Incidentberedskapen
Avsikten med incidentberedskapen var att bevaka och skydda våra gränser
till lands, havs och i luften från eventuell obehörig gränskränkning
eller intrång
Inrättandet av incidentberedskapen hade sin grund i nedskjutningen av en
av flygvapnets DC-3:or den 13 juni 1952 som utförde signalspaning över
internationellt vatten i Östersjön.
Tre dagar senare sköt ett sovjetiskt jaktplan av typen MiG-15 ner ett av
flygvapnets sjöräddningsflygplan TP47 Catalina under sökning efter
överlevande från DC-3:an.
Vid
denna tidpunkt fanns ingen systematisk övervakning av det svenska
luftrummet.
Bland erfarenheterna man drog från denna incident, som kom att kallas
Catalinaaffären, var
att Sverige behövde en kontinuerlig övervakning av luftrummet och en
beredskap för att kunna hävda Sveriges territoriella integritet och
skydda egen verksamhet.
Detta
ledde fram till flygvapnets incidentberedskap med 24 timmars bevakning
av Sveriges luftrum och beredskap för omedelbart ingripande av svenskt
jaktflyg för avvisning eller identifiering.
Incidentberedskapen utökades senare med deltagande från övriga
försvarsgrenar. 1962 utfärdade ÖB den första för försvaret, gemensamma
kuppförsvarsordern.
Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium
under fred och neutralitet regleras av IKFN-förordningen som innehåller
handlingsregler för olika fall av kränkningar. Dessa är utformade så att
de följer folkrättsliga regler.
Incidentberedskapen kom också att spela viktig roll i att hävda den
svenska uppfattningen om att bevara Östersjön som ett fritt hav.
Mot
denna uppfattning stod under många år, Sovjets krav att Östersjön
endast skulle vara öppen för strandstaternas militära styrkor.
Denna
sovjetiska position hade till syfte att utestänga NATO från militär
närvaro i Östersjön. För Sveriges del var det viktigt att NATO kunde
operera med sina stridskrafter i Östersjön, såväl i vattnet som i luften
för att markera Östersjön som ett öppet hav och därmed stödja Sveriges
uppfattning.
Incidentberedskapen med dess ständiga radarbevakning av vårt luftrum och
till en del WP:s luftrum och Sveriges närhet till
järnridåns norra
del gav oss unika möjligheter att följa WP-staternas aktiviteter i
östersjöregionen.
Flygvapnets roll i incidentberedskapen behandlas i en omfattande artikel
i
Flygvapennytt nr1 1978
Se FILMEN
Fredens Hav,
42 minuter, som handlar om incidentberedskapen.
En dokumentärfilm från
SVT
om Östersjön, Europas största
legala spioncentrum, där åtta nationer uppträder regelbundet med militära
flygplan, och till och med USA och Storbritannien har Östersjön som
övningsområde.
Svenska jaktpiloter, stridsledare och ansvariga i
Försvarsstaben berättar om sina erfarenheter av övervakning och kontakter
med främmande flygplan nära våra kuster.
Filmat från Blekinge flygflottilj.
Sänt 1979-09-25
Längd 42 minuter 38 sekunder
Se även
en kort (2,5 min) film om
Flygvapnets beredskap från 1959. Jaktstart med J 34 Hunter från
berghangar på F 18 Tullinge. Bilder från luftförsvarscentral med
jaktledare m m.
Skrivet
av: Stig Hertze
Källor:
Senast
uppdaterad: 2012-11-18
|