Allmänt om fjärrskrift

Bakgrund

Redan på 1920-talet började man i USA ersätta morsesystemet för telegrafi med fjärrskrivmaskiner.

I Europa började utvecklingen något senare genom bl.a. Siemens i Tyskland som hade färdiga konstruktioner i slutet av 1920-talet.  

Utvecklingen av fjärrskriftnäten hämmades bl.a. av att man i England och Tyskland valt olika utvecklingslinjer.

Först år 1948 hade Televerket i Sverige genomfört omläggning helt från morse till teletype i det kommersiella landsnätet. 

Utveckling i Sverige

I Sverige öppnades den första fjärrskriftförbindelsen år 1928 mellan Radiocentralen i Göteborg och Stockholms centraltelegrafstation.

Den första uthyrda fasta fjärrskriftförbindelsen tillkom år 1929 mellan Riksbanken och Stockholms telegrafstation och samma år etablerades en fast privat förbindelse mellan Stockholm och Finspång för Finspångs Metallverk.

Den första förbindelsen för Tidningarnas Telegrambyrå (TT) etablerades år 1930 mellan Stockholm och Göteborg. Det var TT och Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Anstalt (SMHA), som var först med större egna nät.

Svenska krigsmakten tillhörde också pionjärerna, då SMHA/MV år 1938 begärde att få anordna ett fjärrskriftnät för den militära väderlekstjänsten och då krigsutbrottet år 1939 blev ett starkt pådrivande faktum.  

Fjärrskrift inom försvaret

En central fråga som många har ställt sig är varför just fjärrskrift ansågs som ett lämpligt sambandsmedel för militära organ och myndigheter världen över.

Fördelarna med fjärrskrift framför telefon- och bildöverföring har bl. a visat sig vara följande:

  • Skriftlig information är väl anpassad för militära order och rapportsystem.

  • Fjärrskriftinformationen kan med enkla metoder krypteras.

  • Behovet av transmissionsresurser för fjärrskrift kräver endast en bandbredd av 120 Hz.

  • Upp till tjugofyra kanaler kan alltså inrymmas på en normal telefonikanal.

  • Kort tid för driftsättning vid mobilisering.

Fjärrskriftsamband på tråd bedömdes som det säkraste sättet att översända information mellan militära enheter. Sambandet kunde inte avlyssnas av främmande makt, vilket var ganska enkelt vid radioöverföring. Även väderinformation ansågs vara så viktigt, att främmande makter inte skulle ges möjlighet att enkelt avlyssna väderprognoser för svenskt luftrum. Väderinformationen skulle därför sändas på tråd.

 

 

Utdrag ur FHT-dokumentet "Fjärrskrift" av Arne Svensson.

Dokumentet kan i sin helhet läsas här:  (pdf-dokument 2,5 MB)