Artikel publicerad i tidningen TIFF (Teknisk Information För Flygmaterieltjänsten)
nr 2 1982.
Anpassad till webbformat av AEF 2010-12-01

Digital radiolänk på japanska

När FMV våren -80 skulle köpa ny digital radiolänkmateriel till stomnätet i försvarets telenät, FTN, fick FFV-U/CVA i uppdrag att deltaga i upphandlingen, från specificering till leverans.

Hans-Göran Johansson, FFV-U/CVA

Nils Pettersson, FFV-U/CVA,

Lars-Göran Wallin FFV-U/CVA

Redan vid specificeringen beslöts att utvärderingen av offerterna skulle göras med hjälp av beräknad livstidskostnad för materielen. Därför begärdes driftsäkerhetsdata från alla offertgivare. I offerterna angivna värden på funktionssäkerhet (MTBF), underhållsmässighet (MTTR), priser på utbytesenheter och reservdelar matades tillsammans med uppgifter om försvarets underhållsorganisation in i en dator för beräkning av materielens totala underhållskostnad under 15 år (Life Support Cost: LSC). Denna kostnad plus anskaffningskostnaden ger livstidskostnaden för materielen (Life Cycle Cost: LCC).

När offerterna granskades första gången visade det sig att olika offertgivare hade uppgivit MTBF-värden från ca 4000 timmar till ca 300000 timmar. I offerterna angivna data kördes in i datorn och det första resultatet tillställdes respektive offertgivare för kommentarer. Det påpekades även att uppgivna värden måste garanteras i ett eventuellt kontrakt. En verifieringsmetod måste även ingå. Efter denna första omgång ändrade flera offertgivare sina driftsäkerhetsvärden. Efter ytterligare två körningar hade de intressanta offerterna alla ca 30000 timmars MTBF som garanterat värde på funktionssäkerheten.

Den offertgivare som hade lägst livstidskostnad var NEC (Nippon Electric Company).

NEC hade offererat två typer av utrustningar. Den ena typen var en konstruktion som funnits i produktion ett par år, och den andra typen var en ny konstruktion med mycket låg effektförbrukning. Radioenheterna i den äldre typen kunde trimmas om mellan olika ut frekvenser, men hade lägre MTBF-värden än den nya typen av utrustning. Radioenheterna i den nya typen kan ej trimmas om till olika utfrekvens, vilket medför att en utbytesenhet för varje utfrekvens måste anskaffas. Efter beräkning av LCC beslöts att den materielintensivare nya typen av radiolänk skulle väljas.

Konglomerat i teletransmission
NEC som är ett av Japans större företag är ett internationellt ledande företag inom data och kommunikationsbranschen. För kommunikation saluförs olika system såsom radiolänk, koaxialkablar för land eller under vatten, satellit samt fiberoptik. Även växlar, fjärrövervakningssystem, modemer etc. ingår i sortimentet.

NEC har med dotterbolag mer än 60000 anställda fördelade på 36 fabriker i Japan och 15 utomlands. Den fabrik som vi besökt ligger i Yokohama.

Grupparbete

Den förste japan vi träffade var chefen, för utvecklingsavdelningen för digitala kommunikationsutrustningar hos NEC K Koyama, som presenterade NEC's offert för FMV i Stockholm. Han kullkastade totalt vår bild av japaner. Ensam redogjorde han för hela offerten och försökte svara på våra frågor. Redan vid detta möte kom vi i kontakt med en av de grundläggande faktorerna för Japans framgångar. Herr Koyama svarade aldrig definitivt på någon fråga, utan gav preliminära svar och bad att få konfirmera dem efter samråd med berörd grupp på NEC.

Det har senare visat sig att alla beslut fattas inom en grupp efter diskussioner som, efter vad vi kan bedöma, sker i en vänlig atmosfär med ömsesidig respekt mellan gruppdeltagarna. Man kan tro att det skall vara jobbigt att aldrig få bindande svar direkt, men det är sällan några problem. Är det brådskande kan svar erhållas samma dag eller dagen därpå via telex. De stora japanska företagen eller deras handelshus har egna fasta världsomspännande telenät.

Handelshus

De flesta japanska företag har dålig egen likviditet och är därför associerade med s k handelshus som har tillräckliga resurser för att kunna teckna stora kontrakt och ge behövliga krediter. Handelshusen är konglomerat med intressen i de stora bankerna. Således samarbetar NEC med handelshuset Marubeni, som har representation i Sverige, Marubeni Scandinavia AB.

Första kontakten

Vårt första besök hos NEC företogs efter beslutet att välja NEC som leverantör men innan kontraktskrivning. Under en mycket intensiv vecka gicks alla detaljer igenom. Vi höll på till sju, åtta varje kväll. Eftersom NEC var angelägen att vara tillmötesgående var det ej underligt att de som höll på med vårt projekt ställde upp. Desto mer anmärkningsvärt var att om man hade ärenden till andra delar av fabriken så fann man personal i arbete överallt även på kvällarna. Vi fick senare veta att man i Japan mycket ogärna avbryter och går hem mitt i en arbetsuppgift.

Ett svårt problem löses här av Lennart Jacobsson i samverkan med japanska kolleger.

Att leva "japanskt"

I samband med progressmöten och leveranskontroll har vi fått något mera tid att ta del av japanska seder och bruk, såsom att äta och sova på japanskt sätt. Japanerna använder inte möbler i samma omfattning som vi utan sitter och ligger direkt på golvet.

Att komma in på en typisk japansk restaurant är en upplevelse. När man kommer till restauranten möts man av kimonoklädda japanskor som ser till att man tar av sig skorna innan man går in på de med tatami-mattor betäckta golven. Värdinnan bjuder sedan gästen att slå sig ner på tatamimattan vid det låga bordet. På bordet finns pannor med gaslåga under. Maträtterna tillreds av de kimonoklädda japanskorna vid bordet. Maten kan bestå av lövtunna skivor av kött samt grönsaker. Man plockar maten direkt ur grytan på bordet med hjälp av pinnar vilket inte är så lätt till en början. Men det går snart ganska bra att hantera pinnarna.

Det japanska undret

Det har skrivits mycket om det japanska undret. Efter att ha vistats en tid i Japan tycker vi oss förstå att nyckeln till den japanska framgången ligger i hårt arbete. Japanen verkar också vara mycket effektiv antingen i arbete eller total avkoppling.

I samband med leveranskontrollen har vi haft tillfälle att studera detta på bl.a. tunnelbana och pendeltåg. Man ser väldigt många japaner som studerar eller läser på väg till och från arbetet och de som inte gör det verkar koppla av fullständigt. På något konstigt sätt vaknar de i alla fall vid rätt station.

Det är mycket vanligt att arbeta över i Japan men en begränsning är på väg. På NEC har man en överenskommelse mellan facket och företaget att inget övertidsarbete får ske på onsdagar. Andra kvällar är det däremot full verksamhet. Vid övertidsarbete på NEC måste man ta rast mellan kl. 19 och 19.30, och företagets matsal fylls då snabbt.

 Lennart Jacobsson från FFV-U/CVA vid NEC-anläggningen i Yokohama. Satellitkommunikation är ett av NEC:s produktområden. Det breda programmet omfattar bl.a. antenner med positioneringsutrustning.

Leveranskontroll

Leveranskontroll hos tillverkaren har blivit allt vanligare under senare år. Fördelen är att man "på plats" kan diskutera och även åtgärda saker som annars kanske skulle ha blivit både tidskrävande och kostsamt för båda parter.

RL-84/73 leveranskontrollerades under 3 veckor vid fabriken i Yokohama. Härvid kontrollerades att såväl funktion som utförande överensstämde med specifikationen.

Det är naturligtvis med spänning man startar en kontroll hos en av världens ledande elektroniktillverkare. Hur är kvaliteten? Har man använt ny teknik och nya komponenter? Hur kommer japanerna att reagera när deras tillverkning granskas kritiskt, under bl.a. förstoring? Ligger en del av svaret på det "japanska undret" i ett väl utvecklat kvalitetstänkande?

För RL-84/73 fanns kraven på de elektriska förbindningarna angivna i FMV norm TV 22 utg. C (Mjuklödda elektriska förbindningar) och i TV 28 utg C (Mönsterkort och kretskort). Vid leveranskontrollen togs hänsyn till NEC:s synpunkter beträffande vissa mindre avvikelser mellan ovan nämnda normer och NEC standard (Workmanship standard).

Kontrollen utfördes som stickprovskontroll i färdiga utrustningar.

Frågorna var många och förväntningarna höga. Redan den första kontrolldagen gavs ett positivt intryck. Japanerna visade sig mycket samarbetsvilliga och ställde bl.a. upp med personal för ur- och inmontering av enheter och kretskort, vilket gav värdefull hjälp.

Från kontrollen kan bl.a. noteras följande:

• Liksom många andra moderna utrustningar är RL-84/73 till största delen uppbyggd med kretskort. Kretskorten är lödstopplackade, dvs. att man tryckt lack över ledningsmönstret utom på själva lödöarna. Detta reducerar risken för s k överbryggningar vid maskinlödning och ger även ett bra beröringsskydd. Lödstopplackade kort ger ett mycket "rent" intryck.

• Kvaliteten på lödförbindningarna var genomgående god och de anmärkningar som redovisades bedöms vara normala i en serieproduktion.

• Standardkomponenter var monterade på kretskorten.

• Datablad på lod, fluss och rengöringsmedel erhölls.

• Pressverktyg för elanslutningsdon demonstrerades. Verktygen kontrolleras var 6:e månad.

• Vid arbete med kretskorten använde japanerna i regel vita skyddshandskar.

• Virade och kontaktpressade förbindningar var utan anmärkning.

• Lödkvaliteten på de kopparmantlade koaxialkablarna (Semi-Rigid) var hög. Många moment i tillverkningen skedde maskinellt.

• Verktygsutrustningen var av normal verkstadsklass och inga direkta "överraskningar" kunde noteras.

• NEC har en lödskola där personalen får träna på olika typer av lödningar och även avlägga vissa prov.

Helhetsintrycket av besöket och leveranskontrollen är positivt och var en angenäm upplevelse.

De utrustningar som leveranskontrollerats hos NEC bedöms ha goda förutsättningar att fungera bra, såväl funktionsmässigt som ur förbindningssynpunkt.