Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!


Aktuell tidsperiod
 

 

            /-------------/
--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

 

J34 Jaktflygplan                             Notis 2

Hawker Hunter F.4 Mk 50

 



J34 från F9 över fjordar
J34 från F9 över fjordar

Rote J34 med fälltankar och RB24
Rote J34 med fälltankar och RB24

Större bild

Hängning av RB24
Hängning av RB24
Större bild

Laddning av akanbox
Laddning av akanbox
Större bild

J34 i berghangar på F18
J34 i berghangar på F18
Större bild

 

Data prestanda

Motor/effekt

RR Avon

RM-5B 2270 kp

Spännvidd 

10,26 m

Längd

13,99 m

Höjd

4,00 m

Pilform, vinge

420

Max startvikt

7460kg utan FT

Max startvikt

8320 med FT

Bränsle

1785 liter

Fälltankar FT

2x455 liter

Max fart

1150 km/h u FT

Max höjd

15600 m

Stigtid 10km

ca 6 min

Beväpning

Kanoner
Sikte
Jaktrobotar

4x30mm
Reflexsikte 5/34

2 x RB24

 

J34 cockpit

Radioantenn på H vinge
Radioantenn på H vinge


Riktantenner till PN-50 i luftintagen
Riktantenner till PN-50 i luftintagen

Större bild

Bakgrund
Under 1953 analyserades det svenska dagjaktflygets prestanda fram till då J29F skulle ersättas av Saab 35 Draken, vilket i bästa fall skulle kunna ske först 1959.
Analysen visade klart att det svenska jaktflyget skulle komma i ett prestandamässigt underläge mot sovjetiskt jaktflyg och till och med mot dess attackflyg under perioden 1955-1960.

Den övergripande tillverkningsplanen vid Saab var 1953 följande:
Tillverkning av Saab 29 slutförd under 1954
Tillverkning av Saab 32 Lansen 1955-1959
Tillverkning av Saab 35 Draken påbörjas 1959
Dessa planer hade störts av flera tilläggsbeställningar på Saab 29 föranledda av försvarsbeslut under 1948-1950 för att utöka våra dagjaktsflottiljer.
Kravet på ökad produktionskapacitet löstes delvis genom att staten gick in och kompenserade Saab för att lägga ned satsningen på passagerarflygplanet Saab 90 Skandia.
Att förändra planeringen för Saab 32 Lansen var uteslutet då en modernisering av attackflyget genom att ersätta fpl18 hade hög prioritet. Saab 18 hade ur prestandasynpunkt, för länge sedan fallit för åldersstrecket.

Att tidigarelägga Saab 35 var således uteslutet. Återstod att anskaffa lämpliga flygplan från utlandet. Riksdagen beslutade följaktligen 1954 att köpa 180 jaktflygplan från utlandet då Saab saknade kapacitet för detta.

Hawker Hunter utses.
Kraven på det nya jaktflygplanet var med hänsyn till hotbilden bland annat hög hastighet, hög stighastighet och kraftig beväpning. Efter överväganden av lämpliga alternativ kom valet att stå mellan Vickers Supermarine Swift och Hawker Siddeleys Hawker Hunter. Båda dessa flygplan var under utveckling och hade båda redan ett antal varianter bakom sig.

Efter noggranna utvärderingar hos de båda företagen i början på 1954, i Hawker Hunters fall av version F4 med utökad bränslekapacitet, fattades beslut om anskaffning av inledningsvis 120 Hawker Hunter F4 (F.4 Mk 50) som fick flygvapenbeteckningen J34. Denna version flög för första gången 20 oktober 1954 och blev operativ i RAF i mars 1955. Någon ytterligare beställning från svensk sida av de återstående 60 J34 övergavs av ekonomiska skäl.

Vid beställningstillfället återstod ett antal kritiska problem att lösa. Bland annat vapeninstallationen som störde motorn då så kallad pumpning kunde uppstå till den grad att motorstopp förekom. Vidare problem med utkast av tomhylsor och länkarmar.

Leveranser
Den första Huntern landade på F18 den 27 augusti 1955 och de resterande levererades fram till november 1957.

 

Basering J34 Hunter

Flottilj    

Av-
löste

Tids-
period

Ersatt
av

F18

J28B

1955-1961

J35B

F8

J29B

1956-1962

-

F9

J29F

1961-1969

-

F10

J29F

  1963-1967

J35B

 

Fortsatta problem
Den avsedda förstärkningen av det svenska jaktflyget uteblev de första åren eftersom vapeninstallationen orsakade pumpning hos jetmotorn. Detta förhindrade användningen av beväpningen.
Pumpning innebär att kompressorn inte orkar hålla emot övertrycket i motorns brännkamrar, utan heta gaser blåser fel väg framåt, genom kompressorn. Motorn tappar dragkraft och kompressorns skovlar kan skadas genom de höga temperaturerna
Detta orsakade ofta dyra reparationer, i värsta fall uppstod motorstopp.
Pumpning inträffade oftast vid störningar i luftintaget, tryckstötar från kanonmynningarna vid skjutning, ofta i kombination med hög anfallsvinkel med snedanblåsning i luftintagen som följd.
J34 flög under sekretess ett antal år med barlast i stället för kanoner och ammunition.
Först efter ett flertal modifieringar i Storbritannien och Sverige och införande av ett skjutkompensationssystem löstes problemen. Följaktligen utrustades en del J34 under 1960 som första flygplan i flygvapnet med jaktroboten RB24.

Erfarenheter
J34 hade utomordentliga flygegenskaper.
Den kraftiga beväpningen och det innovativa omladdningsförfarandet med separat akanbox som medgav snabb omladdning och därmed kort marktid var uppskattade egenskaper.
Stighastigheten var dock i underkant. Trots hög beredskap och en tidig förvarning genom strilsystemet var tiden för att möta ett annalkande bombförband på 14 000m höjd otillfredsställande.

Prov med EBK
Den uppenbara lösningen på detta var att förse motorn med efterbrännkammare. Baserad på den framgångsrika installationen av EBK på RM2A provinstallerades en EBK vid FC under 1958. Beroende på måttliga förbättringar av stighastigheten och jämfört med förväntade prestanda för Saab 35 samt kostnadshänsyn lades projektet ned under 1959.

Avveckling
Sista flygningen med J34 Hunter var på F9 i juni 1969
Därmed utgick J34 ur flygvapnet

Elsystem:
24V DC

Avionik:
J34 var som första flygplan i flygvapnet som var försedd med pulsradar med fast antenn som noggrant mätte det momentana avståndet till målet. Denna information styrde direkt avståndsinställningen på siktet.
Detta avlastade dessutom flygföraren i anfallets kritiska skede från manuell avståndsinställning av siktet som tidigare fordrades.
Flygradion var en ny konstruktion från AGA med 24 kanaler som förvaldes i flygplanet med en så kallad spade, dåtidens motsvarighet till datastaven.

 

Mer info:

Aktuella tekniska order

 

Skrivet av: Stig Hertze
Senast uppdaterad: 2020-05-15/GSg