Luxor Radio 1923 - 1979. 100 år sedan start.

Skrivet av Henry Fellhammar

Hur det började

Grundaren av Luxor Radio, Axel Holstensson föddes 1889 i Norberg. Skolgången 4 års utbildning i folkskola. Under skoltiden arbetade han extra vid Klackbergsgruvan. Han hade en önskan att bli snickare, men började att arbeta som hjälpmontör vi Hofors Järnverk. När han var 18 år gammal, år1907, började han sin anställning vid ASEA. Arbetet medförde att han studerade elektroteknik. Axel var redan från unga år känd för stor flit och noggrannhet. Han arbetade som resemontör och verkmästare vid olika kraftverk och industrier mellan åren 1907 och 1918. Han arbetade bl a vid Sörstafors Pappersbruk, Åkerby Säteri i Gräveby utanför Örebro, Arboga Mekaniska Verkstad och Sundbybergs Elektriska Verkstad. I december 1914 gifte han sig med Signhild, bördig från Västerås. 1915 fick Axel anställning som verkstadsförman vid ASEA:s Malmöfilial.

Axel hade ett stort frihetsbehov, han avskydde att vara styrd och beroende av andra. Han ville själv styra och påverka sin värld. Han hade en naturlig läggning att organisera och sätta människor i arbete.

Den svenska elektrifieringen utvecklades snabbt under åren 1910-1917. Första världskrigets försörjningssituation ökade takten i utbyggnaden. Detta medförde behov av lagerhållning och handel med elektrisk installationsmateriel. Nya företag som sysslade med tillverkning och försäljning av elektriska apparater för industriellt och privat behov växte fram. Här såg Axel en möjlighet som passade hans kunskap och erfarenhet. Han började köpa och sälja enklare materiel för elektriska installationer. Detta skedde på hans lediga tid på kvällar och söndagar. Axel siktade på att skaffa sig en butik kombinerat med elektriska installationer. Han hittade inget i Malmö som passade honom. 

Motala

På våren 1918 slutade Axel sin anställning vid ASEA och flyttade till Motala. Varför det blev Motala går inte riktigt att få ett bra svar på. Motala har ett bra strategiskt läge, hade han sagt i en intervju. Här registrerade han en firma i sitt eget namn, ”Firma Axel Holstensson”, och öppnade en liten elbutik på Kungsgatan 2. Senare bytte han namn på firman till Motala Elektriska Byrå. Elbutiken fick namnet Electra. 1920-talet inleddes med en djup världsekonomisk kris som en följd av första världskriget. Axel var mycket nära en konkurs med sin firma under våren 1923. Han kostade dock på sig, trots sin pressade ekonomi, att åka till en teknisk mässa i Leipzig 1922. Där köpte han hörlurar och lite andra radiokomponenter. 

Karlsborgs Radiostation

Vid Karlsborgs Radiostation driftsattes 1922 en Telefunken rörsändare med 10 kW effekt. Frekvens 227 kHz. Sändaren var avsedd för kommersiell trafik. Åren 1923-24 användes sändaren även för provsändningar av rundradioprogram. Programmen blev enormt uppskattade. 1922 bildades Tidningarnas Telegrambyrå (TT). Det var ett serviceföretag som försåg tidningarna med nyheter och väderleksuppgifter. 1925 bildades AB Radiotjänst. Radiotjänst som fick i uppgift att organisera och förmedla programverksamhet och radiosändningar över Sverige. Åren 1925-26 användes sändaren i Karlsborg för rundradioprogram. Motala rundradiostation togs i bruk 1927. 

Radiotillverkningen startas upp

Axel och brodern Karl, som nu också hade flyttat till Motala, började att konstruera och bygga rörmottagare. Man byggde en eller två på prov och lyckades sälja dem. Så fortsatte man med ett par till, och ett par till, på samma sätt. Under 1923 gick tillverkning och försäljning så bra att Axel vågade sig på att inhandla materiel för en större serie apparater. Samtidigt lät han registrera in sitt nya företag, Firma Radiofabriken Luxor, Axel Holstensson.

Intresset för radio växte snabbt. Även efterfrågan på kristallradiomottagare ökade när Motalasändaren togs i bruk 1927. Hösten 1927 hyrde Luxor lokaler vid Strandvägen. Vid Strandvägen expanderade företaget och så gott som varje år. 1934 bildade Axel ett aktiebolag av sin enskilda firma – Luxor Radio AB.

Tekniskt var de första rörmottagarna s k raka mottagare med återkoppling, men senare tog superheterodynprincipen över helt.

Interiör från Strandvägen 1934

Luxor Radio AB

I fabriken och på kontoret formades arbetsorganisationen, kunskap och personal, efter framgångarna och de ökade kraven. Luxor utvecklades under Axel och Karl Holstenssons ledning till en effektiv industri.

Luxor öppnade den första egna affären i Hudiksvall 1937. Året därpå tillkom butiker i Sundsvall, Skövde, Halmstad och Kalmar. Antalet butiker utökades för varje år och som mest fanns det ett femtiotal Luxoraffärer verksamma i Sverige.

Patentstrider uppstod under mitten av 1930-talet. Philips och AGA Baltic skyllde på att Luxor hade gjort patentintrång. Den egentliga orsaken till patentstriderna var att Luxor tillsammans med andra fabrikanter, bl a Gylling & Co, hade tröttnat på att vara låsta till dyra licensavtal och därför övergått till att importera komponenter från USA, vilket inte sågs med blida ögon av de andra radiotillverkarna. Luxor och Gylling & Co gick till slut segrande ur rättsprocesserna.

Lyckade inköp av amerikanska radiorör, följdes upp av en affärsresa till USA under mars-april 1937. Axel kände att de viktiga amerikanska affärskontakterna måste odlas och beordrade Karl tillsammans med ytterligare två Luxormedarbetare, resa över till USA och besöka deras leverantör Hygrade Sylvania Corporation i Pennsylvania. Med på resan som tolk var Axels son Lars Holstensson, då 18 år gammal. Han var den som var bäst på engelska.

I början av 1940-talet var Luxor först på den europeiska kontinenten att introducera en automatisk skivväxlare för grammofoner. Med skivväxlaren kunde grammofonen laddas med flera skivor samtidigt, vilket var särskilt populärt när man samlades för att dansa. Skivväxlaren blev en enorm succé och bidrog ytterligare till Luxors framgång och expansion.

Luxor hade nu uppnått en tillverkningskapacitet på ca femtusen radioapparater per år.

Affärerna gick strålande men nya hot tornade upp sig. Ett nytt världskrig började, med Europa som central krigsskådeplats. Sverige gick in i ett beredskapsläge och produktionen vid Luxor påverkades av att många inkallades till militärtjänst. Fabriken var nu organiserad i en mekanisk avdelning, lindningsavdelning, monteringsavdelning, högtalar- och grammofonavdelning, verktygsavdelning och den så kallade lådinsättningen, samt provningsavdelning. Just den mekaniska avdelningen var under alla år en viktig del i Luxors framgångar. En av Axels bärande idéer var att skapa arbetstillfällen. Luxor skulle tillverka så många delar och komponenter som möjligt själva och inte köpa utifrån. Dels skapades arbetstillfällen, dels hade man full kontroll över kvalitet, produktion, etc. Alla spolar, transformatorer, omkopplare, motorer och högtalare tillverkades i egen regi. Möbler levererades från AB Svenska Möbelfabriken i Bodafors till Luxor, som sedan monterade in själva radioapparaten, så att det blev en radiomöbel. 

Kvalitetsprodukter

En annan bärande regel i Axels affärsfilosofi var att Luxors apparater skulle vara av högsta kvalitet. Luxorapparaterna var inte de billigaste på marknaden, men kunderna skulle lita på att med en Luxorapparat fick man bästa utbyte av sitt köp. Under flera år på 1940-talet använde Luxor sig av devisen ”Luxor Radio – God svensk radio”.

De första åren efter kriget var det stor efterfrågan på radioapparater. Försäljningen gick på högvarv och produktionen tog fart. Luxor växte ytterligare med fler anställda i bolaget.

Reklam för Luxor Diplomat i tidningen Husmodern, 1947.

Större bild.

Luxor Diplomat 1954 års modell.

Luxors framgångar under den första delen av 1940-talet fick Axel att planera för ytterligare expansion. Fabriken kunde inte växa mer vid Strandvägen. Lantegendomen Hagens Gård i Motalas norra utkant köptes in. Stadsbebyggelsen hade ännu inte nått dit och riksväg 50 fanns inte. 1946 började den nya fabriken att byggas och stod klar sommaren 1948. År 1948 hade Luxor ca 500 anställda.

Axels hustru Signhild avlider i juli 1947, 54 år gammal.

Axel Holstensson 1948. 59 år.

Luxorfabriken på Hagen 1965.

Trådspelaren 

Trådspelare. Den här versionen saknar pick-up.

1949 lanserade Luxor en helt ny produkt, Trådspelaren (Magnefonen). Trådspelaren blev en stor succé. Tekniken bygger på en innovation från det amerikanska företaget Armour Research Foundation. Luxor köpte ett patent och utvecklade produkten. Tråden som används är en rostfri legering med krom och nickel som är kalldragen till en diameter av ca 0,1 mm. Vid inspelning magnetiseras tråden med en 42 kHz signal samtidigt som LF-signalen påförs. Tråden löper med en hastighet av 2 fot per sekund, enligt amerikansk standard, vilket medger att man kan spela 78-varvs skivor på skivtallriken. Trådspelarens storhetstid var mellan 1949 och ca 1955. Sedan var det bandspelaren som tog över.

Reklambroschyr Luxor Pedagog. Trådspelare med radio.

I modern polistjänst har Luxor Pedagog visat sig vara en värdefull medhjälpare med många nya möjligheter.

Reklambroschyr för Luxor Mignon från 1952.

Det unga paret drömmer om en Luxor Mignon.

Luxor Mignon 1953.

Televisionen

1955 kom Luxor med sina första TV-modeller. Dessa var byggda med amerikanska rör och hade inbyggd nättransformator. Det blev en oerhört stor efterfrågan på TV-apparater i Sverige. Detta gjorde att den svenska industrin inte hann med, vilket medförde att en rad importmärken av varierande kvalitet dök upp på marknaden. TV-handlare växte som svampar ur jorden. För att hänga med i utvecklingen måste Luxor utöka sina produktionslokaler kraftigt och 1960 påbörjades en tillbyggnad i direkt anslutning till den tidigare fabrikslokalen, söder om denna. Den nya lokalen byggdes i fyra plan och 1961 togs de nya lokalerna i bruk. Nu hade produktions- och lagerytan fördubblats, jämfört med den ursprungliga från 1948. Fortsatta framgångar på marknaden krävde ökade produktionsresurser och fabriken byggdes ut mer eller mindre konstant. Efter 1961 byggdes fabriken till i 6 omgångar mellan 1965 och 1975. Dessa byggen var mer eller mindre självfinansierade. Nu hade man fått en produktions- och lageryta på 86000 kvm och en kontorsyta på 4000 kvm. Luxor var ett av Sveriges mest lönsamma företag och vinsterna plöjdes ned i företaget.

Färg-TV

1967 började de första TV-programmen i färg att komma. Luxors första färgmottagare hade Telefunken-tillverkat chassi. Telefunken hade patent på PAL-systemet. Från 1969 tillverkades Luxors färg-TV i sin helhet i Motala.

Även färg-TV ökade kraftigt i Sverige, om än inte fullt så snabbt som svartvit TV gjort. Nu fanns ju TV i de flesta hem. När färg-TV kommit igång på riktigt gjordes en officiell test i Sverige av aktuella modeller. Luxor fick högsta betyg i denna test. Något år senare gjordes en ny test och även denna gång fick Luxor högsta betyg. Givetvis påverkade dessa tester Luxors färg-TV-försäljning i positiv riktning. 

1970-talet med mörka moln på himlen

Luxor kunde som ett mycket framgångsrikt företag fira sitt 50-års jubileum i maj 1973. 4000 gäster deltog i jubileumsfestligheterna. Luxor hade ca 2500 anställda. Axel var nu 84 år.

Alla Luxorprodukter som såldes var konstruerade och tillverkade på Luxor och detta kunde man konsekvent genomföra från starten 1923 till 1976. Ingen svensk radioindustri har satsat så mycket på nyheter och har självständigt utvecklat så många produkter på hemelektronikområdet som Luxor. Tack vare en skickligt skött reklam och en effektiv försäljningsorganisation blev många av Luxor-produkterna välkända och uppskattade på världsmarknaden.

Under 1970-talet stod det alltmera klart att det var svårare och svårare att få lönsamhet på produkterna och speciellt gällde detta små-radio och audioprodukter. Den japanska konkurrensen störde marknadsbilden mer och mer. Dels var de japanska märkena billigare, dels ändrades designen snabbare än vad Luxor hade möjlighet att göra. Ett exempel på detta var Sony Walkman. 

Branden

Den japanska konkurrensen var ett av de mörka molnen som började torna upp sig. Men det första molnet som var riktigt mörkt var branden fredagen den 8 oktober 1976. Orsaken till branden kunde man inte med säkerhet fastställa, men man kom fram till att det troligen handlade om ett trasigt lysrör. Det blåste mycket kraftig västlig vind, och när brandkåren väl fått elden under kontroll var 15000 kvm yta totalförstörda och ytterligare lokaler rökskadade. Sveriges största industribrand var ett faktum. Två kvinnor omkom som ingick i arbetslaget om fem personer som arbetat på natten. En tur i oturen var att branden skedde i nära anslutning till en helg och att få produktionslokaler förstördes. Genom att lägga om tillverkningsprogrammet på TV till att omfatta en basmodell i en stor serie, kunde man snabbt bestämma vilka komponenter som behövdes. Under lördagen och söndagen skickade man ut listor till leverantörerna ute i världen via telex. Resultatet blev att komponenter började komma in med flyg redan på måndagen och att produktionen kunde gå vidare om än i begränsad omfattning. De brunna delarna byggdes snabbt upp och 1977 var den ursprungliga fabrikskroppen klar att tas i bruk igen. 

Molnen mörknar

1976 lade Luxor ned tillverkningen av små-radio och började i stället sälja apparater tillverkade företrädesvis i fjärran Östern. Sedan följde skiv- och bandspelare liksom övriga audioprodukter. Kvar vid Motalafabriken blev färg-TV-tillverkningen av den tidigare hemelektroniken. Man insåg att Luxor måste bredda sin verksamhet. Tillverkningen av persondatorerna ABC 80, och sedan ABC 800 startar. Ett tredje ben blir elektronik för bilindustrin. Tyvärr kom ABC-datorerna för sent för att förhindra krisen, men i början av 1980 talet bidrog de till ett förbättrat resultat. ABC 80 och efterföljarna i 800-serien kom under några år att bli dominerande på den svenska smådatormarknaden.

Redan tidigt på 1970-talet kom signaler från USA om problem för amerikanska tillverkare av radio, TV och audio. Det rapporterades om företagsproblem, nedläggningar och japanska uppköp av USA-företag. För de svenska och övriga europeiska företagen föreföll problemen avlägsna. Några insåg att problemen kunde drabba Europa på samma sätt som i USA, men andra sköt det hela ifrån sig och menade att detta aldrig kunde hända oss. Signalerna blev dock starkare och starkare och man började i Europa märka en sjunkande lönsamhet. 1977 hade Luxor svårt att sysselsätta personalen effektivt. Under 1978 förvärrades läget och bristen på likvida medel blev mer och mer uppenbar. För att stärka bolagets försäljning inte minst på utlandsmarknaderna beslutades om en ny koncernstruktur för Luxor. Koncernstrukturen byggdes med ett nytt moderbolag, Luxor AB, och två dotterbolag, Luxor Industri AB och Luxor International AB. Luxor hade totalt 2800 anställda. Den 29 mars 1979 beslutade riksdagen att ge 175 miljoner i finansiellt stöd till Luxor Industri AB. Staten blev nu ägare av Luxor. Epoken Axel Holstenssons Luxor var slut. I drygt 50 år ledde han framgångsrikt sitt företag, men de sista åren satte ålder och ohälsa stopp för en aktiv insats. I augusti 1979 avlider Axel Holstensson, över 90 år gammal.

Sedan följer en omvälvande tid, som med undantag av några få positiva korta tidsperioder, kan karakteriseras som en nedåtgående spiral för Luxor. Företaget läggs ner 2002. Varumärket Luxor ägs i dag av den turkiska elektronikjätten Vestel.