Bakgrund
I stort sett
parallellt med Fmr-18
utvecklade AGA Electronics AB i Sverige en flygradiostation Fr-28
avsedd för
Fpl37. Den var en VHF/UHF sändtagare med AM- och
FM-modulation. Den option på ytterligare leverans av Fmr-18 i
beställlningen hos PTAB utnyttjades av olika anledningar inte
utan i stället lades en beställning på AGA att konstruera en
markvariant av den mycket lyckade Fr-28. Den 4 juni 1975
beställde FMV från AGA Electronics AB 40 st. radiostationer med
separata sändare och mottagare samt 15 st. sändtagare.
Radioutrustningen fick benämningen Ra-730 MT.
Tekniska bestämmelser
Den teknisk
specifikationen innehöll i stort samma krav som för Fmr-18. Ra-730
skulle vara uppbyggd med halvledare, vara bredbandig och bland
annat klara de storsignalkrav som krävdes vid installation i
befintliga radioanläggningar. Detta innebar en kraftig skärpning
mot kraven för Fr-28. I flygplan sänds i samma frekvensområde
endast på en kanal samtidigt medan det på marken kan sändas på
flera. Uteffekten från marksändare med effektförstärkare
inkopplad är mer än 1000 gånger högre än vad som förekommer i
flygplan vilket avsevärt försvårar för närbelägna mottagare.
I
beställningen fanns även angivet att:
”Den
beställda materielen skall vid leverans vara i samma utförande
vad avser gemensamma underenheter som den i Fr-28/Fr-29”.
Utveckling och leverans
Med anledning
av att underenheterna för Ra-730 var utvecklade och utprovade
mot kraven i flygplan bestod utvecklingsarbetet i att anpassa
utrustningen mot de nya markradiokraven exempelvis
storsignalkraven. Ju längre utvecklingen fortskred desto fler
underenheter klarade inte kravet på utbytbarhet med Fr-28-enheter.
Specifikationerna var för olika.
Serieleveransen startade 1978.
Drift
Ra-730 installerades vid samtliga tre
flygkommandon med början från 1979 och kunde anslutas till
Effektsteg 204.
Radiostationen
är fortfarande i operativ drift och kommer att få en beräknad
operativ driftperiod av 40 år
Teknisk data
Radiostation
Ra-730 är en mångkanals UHF markradiostation avsedd för
kommunikation mellan mark och flygplan.
Den har ett
frekvensområde på 225,00 - 399,95 MHz med 50 kHz kanalindelning
och kan arbeta med såväl amplitud- (AM) som frekvens (FM)
modulering.
Den består av
mottagar- och sändarenheter som kan installeras i mottagar- och
sändaranläggningar men finns också i en sändtagarvariant. I
mottagarenheterna finns en kristallstyrd nödmottagare avstämd
till den internationella nödfrekvensen 121,5 MHz.
Mottagarenheten har två LF-utgångar, en 600 ohms smalbands- och
en 600 ohms bredbandsutgång.
Sändaren har två LF-ingångar, en 600 ohms smalbands och en 600
ohms bredbandsingång.
Sändarens
uteffekt är 25 W vid AM och 60 W vid FM.
Sammanställt av Arne Larsson AEF
Källor: Erfarenheter från FMV
och CVA
|
