/--------1999
     ---|-------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|------
      1945  1950              1960              1970              1980              1990

J35J Draken                                           Notis 2

En typ av Attackflygplan, Su-24 FENCER som skulle bekämpas med J35J
Större bild

En typ av flygplan för luftlandsättning av trupp, An-12 CUB blev predikterat mål för J35J
Större bild



J35FJ med RB27 och RB24J samt två FT




 

Beväpningsalternativ


J35J med RB27 och/eller RB28 och/eller RB24J och RB24J och AKAN samt två FT för jaktuppdrag
Större bild


J35J med RB24J och AKAN samt fyra FT för jaktkuppdrag
Större bild

J35J med JRAK och RB24J och AKAN samt två FT för jakt- och/eller attackuppdrag
Större bild


J35Jmed ARAK och RB24J och AKAN samt två FT för attackuppdrag
Större bild

Bakgrund

Under början av 1980-talet förekom olika förhandlingsturer mellan Flygvapnet och Försvarets materielverk FMV, f d KFF samt statsmakterna om jaktflygets utformning efter 35-systemet planerade avveckling 1983.
Leveranserna av JA37 blev fördröjda minst 3 år liksom beslut om utformning och anskaffning av JAS 39. Det senare medförde även att tillverkning av ytterligare en division JA37 började utredas från 1981.
Under 1982 framkom att J35F beväpningssystems prestanda kunde avsevärt förbättras till en rimlig kostnad och anpassas till den under slutet av 1970- och början av 1980-talet förändrade hotbilden, där målen i huvudsak antogs vara attackförband och flygplan för luftlandsättning av trupp vilka skulle uppträda på låg höjd.

Samma år lät därför FMV på uppdrag av Chefen för flygvapnet CFV, undersöka om förrådsställda J35F2 kunde moderniseras och vilka åtgärder som behövde göras för att dessa Drakar skulle kunna ingå i luftförsvaret ytterligare ett antal år framåt.

CFV prioritering av åtgärder var i första hand inom beväpningssystemet. Där ingick de prestandahöjande åtgärderna i Radar och Sikte, nya balklägen för RB24J, ny kylning för IR-spanaren, 120 skott till AKAN, ny IK-utrustning samt flera yttre bränsletankar.
I Övriga system krävdes för flygsäkerheten ny FLI-plattform, SSR-transponder, ny Luftdatagivare, nya Reservinstrument, Höjdvarningssystem etc.

1984 var utredningen klar och FMV, med ÖB:s godkännande hemställde hos Regeringen om medel för iordningsställande av 54 J35F2 till en kostnad av 286 mkr. Därmed avbröts även utredningen om utökad tillverkning av JA37.

1985 beviljar Regeringen de ansökta medlen för förlängning av 35-systemet till 1997.
Omfattningen av alla åtgärder i flygplanet motiverade sedermera den nya versionsbeteckning J35J där ”J”- tionde bokstaven i alfabetet - av naturliga skäl valdes för att symbolisera tillhörigheten till F10 där alla 35 Johan baserades. Att konvertera till nya versioner var inte unikt – J35A hade tidigare byggts om till SK35C och J35D byggts om till S35E.

1986 ökades beställningen med 12 flygplan till totalt 66 J35J eftersom utrymme gott och väl fanns inom beviljade medlen p g a att bl a kostnaderna för modifieringarna av radar- och siktet övervärderats.

Modifiering och leveranser

Provflygplanet betecknades under projektstadiet vid Försökscentralen FC för ”J-0”. Denna individ levererades inte som serieflygplan. Ytterligare två J35J nyttjades för prov av systemet vid FC under 1987-88. Modifieringsarbetet utfördes så att flygplanen delades vid Centrala Verkstaden i Malmslätt CVM varefter framkroppen åtgärdades av Saab och bakkroppen av CVM. Därefter monterades flygplanet samman vid och slutprovades av CVM.
Typgranskningsbevis för J35J utfärdades 17 december 1987.
De 66 beställda J35J levererades till F10 under perioden 3 mars 1987 till 29 augusti 1991.

 

Basering

Beväpning

Den femte jaktversionen av Draken var som J35F2 beväpnad med en 30 mm automatkanon AKAN med magasin om 120 skott. Under vingarna kunde hängas jaktrobotar av typ RB27 eller RB28 eller RB24J eller 7.5 cm jaktraketer JRAK i kapslar samt 13.5 cm attackraketer ARAK i speciella balkar. Under motorns luftintag kunde hängas RB24J. Medfördes FT under vingarna begränsades möjligheten till endast jaktrobotar RB24J under luftintagen.

Balk F5H och F5V i balkläge 4, en under vardera vingen var avsedda för RB27 och RB28
Balk S5V och S5H i balkläge 4, en under vardera vingen tillsammans med två Utskjutningsskenor, var avsedda för RB24J
Balk J5V och J5H i balkläge 4, en under vardera vingen var avsedda för JRAK i kapsel.
Balk G I balkläge 7, en under vardera luftintag tillsammans med en Robotskena 24 i vardera balk var avsedda för RB24J.
Balk A5 i balkläge 1, 2 och 3 under vardera vingen var avsedda för ARAK, antingen enkel eller dubbelhängda
Sikten för dessa vapen utgjordes av ett kombinerat reflex- och radarsikte understött av en siktesradar för dager- och mörkerinriktning i alla väder.

Avionik

J35J var identiskt utrustad som J35F2 och var avionikmässigt samma systemflygplan där flygplanets totalfunktion var helt integrerat i flygplanet och tillsammans med stridsledningssystem STRIL 60. Därmed kunde J35J ledas av från STRIL 60 genom överföring av styrdatameddelanden vilka  presenterades som styrorder på indikatorer i flygplanets kabin fram till utgångsläge för fortsatt direktanfall.

Kompletterande information, se Avioniksystem J35F/J

Avveckling.

J35J var som jaktflygplan i operativ tjänst i flygvapnet under 12 år och avvecklades helt 1999.

Ett flertal J35J finns bevarade dels vid FVM och dels vid olika museer bl a som monument på pelare samt andra anläggningar och utomlands.


Skrivet av: Göran Hawée
Senast uppdaterad: 2010-09-15

Externa länkar:

Tillämpliga TOMT  

Källor:

• Det bevingade verket, FMV Huvudavd flygmateriel 1986

• Draken, Bo Widfeldt, Air Historic Research 1995

• Aktuella beskrivningar, förarinstruktioner och tekniska order.

• Dessutom en mängd personliga anteckningar