PS-37/A
Parabol med fast matare
Större bild |
PS-37/A utvecklades av LM Ericsson i Mölndal i samarbete med FMV,
Försvarets Materielverk under 1960-talet.
Första leverans till flygvapnet 1970.
Radarn som var uppbyggd med analog halvledarelektronik, var avsedd för
enhetsflygplanet Saab 37 Viggen, initialt i rollen som attackflygplan,
AJ37 mot mark- och sjömål.
I den planerade rollen för Viggen som jaktflygplan, förutsågs behovet av
att byta radarstation. PS-37 konstruerades därför som en ”patronradar”,
som lätt kunde bytas genom infästning i främre skottet med endast 4
bultar.
PS-37 var en icke koherent spaningsradar av monopulstyp med låg PRF och
en x-bands magnetronsändare med 200 kW uteffekt.
Räckvidd på 120 km.
Effektförbrukning: 1800 W AC och 300 W DC.
Vikt: 225 kg
Antennen som hade hela 70 cm diameter hade fast matare och manövrerades
i sida och höjd av ett hydrauliskt vridbord.
Den mycket komplexa mikrovågsmottagaren som hanterade monopulsradarns
tre kanaler, summakanal och skillnader i höjd och sidled var placerad på
parabolens baksida. Därigenom uppnåddes en mycket fördelaktig
konstruktion där komponenter med begränsad tillförlitlighet kunde
undvikas.
Spaningsradarns resultat presenterades för flygföraren på
centralindikatorn CI, valbart som sektor PPI eller som B-skop med
flyglägessymboler.
PS37/A användes operativt för:
-
Navigationshjälp,
kartritning
-
Spaning mot mark och
sjömål
-
Hinderindikering,
inmätning av hinder på egen flyghöjd
-
Avståndsinmätning vid
attackanfall mot mark- och sjömål.
-
Avståndsinmätning vid
anfall mot luftmål.
För spaningsversionen av
Viggen SH37 och SF37 modifierades PS-37/A för att få en längre räckvidd.
Denna fick beteckningen PS-371/A
För anpassning till nya vapen i AJS37 skedde vissa modifieringar av
PS-37/A.
I PS-37 frångicks den äldre uppbyggnadsprincipen från PS-03/PS-01 med
små byggblock till större funktionella enheter som grupperades till 13
utbytesenheter.
Tillförlitlighet
Tillförlitligheten av ett
så kritiskt system som PS-37/A ägnades stor uppmärksamhet.
Predikteringen av MTBF utfördes enligt gällande MIL normer vad avser
metodik, felfrekvenser för komponenter mm.
PS-37/A bestod av 5248 komponenter däribland:
Integrerade kretsar |
5 |
Transistorer |
516 |
Dioder |
858 |
Motstånd och
potentiometrar |
1970 |
Kondensatorer |
1237 |
Transformatorer
|
61 |
Spolar |
109 |
Kontakter
|
226 |
Reläer |
173 |
Fläktmotorer |
4 |
Mikrovågskomponenter |
31 |
Elektronrör |
14 |
Övrigt |
45 |
Totalt |
5248 |
Värt att notera är de 5
integrerade kretsarna.
I den efterföljande flygradarn PS-46 för JA37 som utvecklades 10 år
senare, när den digitala revolutionen slagit till med full kraft, ingick
3213 integrerade kretsar av totalt 9609 komponenter.
Baserad på tre metoder av prediktering specificerades Medel Tiden Mellan
Fel (MTBF) vid normal flygning till 90 timmar.
Vid normal operativ profil är detta ekvivalent till en Medelflygtid
mellan fel (Mean Flight Hours Between Failures, MFHBF) på 40 timmar.
Detaljerad genomgång av tillförlitlighetsfrågor framgår av bilagda
dokument ”The Viggen Aircraft Radar Reliability Achievement” varur
följande figur är hämtad.
Uppnådd
Medelflygtid mellan fel MFHBF per år för
PS-37/A
Större bild
Ur detta diagram kan man
dra ett antal slutsatser:
-
Den med tiden allt
bättre tillförlitligheten var ett resultat från ett framgångsrikt
samarbete mellan FMV, Ericsson och huvudverkstaden i Arboga under
många år.
-
Ett mycket
framgångsrikt underhållsystem för AJ37. Den funktionella
orienteringen av utbytesenheter bidrog till detta och säkerställde
rationella tester av avioniksystemet och därmed och snabba åtgärder.
-
Det automatiserade
testförfarandet genom autotest, på kompaninivå, parat med autotest
på B-nivå säkerställde en väldefinierad återmatning av händelser och
fel som kunde ligga till grund för åtgärder i förebyggande syfte.
-
Tillgången av en
komplett AJ37-rigg, senare AJS37 rigg, vid huvudverkstaden i Arboga
möjliggjorde djupgående analyser under verkliga förhållanden.
Intermittenta fel kunde ibland identifieras först efter dagar av
kontinuerlig uppföljning.
Skrivet av Stig Hertze
Källor
Tillförlitlighetssiffror
och diagram hämtade från föreläsning av G Markling och G Holmberg,
Ericsson Radio Systems vid Euredata Conference 1986 "Reliability Data
Collection and Use in Risk and Availability Assessment".
The Viggen Aircraft Radar,
Reliability Achievement
Senast uppdaterad
2016-06-07 |