/-----------------------------------------------
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

Helikoptern i Försvaret

Fritt från boken "Det bevingade verket"
 

von Bahrs autogiro

Bell 47

Försvarets första stapplande steg inom rotorbunden flygverksamhet började med att hyra en av Rolf von Bahrs autogiros under andra världskriget.
Denna användes för minspaning och kust- och gränsövervakning utefter västkusten samt i Öresund.

Marinen var den försvarsgren som först började utnyttja helikoptrar. 1951 träffades ett avtal med Ostermans Aero AB om långsiktig uthyrning av företagets helikoptrar.

Verksamheten bedrevs till en början med från Ostermans inhyrda Bell 47 och Sikorsky S55 som provades för ubåtsjakt.

Försöksverksamheten ledde fram till inrättande av en helikopterorganisation 1956 med ett marint helikopterförband på ostkusten.

Anskaffning av helikoptrar handlades av dåvarande Marinförvaltningen som, efter omfattande utredningsarbete, valde Boeing Vertol V44.

Vertol 44 – HKP1

HKP1 - ”Flygande banan"

Totalt inköptes tio Boeing Vertol V44 samt senare en till som haveriersättning.
Verksamheten bedrevs framgångsrikt, trots ytterst provisoriska arrangemang, vid den första basen som var förlagd till baracker på Bromma flygplats. Helikoptrarna drabbades dock av frekventa motorhaverier, delvis beroende på att stjärnmotorn Curtis-Wright R-1820, som normalt var på 900 hk hade drivits upp till 1425 hk för Vertol 44. Dessutom tillverkades den inte längre varför man var hänvisad till surplusmarknaden för reservdelsförsörjningen.
Motorhaverierna ledde till ett antal spektakulära bärgningar av helikoptrar i den svenska terrängen med efterföljande transporter till reparationsbasen i Södertälje. Flera av motorhaverierna inträffade över vatten och ofta under svåra omständigheter. Tack vare att förvaltningen vid denna tidpunkt hade fått fram fungerande flottörinstallationer och en nödlänsinstallation, kunde helikoptrarna hållas flytande, till och med under flera dygn.

HKP1 utrangerades successivt i början av 70-talet.

Alouette II – HKP2

HKP2 - ärtig fransyska

Den lätta helikoptern Alouette II, HKP2 blev den första helikoptertyp som anskaffades för flera försvarsgrenar.  Det var också den första med gasturbin i stället för konventionell kolvmotor. De första fyra, avsedda för Marinen, levererades 1958 direkt från franska tillverkaren Sud Aviation (senare Aerospatiale, numera Eurocopter).
Flertalet resterande HKP2, för såväl Marinen som Armén, monterades vid Kungsängen i Norrköping där SAAB hade sin helikopteravdelning.

Flygvapnet anskaffade 1959 några HKP2 för att användas vid försöksplatserna i Vidsel och Karlsborg.
Totalt inköptes för de tre försvarsgrenarna 27 st HKP2 under tidsperioden 1958-63.  Flygvapnet använde ett 10-tal HKP2 som lokala flygräddningshelikoptrar.

Arméns flygskola

Catalina – TP74

Organisation - centralt och lokalt  

Anskaffningsansvaret för helikoptrar till de tre försvars-grenarna övertogs 1964 av Flygförvaltningen. Samordning skedde genom en helikopterdelegation med representanter från respektive försvarsgrensförvaltning.
Inom Armén hade försöksverksamhet med lätta flygplan och helikoptrar bedrivits åren 1954-56. Dessa försök ledde fram till inrättandet av Arméns helikopterskola i Boden. Där verksamheten påbörjades i november 1959 med utbildning på HKP2.

För Flygvapnet hade behovet av en särskild flygräddningsorganisation tidigt uppmärksammats. En flygräddningsgrupp utrustad med tre amfibieflygplan av typ Catalina, TP47 inrättades vid F2 Hägernäs, men överflyttades 1958 till F8 Barkarby. Men flygplan har från räddningssynpunkt sina givna begränsningar och ersättningsbehovet för TP47 började bli aktuellt, för att inte säga – akut! Så när möjligheterna till allvädersuppträdande med helikopter ökade, inrättades 1963 en helikoptergrupp på F8.

För att få en lämplig fördelning av flygräddningsresurserna beslöt CFV 1966 att fördela framtida tunga helikoptrar till flottiljerna F8, F15, F17 och F21. Tre helikoptrar vid F8, två vid F15, två vid F17 och tre vid F21.

Försvarets helikopterorganisation och materiel har varit föremål för ett flertal utredningar:

• Helikopterutredningen 1958 avseende "lämplig organisation av helikopterverksamheten inom försvaret i krig och fred".

• Utredning 1961 angående helikopterverksamheten vid Marinen och Flygvapnet.

• 1964 - stridsekonomisk värdering av helikopterns användbarhet inom krigsorganisationen samt analys av helikopters utvecklingstendenser.

• Helikopterutredningen 1968.

• ÖB helikopterutredning 1970.

• Utredning 1971 om gemensam organisation för försvarets tunga helikoptrar.

Agusta-Bell 204 - HKP3A/C

Agusta-Bell 204 – HKP3B

Boeing-Vertol 107 – HKP4A/B

HKP3 och HKP4

De ökande kraven på samordning av helikoptermaterielen, bland annat beträffande underhållsorganisationen, ledde till gemensamt typval för försvarsgrenarna vad gällde nya medeltunga och tunga helikoptrar.
Inom detta program anskaffades för Armén och Flygvapnet 22 helikoptrar av typ Agusta Bell 204B. Arméversionen fick beteckningen HKP3A och flygvapenversionen HKP3B. Efter viss ombyggnad erhöll arméversionen slutligen beteckningen HKP3C.

För Flygvapnet och Marinen anskaffades i en första omgång 13 tunga helikoptrar av typ Boeing Vertol 107, HKP4A respektive HKP4B.

Marinförvaltningen tecknade kontrakt med såväl Agusta som Boeing i april 1961. Leveranserna av HKP3 skedde under åren 1962-64 med en tilläggsleverans av tre helikoptrar 1967.

Tillverkningskontroll av HKP4 påbörjades 1962 och leveranserna av Flygvapnets helikoptrar skedde under 1963. Efter ingående utvecklingsarbete av ubåtsjaktmateriel och autostabiliseringssystem levererades Marinens helikoptrar under 1964.

HKP4 kom att utgöra grunden för den svenska flyg- och sjöräddningen. Flygräddningsberedskapen, FRÄD upprätthölls dygnet runt under nästan alla årets dagar.

Agusta Bell 206 – HKP6

Fortsatta samordnade köp

Vid sidan av en mindre anskaffning 1962 av två stycken helkoptrar typ Hughes 269, HKP5 för Armén, som användes för försök, skedde nästa större helikopteranskaffning av Flygförvaltningen under åren 1968-69.

Detta rörde anskaffning av totalt 32 Agusta Bell 206, HKP6 som ersättning för HKP2 i Armén och Marinen.

Ostermans Aero var vid detta anskaffningstillfälle representant för Agusta och genomförde även de behövliga kompletteringsarbetena på HKP6 för respektive slutkund.

Kawasaki KV107II – HKP4C

Helikopterköp från Japan

Inte förrän 1970 anslog ÖB medel för fortsatt anskaffning av tunga helikoptrar.

Typvalet stod denna gång, liksom inför initialanskaffningen av HKP4, mellan Boeing Vertol 107 och Sikorsky/Westland Sea King. På grund av underhållstekniska fördelar föll valet även denna gång på Vertol 107, som dock vid denna tidpunkt endast tillverkades på licens hos Kawasaki Heavy Industries i Japan.

Detta är nog en av de mera exotiska anskaffningar som genomförts av svenska försvaret. Trots de uppenbara kommunikationssvårigheterna genomfördes denna anskaffning och kontraktet tecknades i maj 1971.

Utvecklings- och provningsarbetet drog ut på tiden, men en helt tillfredsställande slutprodukt levererades till FMV under 1973.

Leveransen av den första HKP4C från Kawasaki skedde med stor pompa och ståt och kom även i åtnjutande av officiell religiös välsignelse av japanska shintopräster före packning och skeppning. Totalt levererades åtta HKP4C från Kawasaki.

Schweitzer 300C – HKP5

Skolhelikopter

För att minska kostnaden för helikopterutbildningen, som tidigare utförts med HKP6 och HKP2, hyrdes hösten 1980 tre helikoptrar av typ Hughes 269C. Försöket utföll väl och resulterade i att det inledande utbildningsskedet på flygplan utgick och eleverna istället kunde börja sin utbildning direkt på helikopter. Detta ledde till beslut om anskaffning av 10 skolhelikoptrar typ Huges 269C, HKP5B med slutleverans i augusti 1982. Ytterligare 16 helikoptrar beställdes sommaren 1985 hos Schweizer Aircraft, som övertagit tillverkningen på licens. Leveranser av Schweizer 300C, som HKP5B nu hette, pågick fram till budgetåret 1987/88.

Dessa 26 HKP5 var avsedda för grundläggande utbildning i Arméns regi och täckte samtliga försvarsgrenars behov.

MBB BO105CB – HKP9A

MBB BO105CBS – HKP9B

HKP9 - Flygande pansarnäve och ny flygräddare

Sommaren 1984 skrevs kontrakt med den västtyska firman MBB (Messerschmitt-Bölkow-Blohm) om leverans av 20 pansarvärnshelikoptrar för Armén – HKP9A. Helikoptrarna var av typen MBB BOI05CB och försedda med Helitow vapensystem, som togs fram av SAAB Instruments i samarbete med amerikanska Emerson. Vapensystemet utprovades i Vidsel hösten 1985 och pansarvärnshelikoptrarna levererades till Armén under 1987. Helikoptrarna var försedda med fyra stycken TOW-robotar som även kunde avfyras i mörker.

Som ersättning för Flygvapnets HKP2 i lokal flygräddnings-tjänst anskaffades fyra MBB BOI05CBS, HKP9B. Två stycken levererades i december 1985 till F6 och två levererades till F7 under våren 1986. Helikoptern kunde vinscha upp två nödställda och även medföra ytbärgare. Ombord fanns det plats för två bårar och även IFR-utrustning för flygning i dåligt väder.

Sammanställt av Göran Svanborg AEF

Källor:

·      Det bevingade verket

·      www.avrosys.nu

·      www.nordicrotors.com

Senast uppdaterad: 2012-02-22