CVA roll i projekt VEGA

Sammanställt av Roland Persson
Uppdaterad 2015-07-01

 

Bakgrund

Under 50-talet var anfall mot Sverige med atombomb ett stort, dimensionerande hot. Våra flygbaser byggdes ut med uppställningsplatser utspridda över stora ytor för att förhindra effekten av ett atombombsanfall, bergsanläggningar dimensionerades för att kunna motstå ett angrepp, Radiakgrupper bildades för att mäta strålning och anläggningar med telemateriel försågs med EMP-skydd.

För att studera stötvågens påverkan på utrustningar, byggnader och terräng utfördes en sprängning som skulle simulera en tänkt atombomb.

Den 28/8 1957 bringades 36 ton nitrolit att detonera på låg höjd på försöksplatsen Nausta i Övre Norrland. Denna laddningsvikt ger skadeverkningar som motsvarar stötvågsverkan av en nominell atombomb om 20 kton trotyl på c:a 8 ggr större avstånd.

I försöket deltog Flyg-, Armé- och Marinförvaltningarna, FOA och Televerket med personal för att planera sprängningen samt för att utplacera viss materiel på vilken stötvågens verkan skulle studeras.

 

CVA Arboga hade en stor roll vid sprängningen. I den stora studiegruppen på 90 personer deltog CVA med tre personer.

 

CVA hade uppdrag att inför provet gjuta fundament, montera master och antenner för radar, radiolänk, radio och att förlägga kablar i marken samt efter provet besiktiga och rapportera skadorna. CVA:s uppdrag var även att fotografera utrustningarna före och efter sprängningarna. En mängd foton togs i samband detta som dels finns i CVA:s rapport och vars negativ fortfarande finns i Arboga. Bilderna i denna artikel är skannade från dessa negativ.

 

CVA utförde också en stor arbetsuppgift med nedtagning av materiel och uppstädning av försöksplatsen.

 

Kartskiss över all materiels placering

 

Källor

Efter besiktningen utfärdade CVA en rapport med redogörelse för skadorna på utrustningarna och innehållande en stor mängd fotografier. Denna rapport tillsammans med rapporter om rekognosering, arbetsmiljön, fundamentgjutning, uppsättning av FF-materiel, observation, mätning och nedtagning av utrustningar och materiel samt vissa andra rapporter och skrivelser finns samlade i en arkivvolym "VEGA, Hemliga handlingar, Styresmannens expedition" i CVA H-arkiv hos Krigsarkivet (Kra). Däribland finns även en  rapport från FOA.

 

Uppgifter i denna artikel bygger i huvudsak på innehållet i denna arkivvolym.

Utöver detta finns ett personligt kåseri skrivet av Bengt Rask, CVA som deltog i förberedelsearbetet. Artikeln har kallats "En sörlännings upplevelse av Nausta på 50-talet" och finns att läsa på AEF:s webbplats.

 

Personal från CVA

Följande personer från CVA deltog i arbetet:

Ing. A Norberg (vars reserapport refereras nedan)

Afm 1872 Evensen

1330 Persson

1374 Malmkvist

1608 Löfstrand

1755 Jansson

1956 Carlsson

2205 Forsberg

2209 Lundberg

2211 Tallqvist

Från Tekniska avdelningen deltog:

Ing E Ericsson

Ing P-O Nilsson

 

Rekognosering

Platsen som utvalts för försöket ligger ca 30 km söder om Jokkmokk och ca 10 km NV om sjön Naustajaure.

 

Nausta_Karta

 1. Försöksplatsen       2. Förläggningsplats

 

CVA rekognoserade på platsen 3 – 5/6 1957.

 

Arne Norberg skriver:

Rekognosceringen utfördes medan det ännu var snö delvis kvar på marken. På försöksplatsen, som FF robotbyrå ställt till förfogande fanns ett ståltorn och en betongbunker. Platserna för de olika materieltyperna märktes ut.

 

Arbetsmiljön

Bilder från arbetsplatsen

 

På kvartersplatsen invid Naustajokk fanns tidigare endast en timrad koja, varför fabriksbyggda timmerkojor fick lånas ihop.

 

En barack, som flyttats till platsen utgjorde kök och kvinnlig förläggning. Ett verkstadstält blev en utmärkt matsal. Här utspisades upp till 125 man per dag.

 

Förläggningsvagnar uppställda på kvartersplatsen. Expeditionstjänsten utfördes i kontorsvagnar

Bilmekanikerna hade två verkstadstält för sin utrustning samt smörjbrygga under ”tak”.

 

Förrådstält var resta intill garageplatsen.

Det var 6 mil till järnvägsstationen Apokätno varför det blev ett drygt arbete att få fram all materiel till arbetsplatsen.

 

Vagn- och materielgården.

För att undvika personaltransporter den 15 km långa vägen till matsalstältet, transporterades maten till arbetsplatsen i kantiner av bilkårister.

 

Fundamentgjutning

Fundamentgjutningen startade 1/7 1957.  Arne Norbergs reserapport beskriver omsorgsfullt de svårigheter som mötte CVA-personalen i form av långa avstånd, dåliga vägar, avsaknad av gjutgrus mm. För att bygga en 100 m lång väg fick vägmaterialet hämtas 11 km bort. Utlovad hjälp från inhyrd arbetskraft, maskiner och lastbilar uteblev.

Trots svåra förhållanden göts 9 mastfundament, 12 stagfundament och 25 staglänkar på två veckor.

 

Arne Norberg skriver:

Markförhållandena var i början av juni helt annorlunda än en månad tidigare. Grundvattennivån låg endast 20 - 30 cm under markytan. För grävningen lejdes en traktorgrävskopa med maskinist. Maskinisten beräknade ha arbete i 3 dagar. Det tog 10 dagar, enär marken var frusen från 70 cm till 150 cm djup. På grund av den höga grundvattennivån fick groparna göras 3 - 4 gånger så stora som normalt brukar vara fallet.

 

Väg fick byggas 100 m från tornet till arbetsplatsen. Vägmaterialet fick köras 11 km. På försöksplatsen var en underlig jordmån. I torrt tillstånd var jorden som damm i fuktigt som lera. Detta gick ej att använda till vägmaterial. 

 

Från CVA erhölls monteringsfärdiga gjutformar av trä och färdiga armeringskorgar. För blandning av den betongmängd 35 m3 som erfordrades för 9 mastfundament och 12 stagfundament kunde inte arbetskraft erhållas på platsen. Den arbetskraft från bygden som FOA 2 lejt in fick inte disponeras under första arbetsetappen utom i undantagsfall och då på övertid. Gjutgrus fanns ej att få på närmare avstånd än 6 mil. Därför gjordes ett avtal med en cementfabrik i Jokkmokk om leverans av färdig betong. Tyvärr fick inte kronans bilar användas för betongkörning och tillräckligt antal lastbilar kunde inte engageras, varför betonggjutningen måste pågå 28 tim i ett sträck.

 Tidspressen var hård då FOA 2 mindre försök skulle kunna ske f o m den 16/7, varför vårt arbete måste vara klart den 15.

 Lastbilar fick även engageras för transporter av utrustning och materiel från järnvägsstation till arbetsplatsen, en sträcka på 6 mil.

 

 De förutsättningar som erhölls vid rekognosceringen, hölls inte. Den hjälp som skulle erhållas i form av inlejd arbetskraft och hjälp av diverse maskiner och lastbilar uteblev på några få undantag. Därför fick övertid uttagas av vår egen personal, så långt deras krafter stod bi och lastbilar inlejas.

 Naturligtvis blev alla lejda transporter dyra. De stora avstånden, dåliga vägarna och väldiga materialmängderna gjorde att två lastbilar praktiskt taget fick helengageras under den första etappen.

 

 På de två veckorna kunde första etappens arbeten färdigställas, trots att det till börja med verkade omöjligt. Trots allt hade under denna tid 9 mastfundament, 12 stagfundament och 25 staglänkar kommit på plats.

 

 FOA 2 hade under denna tid med en ingpluton reparerat en bro, förstärkt en observationsbunker belägen 1 km från centrum, huggit en skogsgata från bunkern till centrum och byggt ett 15 m högt trätorn, som senare försågs med 5 ton nitrolit och utgjorde det mindre försöket. FOA-personal hade förberett mätningar av olika slag.

FF/F hade genom F21 påbörjat fundamenten för de 6 fpl-skydden i betong i skala 1:7.

 

Bilder från fundamentgjutningen

 

 

Grundvattennivån var endast någon decimeter under markytan. Uppgrävda hål vattenfylldes därför snabbt. Grävningarna utfördes med inhyrd traktorgrävare.

 

Traktorgrävskopan hade arbete i 10 dagar mot beräknat 3.

 

Caterpillar på väg ner mot jordens medelpunkt.

Vattnet orsakade ras i groparna, varför dessa fick göras vida.

 

Pumparna fick inte vila långa stunder.

 

Formar fick stadgas för att de skulle stå stilla i lervällningen.

 

Endast bandtraktorer kunde utföra transporter på den lösa marken

Enär betonggrus inte fanns på närmare avstånd än 7 mil, beställdes färdig betong från en cementvarufabrik i Jokkmokk. Betongsläpor och betonglave fick tillverkas. Släporna drogs av traktorer ut till gjutplatsen. Vatten fick köras i tunnor 12 km.

 

Uppsättning av FF-materiel mm.

Under tiden 22/7 – 10/8 1957 utförde CVA följande arbeten för olika intressenter (KFF, KMF, KTS, FOA2):

  • 2 Stålrörsmaster, 36m

  • 2 Trämaster, 24m

  • 1 Radiolänkmast 41m

  • 1 Radarmast 12m

  • 1 Radartrippelmast 12m

  • Montage av 200m koaxialkabel

  • Gjutning av 3 fundament för plastkupol

  • Gjutning av 1 fundament för stålkupol

  • Uppsättning av 2 trämaster 22m

  • Gjutning av bottenplatta för centrumtorn

Arne Norberg skriver

CVA-personalen anlände till platsen, då det första försöket var utfört och samtliga utom kökspersonalen och de inlejda arbetarna hade tagit semester. En åsk- och regnperiod satte in. Telefonen var ur funktion varje dag p g a åsknedslag.

 Arbetet utfördes i så snabb takt som rimligen kunde tänkas. Tyvärr var det svårt att få materielen från järnvägsstation i den takt som hade varit önskvärt p g a avståndet, det tog större delen av första veckan innan all materiel var på försöksplatsen.

 Efter uppsättningen visade det sig att bottendelen i länkmasten var feltillverkad. Efter samråd med FF /ELB 4 och CVA tekn avd beslöts att masten skulle fällas och bottendelen bytas ut, vilket verkställdes.

 Övriga intressenter placerade ut sin mtrl på försöksplatsen. KATF hade placerat ut olika typer av mtrlslag såsom ammunition, lättare och tyngre vapen, fordon, stridsvagnar, elverk, minor, kabel, bärbara radiostationer, m m. KMF utprovade pjäskupoler.

FF hade förutom den mtrl CVA satte upp även fpl-skydd i skala 1:7 samt 2 st fpl J 29. KTS provade en automatväxel i funktion samt blanktrådslinjer. FortF provade bunker samt dessutom skalprov med skyddsrum. KAFI provade dockor med uniformspersedlar, bränsletankar av gummi, camouflagenät, m m. FOA provade bl a atomskyddsgropar, vilka tyvärr visade sig odugliga p g a rasrisken. Vidare utfördes djurförsök med hänsyn till tryckskador i lungor. Skogsskador uppmättes noggrant. 

Centrumtornet var avsett att förses med 50 ton nitrolit. Tyvärr visade det sig att laddningen fick stanna vid 36 ton p g a tornets hållfasthet. Genom CVA försorg försågs tornet med åskskyddsledning.

Den 23/8 var allt klart för försöket.

 

 

Centrumtornet och den intilliggande bunkern hade tidigare använts vid andra prov av KFF Robotbyrå. Centrumtornet försågs med åskledare.

 

En 12 m hög radarmast med 8 m reflektor uppsattes på 210 m avstånd från centrum.

 

Radarmasten var försedd med stag och liknade en roterande mast.

 

Trippelmasten var 12 m hög och hade en 14 m reflektor.

 

En 41 m hög triangelmast med olika typer av kablar och antenner restes på ett avstånd av 210 m.

 

Fpl-värn i betong i skala 1:7 byggdes av personal från F21. Här en bild av värnen på 200 m från centrum.

 

Värnen 300 m från centrum. En trämodell av J35 var placerad i varje värn.

 

Värnen på 400 m från centrum. Värnens väggar och tak täcktes senare med grus

 

På 50 m avstånd från centrum utförde CVA-personal ett fundament för en 7,5 ton stålkupol.

 

Kupolen transporterades på en släpvagn för stridsvagn.

 

Lyftning från släpvagn till fundament utfördes av en kronbil.

 

Kupolen är avsedd för 7,5 cm pjäs.

 

Fundament för 3 st plastkupoler på resp. 100, 200 och 300 m ingick i CVA uppdrag från KMF.

 

Kupol under montering på fundamentet.

 

Televerket lät sätta upp ett blanktrådsstråk. Bilden visar stolpen närmast centrum på 50 m avstånd. På stolparna uppsättes sedan CVA koaxialkablar för KFF.

 

Televerkets hydda innehöll en automatväxel i drift under försöket.

 

Genom F21 lät KFF upptransportera 2 st fpl J29 till försöksplatsen.

 

Såväl transport som monteringar utfördes av en flygplansmästare

 

Flygplanen var utan motorer och uppställdes 350 m från centrum

 

För FOA 2 fick CVA utföra en 7 x 7 m stor, kraftigt armerad betongplatta under centrumtornet

 

Tornet för sprängladdningen

 

Tornet hade försetts med en plattform för sprängämnet

 

Expeditionsvagnarna på försöksplatsen hade försetts med radioutrustning för förbindelse med förläggningsplatsen

 

Den rika nederbörden under juli försvårade arbetet

 

FOA 2 uppsatte mätutrustningar över hela försöksplatsen

 

KATF hade omfattande materielprov på försöksplatsen. Infanterikanonvagn, lastbil med drivmedelstank och 7,5 cm lv-pjäs syns här på bilden.

 

Stridsvagn typ Centurion var uppställd på 75 m avstånd. Under försöket var djur placerade i stridsvagnen.

 

Ammunition i lådor och i värn provades.

 

Bärbara radiostationer var uppställda på olika avstånd.

 

KATF provsektor.

 

Elverk och lv-kanoner ingick i försöket

 

Fältkanon

 

Terränglastbil för pjästransporter.

 

KAFI provade bl a påklädda dockor

 

 

Observation

Arne Norberg skriver:

Efter 2 dagars molnighet klarnade vädret upp och sprängningen utfördes den 26/8 kl 1155. Alla tänkbara skydds- och säkerhetsåtgärder hade dessförinnan vidtagits. Bl a hade ett stort område kring försöksplatsen sökts av med helikopter. Detonationen utlöstes av personal från FOA 2, vilka var placerade i en bunker på 1000 m avstånd från centrum. Personal från FOA, som hade hand om djurförsöken, var placerade i en bunker på 3 km avstånd från centrum.

 

Övriga, i vilka bl a repr från CVA och FF ingick, var placerade på 1 mil från centrum. På sistnämnda avstånd var laddningen synlig och detonationens utveckling kunde följas. Civilbefolkningen hade evakuerats utanför en radie av 4 mil från centrum.

 

 

 

Observationsplatserna stod i radioförbindelse med varandra

Den 26 augusti kl 1155 detonerar laddningen

 

Det mörkröda molnet stiger allt högre

 

Och om någon minut är skådespelet över

 

 

Skaderapporter

Arne Norberg skriver:

Efter försöket studerades försöksplatsen. Skadorna var inte i den väntade omfattningen. För att få fram representativa skador borde materielen ha varit placerad 50 m närmare centrum än vad som nu var fallet.

 

Nedanstående bilder och bildtext är ur en CVA-rapport som erhållits från Krigsarkivet men som saknar registreringsnummer. Dessa bilder och fler därtill återfinns i en annan CVA-rapport där skadorna på antenner och master beskrivs oerhört detaljerat i text och bild. Även denna rapport är oregistrerad.

 

 

Armeringen i tornets bottenplatta låg i fyra högar 15 m från sin ursprungliga plats.

 

Bunkern 15 m från centrum hade svåra skador, 20 försöksdjur, kaniner, hade varit utplacerade på försöksplatsen.

 

Omfattande skogsskador förekom intill 120 m från centrum. Även skogen studerades under försöken.

 

 

Trämast typ Tsn hade fallit troligen pga splitterskada på ett stag.

 

Stagskruv hade skadats av splitter.

 

 

Rören i reflektorn hade lossnat.

 

 

Rören i reflektorn hade lossnat.

 

 

Skarvarna var uppslitna.

 

 

Stolpen på 100 m från centrum lutade betänkligt.

 

Träd och kablar hade rivits ner.

 

Övre delen av stolpen på 50 m hade kastats 25 m längre bort.

 

 

Ett splitter har skurit av en kabel RG-17/U

 

 

Skadorna på flygplanen var små. Det ena planet var under försöket försett med osäkrade raketer, men dessa utlöstes inte.

 

En buss av vanlig typ var ganska svårt skadad.

En terrängradiobil hade fått smärtingkapellet avslitet. Avstånd 250 m.

 

Olika typer av minor provades.

Värnet på 200 m avstånd hade rasat delvis.

 

Fpl-värnet närmast centrum hade en del mindre skador. Fpl-modellerna hade flyttat sig.

 

Dockor med hjälmar utan utlösningsknapp på hakbandet hade fått sina huvuden avslitna.

 

Stålkupolen hade flyttat sig något.

 

På plastkupolerna hade sprickor uppstått.

 

På 10,20 och 30 m avstånd från centrumtornet hade kablar och kabelblock lagts i täckta diken. En del förskjutningar uppstod i de närmaste dikena. 

 

Mätning och nedtagning

Arne Norberg skriver:

Enär endast FF hade fast mtrl på platsen i någon större utsträckning, fick CVA personal stanna kvar långt efter de övriga för att utföra nedtagning av materielen. Förman Evensen fick därför ansvara för försöksplatsen och förläggningsplatsen under denna tid. Nedtagning skedde efter anvisningar av ing P-O Nilsson, som samtidigt mätte upp och registrerade skadorna. Svårt skadad mtrl sänktes i ”Foajaure", medan övrig mtrl sändes till CVA per järnväg.

 

Övrigt

Bilder som visar att det inte bara var arbete.

 

Försöksledaren laborator U Eriksson bekantar sig med ett par samer.

Vägarna satte bilarna på hårda prov.

 

 

En punktering i vildmarken är mindre välkommen än ovanlig.

 

Påhälsning hos grannen.

 

 

Demna var björnjägare på höstarna. Denna sommar var han anställd på försöksplatsen.

 

Björnjägaren berättar om den gång han fällde tre björnar på en gång. Kockan samt 1956 Carlsson och 1330 Persson lyssnar.

 

 

Ing. E Eriksson på väg till ”stan” (=Jokkmokk). Sarekmassivet i bakgrunden.

 

Renar på vägen var en vanlig syn.

 

 

Redan i september kom den första snön.

 

Personalen hade klarat sig från lappsjuka, men var glada när färden slutligen ställdes söderut.

 

 

Övriga observationer

Avsnittet innehåller utdrag ur FOA2 Rapport H2453-2092 med datum 10.10.1957. Rapporten har varit hemligstämplad.

 

Utdrag ur rapporten

INLEDNING

I föreliggande rapport ges en preliminär redogörelse för av FOA 2 under sommaren 1957 utförda större sprängningar för atomvapenstudier. Det redogöres vidare för de därvid utförda mätningarnas art och omfattning, i viss utsträckning för deras resultat och för planerade rapporter om de enskilda studieobjekten. Vidare beskrivas kortfattat de i samarbete med MVC, FOA 1, FOA 3, Vetenskapsakademien och Vattenfallsstyrelsen utförda undersökningarna. Rapporten ger även en överblick över de prov av stötvågsverkan på materiel som i samarbete med FOA utfördes av KATF, KAIF, KMF, KFF, FortF och Telestyrelsen. En plan för sprängningarna har tidigare utsänts från FOA 2 som dnr H 2294-2092 av den 19/6 1957.

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  • Inledning

  • Avsikt

  • 1957 utförda sprängningar

  • Tabell över vid Vega utförda undersökningar

  • Observatörer och studiegrupp

  • Organisation

  • Försöksplatsernas läge och beskaffenhet

  • Sprängplatsernas och mätplatsernas anordning

  • Sprängämnet

  • Ur energin beräknad skala

  • Sprängladdningarnas anordning

  • Fotografering

  • Meteorologiska studier

  • Stötvågens egenskaper

    • Maximaltryck

    • Tryckförlopp

    • Impulstäthet

    • Luftrörelser i stötvågen

    • Eldklotet

  • Verkan

    • Krater och vall

    • Markrörelser

    • Dammvåg

    • Konvektionspelare

    • Spridning av stoft

    • Verkan på kaniner

    • Verkan på skog

    • Verkan på atomskyddsgropar

    • Verkan på byggnader

    • Flyttning av lösa föremål

    • Seismiska studier

  • Stötvågens verkan på materiel

AVSIKT

Avsikten med Vega är att ge praktisk erfarenhet av:

1) förhålladevis långvariga stötvågors verkan på i krig aktuell materiel

2) stötvågens verkan på skog

3) verkan på skyddsgropar

4) partikelspridning vid detonation nära marken

5) stötvågens fysiologiska verkan