|
.
Av Kapten. B. Henriksson m.fl.
Anpassat för webbvisning av AEF
INNEHÅLL
ER IIIB, PS-41.
PJ-21.
PS-16, PH-13.
PS-65
PS-15
PS-66
PS-870
PS-860
PH-40
PV-30
Den första radarstationen som placerades på
Gotland var en ER IIIB. Året var 1952 och anledningen var nedskjutningen
av FV:s DC-3 och Catalina över området ost Gotland. Stationen placerades intill
fyren vid Hoburgen. Chef blev öfu Jacobsson. Chef vad gällde teknisk
drift blev tekn. Wijk med biträde av tekn. Jansson. 10
radarobservatörer och 10 vaktsoldater ingick också i bemanningen.
På hösten samma år flyttades rrstn till
Bungenäs och placerades inom KA 3 område. Den modernare PS-41 ersatte ER IIIB.
Ännu en ER IlIB var i samband med Catalinaintermezzot placerad på Gotland,
närmare bestämt på Fårö. Chef var fanjunkare Roslund.
Stationerna inspekterades givetvis under denna
känsliga period då och då av högre befäl. En sådan inspektion minns nuvarande
chefen för förrådsgruppen vid F13 G. Folke Röcklinger. Han körde en gång
i nattens mörka timmar till Hoburgen med dåvarande ÖB. Nils "Bullret"
Swedlund.
I mars månad 1953 flyttades PS-41 till
Bunge och placerades på taket till flygledartornet.
ER IIIB
PS-41
Senare under våren 1953 skedde åter byte
till ny typ av radar. PJ-21, modernare och med större kapacitet hade anskaffats
och sattes upp på Bunge flygfält. Samtidigt blev det chefsbyte. kapten
Jansson F3 tog över och han lämnade på sommaren över befälet till kapten
Ahlin.
Vintern 1953 - 54 pågick byggnation och
installation av den första fasta radarstationen på Gotland. Närmare bestämt på
ön Furillen. Den kom att ligga på historisk mark, den är byggd nästan på samma
ställe som en vårdkase hade legat, som bekant en av vårt lands allra tidigaste
förvarningsstationer.
PS-16
PH-13
PS-16 som typbeteckningen var, blev klar på
våren. Chef under anläggningstiden var öfu Jacobsson. Under sommaren
färdigställdes höjdmätaren PH-13 samt den första baracken. Enligt en fortfarande
bevarad krigsdagbok började 130.radartroppen sin spaningsverksamhet den 15
september 1954. Chef var nu sergeant Skogsäter, medan öfu
Jacobsson fick bli chefsobservatör. Tekniska sidan, Wijk och Fordahl.
Till en början fanns 10 vpl i olika befattningar. Omkring 1 oktober kom
förstärkning med furirerna Johansson och Cederberg samt 4
radarobservatörer.
En schäferhund vid namn Hit fick
förstärka vakten. Lördagen den 30 okt. anlände furir Carlsson.
Krigsdagboken berättar vidare att tisdagen den 7 december anländer en
radiostation Fmr-V. som installeras under tisdagen och onsdagen.
Under 1955 sker personalbyten ganska
ofta bland chefsobservatörerna, och även på hundsidan sker en del: Rottweilern
Boy som anlänt den 13 juni avlivas den 7 juli. Något mera seglivad har
dåvarande furiren Iwarzon visat sig vara. Efter ett gästspel 1 augusti
till 30 september kan man konstatera att han fortfarande finns på plats! Numera
som fanjunkare. Intressant är, att redan nu anställs kvinnlig personal i
operativ tjänst. Flyglottorna Skogsäter och Wijk börjar den 2 december.
1956
inleds med att fu Iwarzon återvänder, nu tydligen för gott. Återigen byts
chefsobs och avlivas en hund. Detta år anställs en fd vpl rrobs i februari som
civilanställd chefsobs. Han stannar ett år.
1957.
Radarstn PJ-21 har hela tiden sedan PS-16 tagits i bruk förvarats i hangaren vid
Bunge. Torsdagen den 28 februari uppmonteras den för provdrift vid
130.rrtroppen. Torsdagen den 14 mars flyttas den till söderudd på Furillen för
att ingå i incidentberedskapen eftersom PS-16 står för tillsyn. Den 2 april
övertar PS-16 igen och PJ-21 får återvända till hangaren. I slutet av maj är det
åter dags att ta fram PJ-21. nu för uppställning vid Visby flygfält. Den används
här för övervakning av vingmålsskjutning öster om Gotland. Personal ur
130.rrtroppen betjänar stationen. I mitten av juli är det åter dags för
uppställning i Bungehangaren. Återigen, mellan den 3 och 6 september är PJ-21
uppmonterad i Visby. nu på Galgberget och personal ur 130.rrtroppen betjänar
stationen. Orsaken till visiten uppges ej. Ute på Furillen sker en del
personalbyten bl.a. åker serg Skogsäter till F13 och öfu Jacobsson
tar befälet som han nu behåller i tolv år.
År 1958 inleds med att troppchefen i
februari får anställa sin maka lottan Jacobsson som hjälpreda i den
operativa tjänsten. Hon kommer att stanna nästan lika länge som sin man. PJ-21
baseras åter i Visby i början av maj och nu blir öfu Stolt, som anlänt i
november året innan chef. I september börjar tekniker Björklund på R
130.rrtroppen och han finns här i dag också. Till F13G i Tingstäde överförs
fu Iwarzon.
1959
händer inte så mycket utöver rutin. PJ-21 placeras emellertid i värn i
Tingstäde.
Den 7 juni 1961 stängs radarstationen
och kvar på troppen finns endast öfu Jacobsson och tekn. Björklund.
Den senare slutar i februari 1962 för ett gästspel på Sjöfartsverket i fem år.
1963-1964
tas nästa steg i utvecklingen. PS-65 installeras. Baracken byggs till med en ny
del för teknisk personal och materiel De flesta teknikerna anställs under 1963
och placeras i Tingstäde till en början.
PS-65
Den 15 juni 1964 anställs Roland
Lidman som chef för den tekniska gruppen vid PS-65. I augusti överförs de i
Tingstäde placerade teknikerna till 130.rrtroppen. När styrkan var som störst
tjänstgjorde 17 man. (1966-67).
1965,
närmare bestämt den 3 augusti sker enligt protokoll "Teknisk överlämning av
delanläggning PS-65". Dessförinnan, 8-10 december 1964 hade kontrollflygning av
stationen skett med en A32 Lansen. Öfu Sjögren från KA3 anställs och är
fortfarande kvar, likaså de två civila vaktmännen Olofsson och Jacobsson.
"Stationen går sporadiskt".
1966
återvänder öfu Iwarzon i mars och placeras som rrjalchefsobs.
Öfu Iwarzon i OP-rummet
1967
byggs expeditionsbaracken på våren. De innehåller förutom expeditioner även kök
och matsal. I augusti påbörjas dygnet-runt-körning pga. det s.k. 6-dagarskriget
Israel-Egypten.
1969
blir fanjunkare Hedström chef för anläggningen som i slutet av året
tillförs kökspersonal för matlagning i egen regi. Från Tingstäde som hitintills
levererat mat i kantiner kommer nu Lisa Björnlund som även hon
fortfarande är kvar.
1970
är det åter dags för chefsbyte. Fanjunkare Sundlin övertar fr.o.m. den 1
september. Sergeant Grönberg förstärker den operativa sidan.
1971
innebär rutin på PS-65 och under året diagramflygs en ny typ av radar på
Gotland, PS-15.
På våren 1972 tas PS-15 i drift som
välbehövlig förstärkning till låghöjdsspaningen. Fr.o.m. april talrapporterar nu
samtliga låghöjdsstationer till R130. Här sammanställs nu radarläget för
vidarerapportering till LFC på fastlandet. I augusti anställs 4 nya
chefsoperatörer, bl.a. furiren Petersson som fortfarande är kvar. Troppen
blir nu kompani, en mera adekvat benämning numera.
PS-15
1973
överförs den tekniska personalen i ny organisation TSBM/F1.
I april 1974 kan den nya
smalbandsöverföringen, SBÖ, till fastlandet tas i bruk och talrapporteringen kan
upphöra. Nu minskar även behovet av personal.
1975
händer inget utöver rutin annat än att en ny chefsobservatör som tillhör styrkan
än i dag, öfu Stoltz.
Den 19 juni 1978 försvinner PJ-21 från
Tingstäde och Gotland för alltid. Sista tjänstgörande chefsobs: serg Stoltz.
Så är vi framme vid 1979, det år då
kaptenen Sundlin slutar den 31 januari för att ägna sig åt civil flygning
vid Avia i Visby. Löjtnanten Olofsson blir tjänsteförrättande chef och
slutligen den 1 Juli då kaptenen Henriksson övertar chefskapet efter att
ha avvecklat en PS-08 på Vikbolandet.
I början på 1970-talet byggdes två PS-15
på Gotland. En i Bunge och den andra vid Nore i Sundre. Driftsättning skedde
72-73. Innan SBÖ (DT-109) kom talrapporterades från FV:s lokala op-rum, som
endast fanns på de båda gotlandsstationerna. Den norra hade benämningen R-133,
"Skatan", och den södra R-134, "Staren".
Den 31/3 1999 utgick PS-15-systemet ur
organisationen. Detta gjordes med en ceremoniell stängning. Det gick till på det
sättet att alla stationer som gick att köra startades. Sedan flög ett Viggenplan
på låg höjd över varje station samtidigt som den slogs av. När det passerade
över gotlandsstationerna var den civila transponderkoderna 1015 och de sista som
stoppades.
1984
nedmonterades PS-66 i Kramfors av Miloverkstaden Nedre Norrland och
transporterades till Gotland. Väl hitkommen förvarades den i hangaren i Bunge
där flera av flygvapnets radarstationer tidigare hade förvarats eller varit i
drift.
PS-66
Uppmontering och driftsättning skedde 1985 -
86 av VF och flygvapenpersonal. Det operativa namnet blev BONSEN. I några år
kördes både PS-65 och PS-66 parallellt till dess att PS-65 systemet skulle bort
ur flygvapnets organisation.
Den revs mars 1993. Samtidigt som 65:an
skrotades tog man även bort PH-40 systemet, då ingen höjdmätare längre behövdes
eftersom PS-66 är en tredimensionell radar och själv mätte höjderna.
På våren 1997 skickades vaktstyrkan, de
sista värnpliktiga, till RRGC Rockan där det saknades personal. Därmed upphörde
den militära verksamheten på anläggningen.
Vid nyåret 2000 togs även bemanningen på
nätterna bort efter nästan 33 år. Fem tekniker är nu anställda men till hösten
finns endast tre man kvar efter två pensionsavgångar. På 60-talet var styrkan
uppe i 17 tekniker och c:a femtio personer totalt.
Enligt HKV Beslut 33317:71276 av 1999-10-01
skall samtliga PS-66 avvecklas och totalutgallring genomföras. Operativ drift
skall upphöra 99-12-31, men R-236 får förlängning till 01-04-01. R-236 skulle
ersättas av en PS-860 som skulle flyttas från R-177 i Hultsfred till Furilden
och vara i drift senast 00-09-01. Senare kom nya uppgifter om att placera PS-870
vid Nore i Sundre, där gamla PS-15 står. Även tidsplanen har ändrats till senare
tillfälle på grund av för snabba beslut.
1992-93
byggdes två PS-870 på Gotland. R-1301. Gladan
på Hoburgen där tidigare marinens KSRR hade stått samt R-1302, Duvan ganska nära
R-133 i Bunge.
PS-870
Driftsättning och systemkontroll gjordes
1994. Lite operativ drift förekom fram till 1997 då full drift startades och
gick sedan parallell med PS-15 till dessa stoppades 1999.
I dagens läge, juli 2000, är det ännu oklart
när och var PS-860 kommer att placeras. Se PS-66.
PS-860
En följd av nedläggningen av PS-08 var att ett
antal höjdmätare PH-40 "blev över". Under 1978 beslöts att R128:s (R178
senare) höjdmätare skulle uppmonteras på Gotland och ersätta PH-13. Den 15 juni
kom PH-40 till R130 och överlämnades för drift och underhåll den 4 oktober
1979.
PH-40
Till slut bör kanske ännu en
radarstation på Gotland nämnas. I Visby vid F13G finns en så kallad väderradar
eller PV-30. Den fanns ursprungligen i Tingstäde, där försök gjordes att använda
den i luftbevakningen. Tillkomståret var troligen 1964. och den flyttades
samtidigt som verksamheten vid F13G överfördes till Visby flygfält i juli
1969.
PV-30
På senare tid har ödets
växlingar verkligen varit märkbara, 1978 var R 130:s nedläggning i det närmaste
bestämd, 1979 blev driften säkrad för ytterligare 10 år. En ny
intressent, Luftfartsverket dyker upp. Och nu i skrivande stund pågår planering
för fullt för att inom kort kunna sätta in de första civila flygledarna i tjänst
på den redan nu rätt gamla radarstationen.
|
