”Flyget” i Arboga, en arbetsplats i ständig förändring.

Sammanställt av Marktelegruppen inom AEF i april 2009

Vid Centrala Verkstaden (CVA) i Arboga, allmänt kallat ”Flyget”, ingick Markteleorganisationen som genom statliga utredningar och politiska beslut har förändrats från att vara central verkstad för flygvapnet till att med nya ägare ingå i olika börsnoterade företag innan det nu tillhör Saab.

Markteleorganisationens utveckling från 1945 till 2009

En Marktelemedarbetare som anställdes på 60-talet och pensionerades 2009 kan se tillbaka på att ha arbetat i ett antal verks- och bolagsformer. Där har varje omorganisation resulterat i nya satsningar och logotyper och med samlande ”kickoffar” för att möta framtiden. Men arbetsuppgifterna har varit desamma och utvecklats i tidens och teknikens anda. Här beskrivs övergripande de anställningsformer som Marktelepersonalen i Arboga verkade i. 

   1945-1967       CVA.

1945 invigdes Centrala Verkstaden i Arboga CVA, som var direkt underställd Flygvapnet för att tillgodose dess verkstadsbehov. De första beställningarna till CVA kom redan 1944 så arbetet började ett år före etabliseringen. Att arbeta med verkstadsproduktion samtidigt som bygget av verkstadskomplexet pågick var en prestation av de anställda.

1958 delades CVA upp i en produktionsavdelning och en teknisk avdelning där marktele var en sektion i den tekniska avdelningen.

Med utbyggnaden av telesystemen för Stril 60 förutspådde FATU (Försvarets teleunderhållsutredning) i början av 1960 ett avsevärd ökat behov av teleunderhåll i framtiden. FATU föreslog utökning med två nya verkstäder med placering i Växjö och Östersund.

1963 startades AB Teleunderhåll i Växjö och som ägdes till 51%  av staten genom FFV (dåvarande Försvarets Fabriksverk) och med 49% av industrin. Växjö valdes som etableringsort genom dess geografiska läge.

AB Teleunderhåll ändrade 1969 namn till Telub AB (ett namn som företaget kallats för under flera år).

1964 överfördes CVA från Flygvapnet till att vara underställd Underhållsavdelningen i KFF (Kungliga Flygförvaltningen) som då blev egen myndighet.

1966 presenterade Verkstadsutredning (V66) ett förslag som innebar nedläggning av CVV, dess verksamheter flyttades till CVA och CVM. Huvudverkstadsunderhållet av Robot 68 flyttades från Arboga till Växjö.

Underhållsarbetet bedrevs i form av så kallade huvudverkstadsuppdrag, vilket innebar att medel äskades för löpande arbetsuppgifter. Alla ändringar och nybyggnader av lokaler var tvungna att dras i omständliga procedurer. Nu hade också KFF sakhandläggare börjat anlita CVA med konsultärenden som medförde en stor expansion och kompetenshöjning.

   1967-1973       FFV Underhåll

1967 överfördes CVA till Försvarets Fabriksverk och fick beteckningen FFV/CVA. Ett syfte var att renodla kundrelationerna med försvarsmakten och den civila delen av totalförsvaret och finna nya marknader.

1969 startades den Centrala verkstaden i Östersund för vilken FFV/CVA utsågs till huvudman.

1970 överfördes Försvarets Fabriksverk till Industridepartementet och döptes om till Förenade Fabriksverken.

Utvecklingen från elektronrör till halvledarteknik gjorde att Försvarets teleunderhållsbehov, som var grund till bildande av Telub, visade sig vara grovt överskattat och 1970 började arbetsuppgifter att överföras från CVA till Telub.
I Arboga förekom protester och demonstrationer mot detta.

1973-1983       FFV Underhållssektorn /Underhåll

1973 gick CVA, CVÖ, CVM samman och bildade FFV Underhållssektorn, som fick eget resultatansvar och med Arboga som huvudort.

1977 ändrades namnet till FFV Underhåll (FFV-U) där Arbogaverksamheten benämndes FFV-U/A.

1977 blev aktieägarna inom industrin utlösta och Telub blev ett helägt dotterbolag till FFV.

1982 föreslog en utredning att markteleverksamheten vid FFV-U och Telub skulle samordnas.

    1983-1986    FFV Elektronik AB

1983 delades FFV Underhåll upp i avdelningar där Elektronikavdelningen i Arboga gick ihop med division Teknikkonsult från Telub och böt namn till FFV Elektronik AB, och fick resultatansvar på en konkurrensutsatt marknad. Målet var att nå 50/50 fördelning på civil och militär marknad. (Övriga divisioner i Telub fortsatte sina verksamheter under namnet Telub och blir dotterbolag till FFV Elektronik).

Övergången från statlig anställning till bolagsanställning var inte enkel för oss anställda. Den statliga anställningsformen gav fler semesterdagar och en känsla av tryggare anställning medan bolagsanställningen gav en något högre lön och det privata arbetslivets ”flexibla” anställningsform.

I denna fråga gick det inte att ena anställda och fack utan personalen fick själva välja mellan att bli bolagsanställda eller vara kvar i den statliga anställningsformen.

För att klara av det senare bildades från den 1/1 1983 en Marktelesektor med en chef som var placerad på FFV huvudkontor i Eskilstuna. Marktelesektorn var kvar till 1991 då FFV ombildades från affärsverk till aktiebolag.

1986-1989      FFV Telub AB

                   1986 bildas FFV Telub AB och FFV Elektronik blir ett dotterbolag. Verksamheten växer starkt med 100-tals rekryteringar.

                   1988 ändrar FFV Elektronik AB namn till Telub Teknik AB.
 

    1989-1991    Telub AB

                   FFV Telub AB ändras till Telub AB. Telubgruppen är det sammanfattande namnet på Telub AB med dotterbolag. 1990 beslöt riksdagen att fr.o.m.1991 ombilda FFV från affärsverk till aktiebolag.

Bengt Bardvall, som var enhetschef för Teleanläggningar i Arboga, sammanfattar poängen med organisationsröran i ett

Ode till Telub:
Vårt främsta ord är lönsamhet
som är svår att komma till i ensamhet
för den som driver udda verksamhet
men synergieffekt och företagssamhet
undanröja skall all tveksamhet
om förträffligheten i gemensamhet
 

Vid ett Telub  ledningsmöte i Kolmården sammanfattade samme Bengt Bardvall mötet med ett tacktal vid middagen.

    1991-1996    Celsius

1991 förvärvar Celsius Industrier AB (fd Svenska Varv) koncernen FFV AB, där Telub Teknik AB ingår som byter namn till FFV Telub AB.

Telub Teknik AB var tillsammans med Telub TeleanläggningarAB och Telub Inforum AB dotterbolag till FFV Telub AB som hade sin verksamhet i Arboga och Växjö och med lokalkontor på ett antal orter. Personalen delades upp på de tre företagen. Lagen om offentlig upphandling medförde att ett företag inte kan bedriva konsult- och entreprenör-verksamhet i samma bolag. Detta bidrog till bolagsbildningar med separata entreprenörs- och konsultdelar.

1995 ändrar Telub Teknik AB namn till Telub AB.

 1996-1999       Enator AB

1996 köper Celsius AB konsultföretaget Enator och ändrar bolagsnamnet Celsius Informations System till Enator AB, där Adedata, Dotcom, Enator och Telub ingick. Verksamheten i Telub AB delades upp i 6 dotterbolag där markteleverksamheten utgjorde det nya dotterbolaget Enator Communications AB.

1999             Tieto Enator AB

1999 gick finska IT konsultbolaget Tieto tillsammans med Enator och bildade Tieto Enator AB.

1999-2006       AerotechTelub

1999 slogs Celsius dotterbolag Aerotech och Tieto Enators svenska försvarsrelaterade verksamheter samman till AerotechTelub. De delar som ingick var bland annat från Enator dess dotterbolag Enator Communications, Enator Telub, Enator Teleanläggningar och Enator Moveo samt från Celsius dotterbolagen Celsius Aerotech och Celsius Metech.

2000-2009       Saab AB

1999 lämnar Saab AB ett erbjudande att köpa samtliga aktier i Celsius AB, där AerotechTelub ingår, som resulterar i att Saab tar över Celsius år 2000.

Under hösten 2001 säljer TietoEnator sin ägarandel i AerotechTelub till Saab och AerotechTelub blir ett dotterbolag till Saab.

2004 övergår ansvaret för Combitech Systems till AerotechTelub.

2006 upphör AerotechTelub som eget bolag, namnet försvinner och verksamheten integreras på ett tydligare sätt i Saab AB. Verksamheten kom att utgöra basen för Saab Aerotech, Saab Communication och Combitech AB.

2008 gjordes en större omorganisation av Saab AB. Bland annat delas Saab Communications upp i fyra dotterbolag som bedriver markteleverksamhet:

Saab Security

Saab System

Saab Aerotech

Combitech