Operativ Tidsperiod

 

         /-----------------------------------------
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

 

 

 

Övervakning av luftrummet

Övervakning av luftrummet

 

 

 

 

J35 Draken i högsta beredskap

J35 Draken i högsta beredskap
Förare på plats, start inom en minut

 

 

 

 

JA37 under identifiering av en

JA37 under identifiering av en
Tu-16 BADGER

 

 

 

 

Identifiering och fotografering av marina enheter av SH37

Identifiering och fotografering av marina enheter av SH37

 

Incidentberedskapen

 

Avsikten med incidentberedskapen var att bevaka och skydda våra gränser till lands, havs och i luften från eventuell obehörig gränskränkning eller intrång


Inrättandet av incidentberedskapen hade sin grund i nedskjutningen av en av flygvapnets DC-3:or den 13 juni 1952 som utförde signalspaning över internationellt vatten i Östersjön.
Tre dagar senare sköt ett sovjetiskt jaktplan av typen MiG-15 ner ett av flygvapnets sjöräddningsflygplan TP47 Catalina under sökning efter överlevande från DC-3:an.

Vid denna tidpunkt fanns ingen systematisk övervakning av det svenska luftrummet.


Bland erfarenheterna man drog från denna incident, som kom att kallas Catalinaaffären, var att Sverige behövde en kontinuerlig övervakning av luftrummet och en beredskap för att kunna hävda Sveriges territoriella integritet och skydda egen verksamhet.

 

Detta ledde fram till flygvapnets incidentberedskap med 24 timmars bevakning av Sveriges luftrum och beredskap för omedelbart ingripande av svenskt jaktflyg för avvisning eller identifiering.
Incidentberedskapen utökades senare med deltagande från övriga försvarsgrenar. 1962 utfärdade ÖB den första för försvaret, gemensamma kuppförsvarsordern.

 

Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet regleras av IKFN-förordningen som innehåller handlingsregler för olika fall av kränkningar. Dessa är utformade så att de följer folkrättsliga regler.

 

Incidentberedskapen kom också att spela viktig roll i att hävda den svenska uppfattningen om att bevara Östersjön som ett fritt hav.

Mot denna uppfattning stod under många år, Sovjets krav  att Östersjön endast skulle vara öppen för strandstaternas militära styrkor.

Denna sovjetiska position hade till syfte att utestänga NATO från militär närvaro i Östersjön. För Sveriges del var det viktigt att NATO kunde operera med sina stridskrafter i Östersjön, såväl i vattnet som i luften för att markera Östersjön som ett öppet hav och därmed stödja Sveriges uppfattning.

 

Incidentberedskapen med dess ständiga radarbevakning av vårt luftrum och till en del WP:s luftrum och Sveriges närhet till järnridåns norra del gav oss unika möjligheter att följa WP-staternas aktiviteter i östersjöregionen.

 

Flygvapnets roll i incidentberedskapen behandlas i en omfattande artikel i Flygvapennytt nr1 1978
 

Se FILMEN Fredens Hav, 42 minuter, som handlar om incidentberedskapen. En dokumentärfilm från SVT om Östersjön, Europas största legala spioncentrum, där åtta nationer uppträder regelbundet med militära flygplan, och till och med USA och Storbritannien har Östersjön som övningsområde. Svenska jaktpiloter, stridsledare och ansvariga i Försvarsstaben berättar om sina erfarenheter av övervakning och kontakter med främmande flygplan nära våra kuster. Filmat från Blekinge flygflottilj. Sänt 1979-09-25  

Längd 42 minuter 38 sekunder

 

Se även en kort (2,5 min) film om Flygvapnets beredskap från 1959. Jaktstart med J 34 Hunter från berghangar på F 18 Tullinge. Bilder från luftförsvarscentral med jaktledare m m.

 

 

Skrivet av: Stig Hertze

Källor:

  • IKFN förordningarna utgåva 1994
    Försvarsmaktens föreskrifter om verkställighet ...

  • Folkrätten i svensk utrikespolitik
    Kungl. Krigsvetenskapsakademien  

Senast uppdaterad: 2012-11-18