- - -------------------------------------------
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

Flygbasernas historia

En kortfattad beskrivning

Krigsflygfält med B3.or på Gotland, Bunge fältet 1942
Större bild




Flottiljflygplats
Större bild




Lansen under bogsering vid vägbas




J35 Start från vägbas




Fpl 37 under Törebodabågar
Större bild




 

Klargöring av J35 draken
Större bild

Pionjärtiden 1909-1939

Under denna tidsperiod bestod flygfälten av öppna gräsytor och anordnades för att göra start och landning mindre riskfyllda. Endast ett fåtal iordningställdes

Beredskapstiden 1939-1945

Under slutet av 1930-talet visade det sig att krigsflygplatser måste byggas ut redan i fredstid. Därmed förhindra att  flygvapnet skulle bli utslaget i ett tidigt skede, genom fientliga flyganfall.
Nybyggnad av krigsflygplatser och utbyggnad av flottiljflygplatser och civila flygplatser prioriterades och en ny organisation bildades där landet indelades i flygbasområden (flybo), där ett antal flygflottiljer och basgrupper ingick. Vidare fick arméns lokalförsvarsförband till uppgift att sätta upp flygfältsplutoner vid flygvapnets krigsflygbaser.
Under beredskapstiden byggdes 39 krigsflygfält och befintliga militära och civila flygplatser förbättrades.
 

BAS 60 1950-1970

Flygbassystemet Bas 60 utvecklades och infördes under 1950-talet för att möta kalla krigets krav och teknikutveckling.
Vid ett antal flottiljer/baser med jaktförband byggdes berghangarer. I övrigt byggdes permanent belagda start- och landningsbanor, ca 2000 m långa.
En basbataljon organiserades för att bemanna varje ordinarie krigsflygbas, O-bas. Basområdet utökades till några kvadratmil och flygbasens olika funktioner grupperades med stor spridning inom detta område.
För ledning av verksamheten uppfördes några kilometer från flygfältet en skyddad kommandocentral, KC.

Flygplanen fick mer spridd placering mellan uppdragen genom att flygplansplatserna delades upp på tre områden:

• Framom. Vid rullbanans främre klargöringsområden för jaktflygplan i högsta startberedskap.

• Bakom Ett bakre klargöringsområde 1-2 km från flygfältet, där attack- och spaningsflygplanen klargjordes för uppdrag.

• UOM 5-10 km från fältet placerades flygplan i ett uppställningsområde för mer omfattande översyn och reparation eller som reserv.

En basbataljon organiserades för att bemanna varje Bas 60 ordinarie krigsflygbas, O-bas.

Reservflygbaser, vägbaser inom Bas 60

Behovet av reservflygbaserna uppkom när det visade sig att de ordinarie baserna var mycket känsliga för bekämpning med kärnvapen.
Vidare bedömdes att vägbaserna lättare skulle kunna hållas hemliga, ända tills användning i skarpt läge. Förberedelsearbetet och anpassningen av vägavsnitten skulle göras på ett sådant sätt att vägens karaktär av flygbas inte röjdes.
Omfattande prov med många krigsflygplantyper visade att de kunde operera från vägbaser med 12 x 2 000 m banor
Minst en reservvägbas byggdes för respektive Flygbas 60
 

BAS 90 1970-1990

I samband med att sista Bas 60 driftsattes i slutet på 70-talet påbörjades en successiv utbyggnad till Bas 90.
Då hade flygplan 37 med motorreversering till stora delar införts i Flygvapnet. Detta minskade behovet av långa start- och landningsbanor.
Baserna hade en eller flera kortbanor som sidobanor. Flera nya faktorer krävde en ökning av bassystemets rörlighet.
Utvecklingen av Bas90 innebar en omfattande utbyggnad av markteleutrustningar på baserna. Detta behandlas under avsnittet Marktele

Skrivet av: Stig Hertze

Källor:
FHT, Flygbassystemet Bas 60, Jörgen Rystedt
FHT, Flygbassystem 90, Jörgen Rystedt
SFF Svenska flygbaser
Svenska militära flygplatser Bengt Törnell
Flygvapennytt, ett flertal artiklar finns här