekvens och ur.
Jordens
oregelbundna gång skapar oreda i tidmätningen, vilket gör att det är
viktigt att tidsangivelsen blir synkroniserad över hela värden.
Under
medeltiden indelades dygnet i timmar och medeltidens urmakare lärde sig
att mäta tiden i timmar.
Varje stad
hade sedan länge egen tid, framräknad med hjälp av astronomiska
observationer. Under dagen visade kyrkklockan tiden. Nattetid ropade
nattvakten ut klockslagen , bl.a. för att ge signal till att eldar
skulle släckas.
För
sjöfarten skapade bristen på noggrann tidmätning allvariga
navigationsproblem vid positionsberäkning. Man kunde mäta latituden
(breddgraden) enkelt och ganska säkert med sextant. Däremot var det
omöjligt att veta longituden (längdgraden) utan att ha exakt tid.
Dåtidens
sjöresor kunde vara i månader, så redan ett par sekunders tidsfel per
dag kunde bli till förödande fel på några veckor. Ett tidsfel på bara en
minut ger ett navigationsfel på över 30 kilometer vid ekvatorn.
Problemet
med longitudmätning löstes av den självlärde urmakaren John Harrison
under perioden 1761-1762. Han konstruerade den första moderna
kronometern för skeppsbruk.
Med
kronometern gick tidmätningen in i en ny fas. Det blev möjligt att skapa
ett världsomspännande tidnät.
När
järnvägarna anlades blev det nödvändigt att upprätthålla en gemensam
nationell tid för att få tidtabellen att fungera. Efterhand infördes
borgerlig normaltid i de flesta länder (i Sverige år1878).
I
städerna skaffade borgerligheten klockor och relaterade tider för
arbete, visiter, öppethållande och allt annat. Arbetet kunde betalas per
timme eller efter produktion per timme.
Punktligheten blev en dygd. Fabriksklockan styrde arbetslivet. På
1900-talet utvecklades stämpelklockan, med resultatet att kontrollen
skärptes.
För att
skapa en gemensam världstid accepterades Greenwichobservatoriet utanför
London som nollmeridian 1884. Tiden från observatoriet, Greenwich Mean
Time (GMT), blev grunden för all världstid.
Förkortningen GMT lever fortfarande i allmänna medvetandet, trots att
GMT - systemet år 1972 ersattes av den datorbaserande UTC (Coordinated
Universal Time). Denna baseras på 250 atomklockor över hela världen. För
att hålla jämna steg med Moder Jord, som ibland haltar något, lägger man
till eller drar ifrån en sekund (”skottsekund”) när avvikelsen blivit
för stor.
Jordklotet
är indelat i 24 tidszoner, som i de flesta fall är ett helt antal timmar
före eller efter GMT. Systemet har fördelar att man i varje land alltid
ligger lika många minuter och sekunder efter hel timme.
För att få
in ett helt land eller en hel region har man ibland tvingats dra de
borgerliga tidszonerna med tydliga avvikelser från de astronomiska.
Några
undantag finns från heltimmes - regeln, främst av praktiska eller
politiska skäl. Indien ligger 4,5 timmar före GMT, och en del oceanöar
ligger också på halvtimmesdifferens före GMT.
Revolutionerade
punktligheten
Under
1800-talet skapade kraven på exakt tidhållning behov av noggranna
bärbara klockor. Skeppsfolket skaffade sig skeppskronometrar redan före
1800, järnvägsfolket fick klockor under andra halvan av 1800-talet.
I början av
1900 - talet behövde flygarna egna klockor, främst armbandsur, som
enkelt skulle kunna läsas av överallt. Ur den moderna kronografen
(”stoppuret”) utvecklades flygarkronografen med en räknering (cirkulär
räknesticka) för att underlätta beräkningar av bl.a. bränsleförbrukning
och flygsträckor.
Även
dykarna fick egna klockmodeller. Det första vattentäta uret
introducerades 1926 av Rolex. Det moderna dykaruret utvecklades 1953 av
Zodiac.
Kraven på
täthet var mycket stort. För att hjälpa dykaren att hålla reda på
dyktider och uppstigning infördes en vridbar ring med minutangivelser.
Den gjorde det möjligt att beräkna återstående tid för luften och för
dekompressionen under uppstigning. Undervattensarbetet fick därmed helt
nya möjligheter.
Moderna
specialklockor kan ha djupmätare, höjdmätare eller kompass och andra
funktioner inbyggda.
Kvartsklockorna revolutionerade punktligheten på 1970-talet. Sedan dess
kan man kräva att folk vet rätt tid och strunta i att synkronisera
klockorna inför varje uppdrag.
Äldre
tiders mekaniska ur kunde gå upp till en minut fel per dygn. Av hänsyn
till denna stora spridning var man vid högertrafikomläggningen den 3
september 1967 tvungen att stoppa all trafik under tio minuter, innan
Sverige klockan 05.00 bytte sida.
Noggrannhet en miljondels
sekund
Ytterligare
ett steg mot exakt tid för bärbara klockor togs 1991, när Junghans
introducerade en radiostyrd klocka. Den läser av tiden med hjälp av
radiovågor från en atomklocka i Frankfurt.
För
tidmätning och positionsbestämning av större fordon och system används
numera Global Positioning System (GPS). Det består av satelliter
och markstationer som sänder ut atomstyrda radiopulser.
En
mottagare tar emot signaler från olika sändare och räknar ut en noggrann
position i bästa fall på 10 meter när.
GPS har
funnits sedan 1980. Systemet koordineras med en noggrannhet av en
miljarddels sekund. På den tiden går ljuset 30 centimeter.
GPS används
i fartygsnavigation, kontroll av fordon i trafiken och spårande av
fordon, som kapats eller avvikit från föreskriven rutt.
GPS -
läsare kan numera byggas in i armbandsur eller elektroniska kompasser,
vilket hjälper personer att hitta rätt.
Modern
tidmätning är nu så noggrann att den får problem med jordens
oregelbundna gång. För att behålla kontakten med dagscykeln justerar man
den atombaserade tiden vid enstaka tillfällen genom att lägga till eller
dra ifrån en sekund. Detta utförs oftast vid årsskiftet.
Även
korrigeringarna kan vålla problem. Det ryska globala navigationssystemet
Glonass har gått ner två gånger, på grund av att det inte klarar av att
hantera den extrasekund (skottsekund), som lagts till i andra tidssystem.
Eftersom
nästan alla moderna kommunikationssystem är baserade på datanät, måste
de ha gemensamma tidskoordinater.
SP
(Sveriges provnings- och forskningsinstitut) garanterar en noggrannhet
på 100 millisekunder vid utsändning på Internet. Kunder med mera
noggranna behov kan få specialtid via skräddarsydda system.
Det svenska
regeringskansliet arbetar nu med att införa ett system för tidssäkring
över hela världen, bl.a. för svenska utlandsmyndigheter. Systemet ska
baseras på kvalitetssäkrad Internettid.
Noggrannheten kommer att ligga på 1-50 millisekunder i förhållande till
UTC.
Noggrann
tidmätning behövs inom IT även för elektroniska certifikat,
e-posthantering, tillträdeskontroll, loggning, schemalagt underhåll,
hantering av kryptonycklar och mycket annat.
Med
kvalitetssäkrad tid i systemet kan man automatiskt och noggrant logga
meddelanden, telefonsamtal, larmsignaler, passager, intrång mm. De allt
mer förfinade metoderna för tidmätning och tidregistrering har även
juridisk eller kriminalteknisk betydelse genom att tillhandahålla
precisa kronologier för komplicerade förlopp.
Tid via Internet
Här är
det viktigt att synkroniseringen av systemtiden i en tidsserver och
extern referensklocka blir så exakt som möjligt. Nästa steg är att
överföra tidsinformation via Internet från huvudserver till
slutanvändarna.
NTP-servrar för Internet
SP har sedan 1997 arbetat med tidhållning över Internet med hjälp av
Internetprotokollet NTP (Network Time Protocol).
Knutpunkter i Sverige
Internet har lett till att infrastrukturen för tidhållning över Internet
i Sverige, med NTP-servrar installerade vid tre stycken knutpunkter
(Stockholm, Göteborg och Malmö). Servrarna synkroniseras till externa
referensklockor med hjälp av ett PC- ISA kort (PPS-kort). På SP användes
UTC som extern klocka. På knutpunkterna, där UTC inte är tillgänglig i
realtid användes istället atomklockor som referensklockor. Atomklockorna
jämförs kontinuerligt mot UTC genom GPS.
TAI
(International Atomic Time) är en teoretiskt framtagen tid baserad på ca
250 atomklockor, utplacerade över hela världen. Tiden är i princip
oberoende av jordrotationen.
UT1
(Universal Time) är den astronomiska (jordbundna) tidsskalan,
som baseras på soldygnet.
UTC
(Coordinerad Universal Time) definieras som ett helt antal sekunder
före eller efter TAI. UTC justeras med hänsyn till jordrotationen.
Skillnaden mot UT1 får aldrig överstiga ± 0.9 sekunder.
Justeringar brukar göras i första hand 31 december eller 31 juli eller
vid behov i slutet av varje månad.
GMT
(Greenwich Mean Time) är en föregångare till UT1 och var
världstidskala fram till 1972. GMT lever kvar som populärt begrepp.
GPS
(Global Positioning System) baseras på atomklockor i GPS -
satelliter och markstationer. GPS styrs till UTC men korrigerar inte för
skottsekunder. De var samma 1980 men GPS och UTC skiljer sig numera med
några sekunder.
Tid
utgår från måttenheten 1 sekund. Sedan 1967 definieras SI-enheten 1
sekund som varaktigheten av 9,192 631 770 perioder av den strålning, som
motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet
hos atomen Cesium 133. Genom att addera sekunder till varandra får vi
minuter, timmar, dygn etc. och genom att knyta till en tidpunkt erhålls
en tidsskala.
Lokala
tidsskalor beräknas utifrån UTC, genom att lägga till eller dra ifrån
ett helt antal eller till och med halva timmar, beroende på tidszon.
Detta är också beroende på beslut om sommartid. Alla officiella
utsändningar eller distributioner av tidssignaler, t ex via telenät, TV,
Internet, markbundna eller satellitbaserade radiosändare, förväntas vara
baserade på dessa lokala tidsskalor och därmed UTC.
Svensk
lokal tid är UTC + 1h under normaltid och UTC + 2h under sommartid.
SP
(Sveriges provnings- och forskningsinstitut i Borås) tillhandahåller
system för kvalitetssäkring av tidsangivelser i t.ex datorsystem. Via
Internet och modem är servicen avgiftsfri. SP kan även leverera
kundanpassade specialsystem.
Tid via
Internet kan fås på följande länkar:
-
www.klocka.nu
-
www.rl.se
-
www.fröken-ur.se
Sammanställt av: Göran Gustafsson
Källor:
Senast uppdaterad:
2011-03-05
|