
Tp47 Catalina

Antennenhet PS-19
|
Flygradarstation PS-19
PS-19/A
Ursprungsbeteckning AN/APS-3
Historik
1947 inköptes från Kanada tre sjöflygplan av typen Consolidated Catalina som
deltagit i andra världskriget vid ubåtsjakt och havsövervakning. Leverans
skedde 1948 och flygplanet fick svensk beteckning TP47.
Separat inköptes från USA flygradarstationen AN/APS-3 som fick svensk
beteckning PS-19/A.
Denna x-bandsradar hade utvecklats gemensamt i USA av MIT
Radiation Lab, Navy Research Lab och Sperry
Co. Drivkraften var förhoppningen att få ned vikt och volym till en
tredjedel genom övergång från 10 cm till 3 cm våglängd. Tillgången på 3cm
magnetroner hade dessutom avsevärt förbättrats tidigt 1943 då
utvecklingsprojektet påbörjades. Leveranser från Philco
av APS-3 påbörjads sent 1943.
Svensk användning
Flygplanen modifierades vid CVV, Centrala Flygverkstaden i Västerås, bland
annat installerades PS-19. Antennen och sändar - mottagarenheten placerades
i nosutrymmet, som i Catalinan varit avsett för bombfällare och
kulspruteskytt. Övriga enheter placerades i utrymmet för navigatör och
signalist
Catalinorna baserades
vid Flygräddningsgruppen, FRÄD vid F2 Hägernäs som hade till uppgift att
undsätta nödställda, utföra akuta sjuktransporter mm, allt med en ständigt
hög beredskap.
PS-19 användes för navigering och målupptäckt vid undsättning till sjöss och
ökade i hög grad Catalinans användbarhet vid räddning av nödställda. Man
utförde även isspaning för den civila sjöfarten
Tekniska data
-
Magnetronsändare på
X-band 9,3 GHz.
-
Pulseffekt 35 kW
-
Mellanfrekvens
30MHz,
bandbredd 3 MHz
-
PRF 350 -1400 Hz
-
Pulstid 0,5 – 2µs
-
PS-19 användes och
manövrerades i Catalinan av navigatören, som hade ett B-skop med
avsevärt större bildyta än i PS-18.
-
Signalisten hade ett
andra B-skop.
Källor:
Flygburen spaningsradar PS-19/A.
Historik, erfarenheter
Av Sune Rosenberg, FHT pdf-format
Tidig flygradar,
vittnesseminarium
US Navy. The
tactical use
of radar
AN/APS-3
in
aircraft
Skrivet av: Alf Gustavsson
Senast uppdaterad 2011-01-21
|