Utredning
På uppdrag av
försvarsstaben genomfördes 1954 en utredning och planering av ett
försvarsgemensamt landsomfattande nät för hela totalförsvaret med
intressenter från Marinen, SJ, FRA med flera. Nätet skulle vara fysiskt
skilt från televerket. Studien genomfördes av Luftbevakningsbyråns
radiolänksektion och resulterade i ett förslag ”Plan-54”.
Plan 54 godtogs av CFV och
försvarsstaben och ledde till beslut att nätet skulle förverkligas inom
en 15-årsperiod.
Utformning och teknikval
För transmissionen valdes
radiolänk, som innebar snabb och ekonomisk utbyggnad. Många användare
fick därmed tillgång till två skilda nät, tråd och radiolänk.
För skadetålighet
utformades nätet som ett landsomfattande maskformigt stomnät där nätets
användare anslöts med radiolänk (bistråk) till stomnätets obemannade
noder och i vissa fall direkt till varandra. Trafiken skedde dels via
fast uppkopplade förbindelser och dels via automatväxlar i noderna. Hos
användarna terminerade förbindelserna i lokala växlar.
Kravet på hög
funktionssäkerhet och skydd mot bekämpning gjorde att anläggningarna
försågs med starkt fortifikatoriskt skydd och autonom energiförsörjning
med automatstartande elverk.
Källa: FMV
dokument ”Försvarets Fasta Radiolänknät Försvarets Telenät"
Sammanställt av Hans Broberg AEF
|
