/------------------------------/
     ---|-------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|------
      1945  1950              1960              1970              1980              1990

J35D Draken                                               Notis 2

En typ av Bombflygplan, Tu-22 BLINDER för överljudsfart som skulle bekämpas av J35D

Större bild


J35D1 utan yttre vapen.


J35D2 (senare J35D) med fyra RB24B.



 

Beväpningsalternativ

 
J35D med JRAK, RB24B (efter 1978 RB24J) och AKAN för jaktuppdrag.

Större bild


J35D med RB24B (efter 1978 RB24J) och AKAN för jaktuppdrag.

Större bild


J35D med RB24B (efter 1978 RB24J) och AKAN samt två FT för jaktuppdrag.
Större bild

J35D med ARAK, JRAK och AKAN för attackuppdrag.
Större bild

Bakgrund

Som uppföljning till leveranserna av J35B beställde Kungliga Flygförvaltningen KFF 120 J35D vilka skulle vara utrustade med identisk beväpningsavionik som i J35B för bl a direktanfall med ostyrda raketer i alla väder och mörker. Bakgrunden till flygplanets systemutformning var som för J35A och J35B, bombflygplan på hög höjd. Men underrättelser hade givit vid handen att målens maximala fart hade ökat till M 1,5 och en starkare motor behövdes för att Draken skulle kunna ”jaga ikapp” målen för bekämpning med IR-målsökande jaktrobotar.

J35D blev den första versionen av Draken med denna motor. Flygplanet betecknades under projektstadiet för J35B2 vilket senare ändrades till J35D. Vid leveranserna från Saab hade de första flygplanen endast delvis den planerade avioniken installerad och bl.a. huvuddelen av den taktiska utrustningen, som sikte och siktesradar, styrdataomvandlare och igenkänningsradar saknades helt.

Tillverkning och leveranser

Grundflygplanet var i stort lika som J35B men utrustad med den starkare motorn RM-6C och EBK 67. J35D kunde även ta ytterligare 600 l bränsle i inre tankar samt medföra två Fälltankar FT i nya balklägen under kroppen. Utvändiga kännetecken på flygplanet var smäckrare och förlängda luftintag samt ändrad infästning av fenpitotröret.

J35D i sitt slutliga serieutförande med komplett avionik flög för första gången 28 augusti 1962. De första 30 J35D, delserie l gick till F13 under perioden maj 1963 till januari 1964. Dessa ställdes snart undan i väntan på konvertering till S35E. Nästa leverans till F13, delserie II var under tiden januari till maj 1964 och utgjordes av 24 flygplan betecknade J35D1. Även dessa saknad taktisk avionikutrustning.
Först i delserie III om 66 individer levererade från juni 1964 till maj 1965 var flygplanen fullt stridmässigt utrustade i sin avionik. De betecknades J35D2 varav 52 flygplan tilldelades F13 och 14 tilldelades F10
Två J35D blev provflygplan.

Efter hand infördes den saknade avioniken i J35D1 vid Centrala Verkstaden i Västerås, CVV och vid en del flottiljer varvid de uppnådde J35D2-standard. Processen fortlevde fram t o m 1968 varefter underbeteckningarna J35D1 och J35D2 slopades till förmån för J35D vilka då uppgick till totalt 90 flygplan fördelade på 5 divisioner. Efterhand, med början 1965 omfördelades tre divisioner J35D från F13 till F3. Från 1969 omfördelades sedan tre divisioner J35D till F4 och en division till F21

Basering
 

Beväpning

J35D var liksom J35B beväpnad med två 30 mm automatkanoner AKAN med magasin om 100 skott/kanon. Under vingar och kropp kunde hängas jaktrobotar av typ RB24B och från 1978 RB24J, under kroppen 7.5 cm jaktraketer JRAK i kapslar och under vingarna 13.5 cm attackraketer ARAK i speciella balkar. Medförde flygplanet FT begränsades möjligheten till endast vinghängda jaktrobotar RB24B/J.

Balk S5V och S5H i balkläge 4, en under vardera vingen tillsammans med en Utskjutningsskena i vardera balk, var avsedda för RB24B (efter 1978 RB24J)
Balk S5K i balkläge 6, två under flygkroppen tillsammans med en Robotskena 24 i vardera balk var avsedda för RB24B/J.
Balk J5K i balkläge 6, två under flygkroppen var avsedda för JRAK (19 st./kapsel)
Balk A5 i balkläge 1, 2 och 3 under vardera vingen var avsedd för ARAK, antingen enkel eller dubbelhängda
Sikten för dessa vapen utgjordes av ett kombinerat reflex- och radarsikte, understött av en siktesradar för dager- och mörkerinriktning.

Avionik

J35D hade i stort samma avionikutrustning som J35B och var ett komplett systemflygplan där flygplanets totalfunktion var helt integrerat i flygplanet och tillsammans med stridsledningssystem STRIL 60. Därmed kunde även J35D ledas från STRIL 60 genom digitala styrdatameddelanden för presentation av styrorder för föraren på indikatorer i kabin fram till utgångsläge för ett direktanfall.
Kompletterande information, se Avioniksystem J35D

Avveckling.

J35D var som jaktflygplan i operativ tjänst i Flygvapnet under 21 år och avvecklades fr o m 1984.
Under 1988-1990 såldes 24 J35D med beteckningen Saab 35OE till Österrike.
Några J35D finns bevarade dels på FVM och dels vid privata museer och på andra platser i Sverige
 

Skrivet av: Göran Hawée

Senast uppdaterad: 2015-10-29

Externa länkar:

Tillämpliga TOMT  (Medlemskap krävs)

Källor:

• Det bevingade verket  FMV Huvudavd flygmateriel 1986

• Draken, Bo Widfeldt, Air Historic Research 1995

• Aktuella beskrivningar, förarinstruktioner och tekniska order.

• Dessutom en mängd personliga anteckningar