|
Ekoradiostation ER IIIB
ER IIIB Interiör |
Ekoradiostation ER lllB var flygvapnets första
radarstation. Stationen var konstruerad av MARCONI i England. Radarn
var byggd för fältmässigt bruk med ihopvikbart tält. Den var konstruerad
för att vara lätt att använda, transportera, upprätta och demontera.
Radarn
arbetade enligt pulsprincipen. Sändarfrekvensen var 212 MHz (ca 1,4 m
våglängd), PRF 400 Hz och pulseffekten ca 85 kW. Stationens teoretiska
räckvidd var 160 km.
ER lllB var
försedd med en avståndsmätare (A-indikator) och ett PPI för
riktningsmätning. Antennrotationen var 3 v/min, alternativt manuell med
handratt. Antennsystemet var sammansatt av två par, ett undre och ett
övre, horisontellt placerade YAGI-antenner. De båda antennparen
energimatades normalt i fas med varandra, men det undre kunde också
matas 180 grader i motfas. Vid motfas matning ändrades antennens totala
strålningsförhållande så att både huvudlob och strålningslober avböjde.
Detta fenomen kunde således användas för höjdbestämning. Mer läsning:
-
En
utförligare artikel om ER IIIB har skrivits av Rune Erlandsson för Försvarets Historiska Telesamlingar (FHT). Artikeln finns för läsning här i PDF-format.
-
AEF har i sitt bibliotek en utförlig beskrivning på svenska "Ekoradiostation typ IIIb" (AEF regnr 2989). AEF har digitaliserat beskrivningen till pdf-format.
Beskrivningen kan laddas ner för läsning här. (8 MB) Film: En 3,5 minuter lång film visar roterande antenn, antennmaskineriet, en operatör som vrider antennen och kollar instrument och utvändiga vyer. Skrivet av Kalle Gard Uppdaterad 2023-05-02 (Roland Persson) |
