|
AJ37 med 120 kg
sprängbomber
Förarplats AJ 37
och SH37 samt SK37 som saknade radarindikator CI
SF37 Förarplats
med det centrala kamerasiktet
Avioniksystemet i AJ37
Större bild
Avioniksystemet i SK37
Större bild
Avioniksystemet i SH37
Större bild
SF37/SH37 Mörkerspaningskapsel MS
Större bild
Avioniksystemet i SF37
Större bild
AJS37 med fyra bombkapslar och
två RB24J.
AJS/F/H vapenalternativ
Större
bild.
|
Med
AJ37 och senare
i SK37 och
SH37 och
SF37 inleddes en
helt ny generation av integrerade avioniksystem. En Central kalkylator
CK samverkar nu, i ett federativt system, med analoga utrustningar i ett
antal delsystem beroende på flygplanversion.
Den digitala CK var programstyrd, varför en ny nivå av flexibilitet i
funktion och presentation kunde uppnås.
Delsystemen är fortfarande analoga men av senaste generation.
Avioniksystemet omfattar bland annat följande delsystem
Operativ utrustning AJ37
Operativ utrustning SH37
Operativ utrustning SF37
-
Kamerasikte
-
Datakamera (registrering)
-
Låghöjdskameror SKA-24C
-
Värmekamera VKA-702
-
Lodkameror SKA-31 (hög höjd)
-
Mörkerspaningskapsel MS innehållande
låghöjdskameror SKA-34
Delsystemens funktioner i korta drag
I CK37
utfördes en stor del av den uppdragsanpassade funktionsgenereringen.
CK37 och de olika systemenheterna samverkade med varandra genom ett
överföringssystem som även innefattade vissa anpassningsenheter ANP för
analog/digital (An/Di) eller omvänt omvandling av en viss mängd
detaljdata från delsystemens olika komponenter ute i flygplanet.
-
Centralkalkylatorn CK-37 var en central, digital räkneenhet. Den
medverkade med beräkningar och logiska administrativa uppgifter i en
mängd av flygplanets avionikfunktioner. Där ingick bland annat
Markkollisionsvarning. Delsystemens presentationer gjordes via CK i
form av elektronisk presentation på EP-8 Siktlinjeindikator SI.
-
De
ordinarie systemets instrument och indikatorer utgjordes av SI och
Centralindikator CI samt instrument och indikatorer för presentation
av flygdata och navigeringsinformation.
-
Primärdatautrustningen LD-4 mätte och bearbetade luftdatastorheter
som höjd, fart, machtal, stig- och sjunkhastighet, anfallsvinkel och
temperatur samt överförde dessa parametrar till indikatorer som SI
och CI och andra abonnerande system.
-
RHM
mätte höjden till underliggande terräng med liten upplösning.
-
Navigeringsutrustningens Dopplerenhet mätte flygplanets hastighet
över marken. Informationen användes av CK, tillsammans med
information från luftdata för beräkning av flygplanets
färdhastighetsvektor (fartvektor) i SI. FLI visade flygplanets
momentana attityd och kurs i förhållande till jordytan. TILS
utgjorde ett Taktiska Instrument- landningsystem under
landningsskedet och gav styrinformation i SI.
-
Kommunikationsutrustningen bestod av FR22 (normalradio) och FR24
(reservradio) samt taktisk IK-transponder PN797 och civil SSR PN865.
Flygradion hade dubbla system för säkerhet. Taktiska IK-utrustningen
hade endast svarsfunktion.
-
Styrautomat SA-06 förbättrade flygplanets flygegenskaper samt hade
hållfunktioner för attityd, höjd och fart. HAVS förbättrade
flygsäkerheten vid taktiskt flygning. AFK avlastade flygföraren vid
landning genom att reglera motorns dragkraft så att fart eller
anfallsvinkel hålls konstant.
-
Reservinstrumenten utgjordes av separata system som presenterar
flygdata oberoende av ordinarie system.
-
Radar PS37/A ingick i Målinmätningssystemet MIS. Spaningsfunktionen
användes mot mark- och sjömål och avståndsmätning utfördes mot luft-
och markmål. PS-37 lämnade även referensuppgifter om målet och till
RB05 kommandolänk. Radarn användes även som navigeringshjälp och
passiv spaning (ej sändning). Radarpresentationen gavs på CI.
-
Beväpningssystemet i AJ37 (CK/ANP) möjliggjorde Siktning, Val av
vapen och Fällningssätt samt Preparering av RB, Osäkring, Avfyring
och Nödfällning. Kommandolänk RB05 bestod av flygplanburna
robothjälpapprater via vilken förarens styrkommandon överförs till
RB05 styrsystem.
-
Motmedel U22 (KA) och KB samt APP-27/48 hade till uppgift att
förhindra eller väsentligt försvåra dels fientlig radarspaning och
radarmätning mot flygplanet dels följning för målsökande robotar
samt varna vid radarbestrålning.
-
Registreringsutrustning RKA-40 dokumenterade SI-bilden och
omvärlden. FB-2 spelade in radiokommunikation samt varningsljud från
APP-27/48. Registrerkapsel RB05A registrerade på datafilm
robotstyrningen vid skjutning med RB05. FB-5
spelade in bildinformationen från RB75 för utvärdering av
övningsresultat.
-
Vapen i AJ37 medfördes som yttre last och
utgjordes av RB04, RB05, RB75 och RB24 (IR-robot) samt Attackraketer
ARAK, Automatkanoner AKAN i kapsel, Bomber och Lysbomber.
-
Spanings- och målföljningsradar PS-371/A i SH37 användes för
målspaning och målföljning över vatten med därför specifik
anpassning.
-
Kamerasiktet- och kamerasystemen i SF/SH37 möjliggjorde siktning och
fotografering av objekt och radarbild på olika höjder och farter
samt under mörker
AJS37,
AJSH37, AJSF37
Ändringar i avioniken
I början av 1990-talet ändrades CK-37
minneskapacitet och programvara och moderniserades vissa system vilka
krävde ändringar / kompletteringar, s k modpaket i flygplanets elkablage.
Planeringen av modifieringarna startade redan 1986. Efter beslut började
införandet 1991 i ordningen AJ37, SH37 och SF37. Flygplanens
beteckningar ändrades till AJS37, AJSH37 och AJSF37. I stort innebar
ändringarna att flygplanen även kunde nyttjas i attack- och jaktuppdrag
med en avionik som mycket liknade JAS39 och med i stort samma vapen.
Ändringarna omfattade bl a följande :
-
Modifieringspaket 11 och 12 i
flygplanets elinstallationen infördes.
-
Programändringar i CK utökade
datautrymme.
-
Datakommunikationslänk databuss 1553B.
-
Utrustning för terrängnavigering,
benämnt TERNAV införs.
-
Systemet FASA (FöretagsAnalys Spaning
Attack) senare PLA för bl a utvärdering av flyguppdraget.
-
Datastav DS för överföring av data
från flyguppdrag samt laddning av CK för flyguppdrag.
-
Robot 15F mot sjömål anpassades till
flygplanen.
Dessa förändringar innebar att den
modernare Sjömålsroboten RB15F kunde nyttjas på flygplanet för ökad
slagkraft samt att bl a det viktiga systemet för planering och
registrering av uppdrag, benämnt PLA med hjälp av DS kunde införas.
Skrivet
av Göran Hawée
Senast uppdaterad 2020-03-26.
Källor:
-
Flygteknik under 100 år, SMR förlag 2003
-
Det
bevingade verket, FMV avd för flygmateriel, 1986
-
Flygplan 37 VIGGEN av Stridsberg.
- System 37
Viggen, Svensk Flyghistorisk Förening. SFF
|
