Aktuell tidsperiod

 

                                                                             
1936------------------------/
     ---|-------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|------
      1945  1950              1960              1970              1980              1990

 

 

 

 

Fast markradio Fmr-1

 

 

 

 

Radiomottagare Fmr-5

 

Fast Markradio Fmr-1

Allmänt

Flygvapnets fasta markradiostation Fmr-1 var avsedd för flygtrafikledning med samband mark - flyg. Den användes även för att överföra signalmeddelanden mellan flottiljerna inbördes samt tjänstemeddelanden till och från CFV. Vidare betjänade den flygsäkerhetstjänsten genom att vid dåligt väder ge flygplan i luften väderleksrapporter, barometerstånd vid marken, pejlsignaler eller positionsuppgifter för att hjälpa flygplanen landa vid dålig sikt mm. För att kunna fylla dessa uppgifter har sändarna i Fmr-1 serien getts höga uteffekter för att säkerställa dessa funktioner.

1936 års försvarsbeslut blev en märkbar förändring för det svenska flygvapnet. Upprustningen i Europa hade gjort sig märkbar och beslut hade tagits om att fler flygflottiljer och krigsflygfält skulle byggas ut och därmed behövdes också en ny modern markradio. Erfarenheter hade visat att kortvågs-området var det rätta frekvensbandet att satsa på men att långvågsbandet fortfarande var nödvändigt. Den stora radiosambandsövningen som hölls 1934 mellan de tre vapenslagen hade tydligt angett att sändaruteffekterna måste höjas

Beställning

1935 beställdes den första sändare i den serie som skulle komma att kallas Fmr och som skulle finnas kvar vid flottiljerna fram till mitten av 60-talet tills Lopra systemet infördes.

Sändaren hette AK-2000 med en uteffekt av 2000 W vid A1 och frekvensområdet 2000-5000 kc/s. Den installerades 1936 vid F1 i Västerås och användes för utprovning. Samtliga sändare i Fmr-serien utvecklades och tillverkades av SRA i Sverige.

 

 

Radioposition i pejl- och mottagarcentralen med Mrm-6.

Fmr-1a

Proven föll väl ut och en komplett typstation beställdes 1937 som installerades vid F5 1938.

Den fick benämningen Fmr-1a och bestod av en LV-del med frekvensområdet 280-560 kc/s och en KV-del med frekvensområdet 2500-5500 kc/s. Uteffekt för båda frekvensbanden var vid A1 900 W. (I viss dokumentation anges 1000 W).

Fmr-1b

Även proven med typstationen föll väl ut och 1939 beställs 7 st Fmr-1b. Sändarna hade samma frekvensområde som Fmr-1a men uteffekten var höjd till 3000 W.

Denna radioutrustning började att installeras 1940 vid  F1, F2, F3, F4, F6, F7 och F8. Som radiomottagare anskaffas Mrm-5 från först USA men som senare tillverkades av SRA i Sverige.

Fmr-1c

1941 går KFF ut med en anbudsförfrågan på Fmr-1c,

Sändarna var nära nog identiska med föregående leverans, Fmr-1b, med undantag av att tidigare ingående utlands-tillverkade komponenter till stor del ersatts med svensk-tillverkade, sändaren var försedd med en ny modulator samt ett antal nya funktioner hade införts.

5 st radioutrustningar beställdes 1941 med installationsstart 1942 vid F9, F11, F12, F21 och Boden.

Nu började radiomottagare Mrm-6 att införas.

Fmr-2, Fmr-3 och Fmr-IV

Av denna typ av fast markradio beställdes Fmr-2 för E2 och Fmr-3 för CFV i Stockholm. Det var udda stationer för speciella ändamål som något senare ersattes av Fmr-IV.

 

Teknisk data sändarna.

Uteffekt

A1 3000 W

A2, A3 750 W

Frekvensområden

LV 280-560 kc/s

KV 2500 -5500 kc/s

Inställningsnoggrannhet

KV och LV 0,02 %

Kalibreringsnoggrannhet

LV ± 0,5 %.KV ±0,03 %

Frekvensstabilitet (kristall)

LV 0,08 %. KV 0,01 %

Övertonshalt

≤ 3000 kc/s ≤ 300 µV/m, på 5 km avstånd

Nyckling

Minst 500 tecken per minut utan klippning

Modulering

Brum max 1 %

A2, A3 minst 90 %

 

Skrivet av: Arne Larsson

 

Källor: Dokument vid Krigsarkivet och Flygvapenmuseum

 

Senast uppdaterad: 2009-11-11