|
|
Radarfyr PN-51/F och PN-513/F (Eureka) |
|
PN-51 |
AllmäntPN-51/F var från början en navigeringsfyr som inköptes från England. Fyren som var tillverkad av MURPHY (ett dotterbolag till Philips) var rörbestyckad och hade hög uteffekt.
PN-51/F var således föregångaren till PN-60/F och betjänade J30 Mosquito som var i tjänst mellan 1948 och 1953. I och med att PN-60 infördes plockades en stor del av den föråldrade elektroniken bort från PN-51 och endast slutsteget behölls. PN-51/F blev således en PN-60 utrustad med PN-51 sändare. På detta vis erhölls en navigeringsfyr med hög uteffekt och lång räckvidd. När sedan PN-59 systemet infördes fick PN-51 den nya beteckningen PN-513.
Radarfyr PN-513/F innehåller den elektroniska utrustning som ingår i PN-601 jämte en modulator och en sändare med ca 5 kW pulseffekt. PN-601-sändaren tjänstgör i PN-513 som drivsteg för PN-51-sändaren. PN-513 sänder således liksom PN-601 svarspulser till de flygburna utrustningarna PN-50 och PN-59 jämte riktpulsgrupper för PN-594.
Fyrutrustningen är placerad i två trähyddor, elektronikhydda och reservkrafthydda.
Fyren ansluts till 220 V växelspänning (trefas). Vid nätspänningsbortfall startar reservkraftaggregatet automatiskt och lämnar spänning för fyrens strömförsörjning.
Fyren fjärrmanövreras med en speciell fjärrmanöverenhet över en tvåtrådig telefonledning. Fjärrmanöverenheten fordrar ingen yttre strömförsörjning och medger därför stor variation vid val av lokal för placeringen.
Den elektroniska utrustningen är sammanbyggd till en enhet i ett stativ, PN-51 stativet, se bild. Dessutom ingår, som sagts i inledningen, stativ för PN-50 systemet och stativskåp för PN-59 systemet, båda ingående i PN-601 utrustningen.
Tekniska data
Källor:
Sammanställt av Kalle Gardh AEF Senast uppdaterad 2013-02-19
|
