Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 


Operativ Tidsperiod


                  /------------------------------/

--|----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
      1950      1960      1970      1980      1990

 

 

Radiolänkutrustning RL-81

Selenia Italien

 

 


RL-81 Stativ

 

 

 

Reparation av RL-81
Reparation av RL-81

 

 

 

Lennart Hagman, lärare vid FTS, Västerås
Trimning av RL-81

 

 

 

RL-81 Sändarenhet
Sändarenhet

 

 

 

 

 

RL-81 Mottagarenhet
Mottagarenhet

 

 

 

 

RL-81 Kraftenhet, sändare
Kraftenhet, sändare

 

 

 

RL-81 Kraftenhet, mottagare
Kraftenhet, mottagare

 

Förord

Under 1960-talet byggdes stomnätet i FFRL (Försvarets Fasta RadioLänknät) ut med radiolänkutrustning RL-81, en helt rörbestyckad utrustning på 7 GHz bandet, som levererades av Selenia i Italien. RL-81 kom att utgöra stommen i FFRL och senare FTN (Försvarets Telenät) under 30 år.

 

RL 81 var en av de första högkapacitetslänkarna som anskaffades bl.a. för utbyggnaden av Stril 60.
Radiolänkutrustning RL-81 består av följande huvuddelar:

  • Radioutrustning bestående av stativ som innehåller sändarenhet, mottagarenhet, kraftenheter, filter, isolatorer och cirkulatorer.

  • Vågledarsystem mellan radioutrustning och antenn.

  • Antenn.

  • Övervakningsutrustning och omkopplingsutrustning i samma stativ.

Allmänt

RL-81 är en frekvensmodulerad bredbands radiolänkutrustning avsedd för ett länksystem med flera ingående länkstationer. Den arbetar på frekvenser inom området 6845-7405 MHz och kan  överföra en bredbandsinformation såsom radardata med mer än en videokanal, bäringsinformation osv. Sändarens uteffekt är ca 1 W, mottagarens brusfaktor är bättre än 13 dB. Uppnåelig räckvidd bestäms i hög grad av antenner, antennplacering, mellanliggande terräng, lokala störningar mm. Räckvidden är i allmänhet något över optisk räckvidd. Antennen är gemensam för sändare och mottagare för förbindelse i samma riktning.

 

Konstruktion

Allmänt

RL-81 radiostativ består av fyra enheter

  • Kraftenhet sändare (S)

  • Sändarenhet

  • Mottagarenhet

  • Kraftenhet mottagare (M)

Parabolantenner, mellankopplingskablar, vågledare, vågledarkomponenter samt skåp utgör tillsammans med huvudenheterna ovan ett komplett RL-81-system. I denna beskrivning beskrivs alla ingående delar till och med vågledarkomponenterna dvs. inte vågledare och antenner.

 

RL-81 är en utveckling av en bärbar länkutrustning Raytheon KTR-1000 G där radioenheterna alltid används med ett visst avstånd till sina kraftenheter. Antennerna är därvid direkt monterade på radioenheterna och kablar förbinder dem med kraftenheterna.

 

RL-81-enheterna är monterade i skåp enligt bild med kraftenhet till vänster och radioenhet till höger. I skåpet kan upp till sex system få rum, d.v.s. sex mottagarsystem eller sex sändarsystem eller en blandning av sändar- och mottagarsystem. Stativen benämns t.ex. SM 23 som består av 2 sändar- och 3 mottagarsystem. Vid t.ex. 6 sändarsystem benämns skåpet SM 60. I skåpen placeras vanligtvis sändare överst och mottagare under.

 

Mottagare och sändare frekvensparas i vertikalled på de olika länkpunkterna så, att sändarna alltid numreras från ena hållet och mottagarna på motstationen från andra hållet.

 

Vanligtvis är sändare system 1 den översta, system 2 den näst översta osv., på motstationen är mottagare system 1 underst, system 2 näst underst osv. Detta gör att signalens väg genom vågledarkomponenterna blir lika lång för alla system.

 

Skåp

Skåpen är matt gråblå. De är av pressad plåt och har två dörrar. Alla fogar är skruvade ihop vilket underlättar isärtagning och sammansättning. Skåpen är täta med undantag för ett uttag upptill och ett intag nedtill för luftventilering.

Skåpens mått är höjd 2,15, bredd 1,96 samt djup 0,80 m.

 

Enheterna är fastsatta i skåpet med skruvar och fasta ankarmuttrar. Vid service inuti enheterna måste de tas ned. Dock kan alla rör, mätpunkter och manöverorgan nås på frontpanelen, varvid omfattande felsökning kan göras innan enheterna måste tas ut ur skåpet. Avståndet mellan skruvhålen är standard 19 tum. Enheternas stommar har måtten 52 x 33 cm.

Den djupaste enheten, kraftenheten, är 38 cm djup från frontpanelen. Enheterna har kraftiga handtag, se bilder.

 

Till skåpen med sändare hör en hållare för en lös ratt, som används till trimning av sändarklystronen. Hållaren är placerad på lämplig plats.

 

I skåpen finns borrade hål med ankarmuttrar för fastsättning av cirkulatorer.

 

Kraftenhet sändare

Denna enhet består av likriktare for sändarens kraftförsörjning, kontrollkretsar för basbandet, betjäningsorgan och mätkretsar.

 

Normala betjäningsorgan samt instrument PROV och AVSTÄMNING sitter på enhetens stomme och är lätt åtkomliga. Betjäningsorgan är omkopplarna BASB NIVÅ och MOD PROV, potentiometern REFL SP FIN, omkastaren NÄT samt en mätinstrumentomkopplare.

De betjäningsorgan som används sällan har axlar med skruvmejselspår.

 

Instrumentet PROV mäter nätspänning, likspännlngar, moduleringsinnehåll, klystronström och relativ uteffekt.

I läge FJÄRRMÄTN ansluts alla mätpunkterna till ett extra skarvdon, J8209, där driftdata tas ut för fjärrkontroll.

 

Instrumentet AVSTÄMNING ger indikation om klystronens frekvens. De två instrumenten tillsammans med avstämningsrattarna tillåter komplett avstämning av sändaren. För att förenkla avläsningarna är de flesta utslagen anpassade så att de normalt faller inom en grön sektor på instrumentets skala. 

Komponenterna är uppbyggda i två plan varav det ena är uppfällbart om två skruvar lossas.

 

Sändarenhet

Denna enhet består av modulationsförstärkare innehållande mikrovågsdel, klystronoscillator med fläkt samt vågledarsystem med en avstämbar vågmeter.

Klystronen är en Varian VA244. Den har en rund vågledarutgång av spartyp och kyls av en fläkt.

En tidigare termostatstyrning av fläkten har kopplats bort. Kåpan över klystronen har en mikroströmställare, som bryter spänningen till klystronen, när kåpan tages bort. Mekanisk avstämning sker direkt på klystronens avstämningsaxel med en losstagbar ratt, som normalt förvaras i en hållare i skåpet.

 

Mikrovågsdelen består av två 24 dB korslagda riktkopplare, två detektorkristalldioder och en kalibrerad, inställbar vågmeter. Riktkopplarna kopplar en del av klystronens uteffekt till detektorkristalldioderna, av vilka en används för relativ effektmatning och den andra för frekvensmatning.

 

Mottagarenhet

Denna enhet består av mikrovågsdel med lokaloscillatorklystron, MF-förstärkare, fasutjämnare, diskriminatorenhet och AFC-kretsar (AFR, automatisk frekvensreglering).

Lokaloscillatorklystronen i mikrovågsdelen är av typ 5976. Utspänningen från klystronen kopplas genom en 15 dB korslagd riktkopplare till blandarkristalldioden, där den blandas med den inkommande signalen och där blandningsprodukten 130 MHz tas ut såsom MF-signal. Mottagarenheten har rund vågledaringång av spårtyp.

 

Utspänningen från lokaloscillatorklystronen till blandarkristallen kan ändras med en inställbar dämpare i vågledaren. Mekanisk avstämning av klystronen sker med ett nedväxlat vred på klystronugnens högra sida.

 

En liten del av lokaloscillatorsignalen sänds till dels en vågmeter av absorptionstyp, dels en frekvensdetektor-kristalldiod.

 

Vågmetern har en skala av mikrometertyp. Det på skalan avlästa värdet jämförs med en tabell placerad på vågledarsystemet. Tabellen ger de aktuella frekvenskanalerna. Se bild 7.

 

Signalen 130 MHz leds direkt till MF-förstärkaren, som består av ett lågbrusigt ingångsteg av kaskadtyp och följs av åtta förstarkarsteg. En koaxialkabel leder utspänningen från MF-enheten till en fasutjämnarkrets och därefter till diskriminatorenheten. I diskriminatorenheten omvandlas MF-signalen till en detekterad basbandssignal, som kan tas ut i ca 75 ohms koaxialutgång, BASB UT. En AFC-krets (AFR, automatisk frekvensreglering) håller lokaloscillatorns frekvens exakt 130 MHz under den mottagna signalen.

 

Kraftenhet mottagare

Denna enhet består av likriktare för mottagarens kraftförsörjning, basbandförstärkare, mätkretsar samt betjäningsorgan.

 

Basbandsförstärkaren består av tre steg och är föregången av ett brumkompenseringsnät, (t.v. infört på 100 enheter), en kabelutjämnare och en dämpare, vilka samtliga är inställbara.

Koaxialintaget är direkt anslutet till kabelutjämnaren, som kan kompensera för upp till 200 meter per system av mellankopplingskabel mellan radioenhet och kraftenhet. Denna utjämnare, vars vred benämns KABELUTJÄMNARE GROV, används dock icke i RL-81, där radioenhet och kraftenhet alltid är monterade tillsammans. Den är kontinuerligt varierbar och tillåter enkel kompensering av den inverkan som mellankopplingskabeln ger på basbandkurvan.

 

En annan kontroll, benämnd KABELUTJÄMNARE FIN, ändrar på basbandkurvans karakteristik men mest vid 3,6 MHz. Kontroll av mottagarkretsarna kan göras med två instrument på enhetens stomme.

Ett instrument, benämnt PROV, kontrollerar alla likspänningar, nätspänningen, klystronströmmen, blandarströmmen samt inspänningen till mottagaren. I läge FJÄRRMÄTN anslutes alla mätpunkterna till ett extra skarvdon, J8209, där driftdata kan tas ut för fjärrkontroll.

Instrumentet AVSTÄMNING med mittindikering ger en kontinuerlig indikation om mottagarklystronens avstämning och kan kopplas om mellan lägena DISKR och VÅGM. Avläsningen på instrumentet PROV förenklas av en grön sektor, inom vilken de flesta utslag hamnar om matningen är korrekt.

 

Klystronen kan avstämmas från kraftenheten med en kontroll benämnd REFLSP FIN på kraftenhetens stomme. Korrekt klystronfrekvens indikeras av instrumentet AVSTÄMNING i läge VÅGM. I läge DISKR indikerar instrumentet avstämning om mottagaren ligger korrekt i frekvens i förhållande till sändaren. Instrumentet indikerar därvid mittutslag.

 

Komponenterna är uppbyggda i två plan, varav det ena är uppfällbart om två skruvar lossas.

 

Drifterfarenheter mm

Bengt Eliasson:

Rörbestyckad, c:a 15 rör i MF stegen. Italientillverkad, Raytheon fick inte sälja till Europa. Motstånd som i originalet var på 6W hade 2W i Italienversionen. Speglar väl deras sätt att tänka. Mycket problem med jordning under rörsocklarna. Plåtens ytbehandling isolerade, borde slipats bort. Byte av motstånd vanligt. Rören höll rätt bra. Usla lager i fläktarna.
Att köpa en Fiat har aldrig fallit mig in.

 

Kenth Kindström:

När det gäller huvudstråksmaterielen så var det RL-81 som gällde inledningsvis. Stora tunga varma blå skåp som skapade väldigt mycket underhållsarbete. Bra tyckte man som planeringsansvarig. RL-81 bar antingen video eller talkanaler (300-grupp). Alltid försedda med diversitet och automatisk omkoppling till reserv i huvudstråk. Ursprungligen en amerikansk TV-länk som licenstillverkades i Italien. Användes brett i STRIL60 för anslutning av ledningscentraler och radarstationer. Var faktiskt en möjliggörare för STRIL60. När SBÖ kom försvann behovet av videoöverföring och RL-81 kunde börja ersättas med ”mindre” utrustningar.

 

Tekniska data

Allmänt

Frekvensområde

6845-7405 MHz

     dock med samma klystroner avstämbar inom

6575-7425 MHz

     med olika varianter av klystroner inom

5925-8400 MHz

Antal kanaler uppdelade i två raster

29 st.

Duplexavstånd

280 MHz

Kanalavstånd samma stråk

40 MHz

Kanalavstånd skilt stråk

20 MHz

Modulationssätt

FM

Maximal deviation

±5 MHz

Innivå vid max sving, till sändaren

1,0 V (topp till topp)

Utnivå vid max sving, från mottagaren

1,6 V (topp till topp)

Modulationsbandbredd

100 Hz - 10 MHz

Tolerans basbandet 100 Hz (200 KHz referens)

-1.5 ±0,5 dB

Tolerans basbandet 1 kHz

0 ±0,3 dB

Tolerans basbandet 10 kHz

0 ±0,2 dB

Tolerans basbandet 100 kHz

0 ±0,1 dB

Tolerans basbandet 500 kHz

0 ±0,1 dB

Tolerans basbandet 1 MHz

0 ±0,15dB

Tolerans basbandet 2-4 MHz

0 ±0,2 dB

Tolerans basbandet 5-6 MHz

0 ±0,3 dB

Tolerans basbandet 7 MHz

-0,5 ± 0,5 dB

Tolerans basbandet 8 MHz

-1 ±0,5 dB

Tolerans basbandet 10 MHz

0 ±0 dB

In - ut – impedans Basbandsanslutning

75 ohm

Kraftförsörjning

Enfas växelström 189-253 V

Omkopplingsbar 220, 220, 230 V  50-60 Hz

Effektbehov 

    Mottagare

340 W

    Sändare

330 W

Klimat under drift 

    Temperatur

20° C till + 50° C

    Fuktighet

95 , max

Klimat under förvaring (packad) 

   Temperatur

- 40° C till + 70° C

    Fuktighet

95 % max

 

Nerläggning

Fredagen den 3 april 1992 stängdes den sista RL-81-stationen vid en ceremoni vid F16/det. Händelsen finns beskriven i TIFF nr 2 1992.

 

Källor:

  • FV Beskrivning

  • Drifterfarenheter från Bengt Eliasson och Kenth Kindström

  • Uppgifter från FHT

Läs mer:

Se även Hans Brobergs artikel "En italiensk historia" där han ger återblickar kring prototyp- och leveranskontroller, installation, underhåll samt om CVA som huvudverkstad.

Kontrollerna skedde i Italien och Hans, som  svarade för huvuddelen av dessa, berättar i  artikeln om tekniska problem, kulturkrockar och andra episoder i samband med resorna.

 

 

Sammanställt av Roland Persson

 

Senast uppdaterad 2016-03-02