Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!

 

 

     Radiostation Fmr-18

 

Fmr-18 Mottagare

Fmr-18 Mottagare

 

Fmr-18 Manöverenhet

Fmr-18 Manöverenhet

 

Fmr-18 Sändare

Fmr-18 Sändare

Bakgrund

När Stril-60 togs i drift i mitten av 60-talet stod det klart att man inte kunde få disponera tillräckligt många kanaler i VHF-bandet för att möta det ökade kanalbehovet för stridsledning med radio. Kanalantalet på VHF-bandet skulle visserligen ökas genom att minska kanalseparationen från 50 till 25 kHz men civil- och militär flygtrafikledning kom dock att ta de flesta av de nya kanalerna. Därför beslöt CFV att tilldela sektorerna kanaler för stridsledning i UHF-bandet (225-400 MHz).

I våra jaktflygplan fanns redan radioutrustning som kunde kommunicera på detta band men på marken fordrades ny materiel.

Krav

Den nya UHF-radion för markmontage skulle vara byggd med halvledare, vara bredbandig och bland annat klara de storsignalkrav som krävdes vid installation i befintliga radioanläggningar.

1970 beställdes 55 radiostationer från Svenska Philips AB (PTAB). Utveckling och tillverkning av en mindre förserie beställde PTAB i sin tur från Motorola i Scottsdale USA.

Specifikationen innehöll flera krav som tillsammans var svåra att möta i en bredbandig radio. Utvecklingsarbetet blev följaktligen betydligt mer tidskrävande än vad Motorola hade förväntat sig och ställde mycket stora krav på konstruktörerna och tillgång till den absolut senaste tekniken.

Utveckling och leverans

FMV hade två konsulter, Alf Jedving från Jedkonsult och Lars Peterson från CVA att dag för dag följa arbetet. Jedving på heltid bosatt med familj i Scottsdale och Peterson från och till i samband med större arbeten t ex prototypkontroll, R- och M-test. 1973 godkändes prototypen och förserieenheterna kunde börja levereras. Därefter startades serieproduktionen hos Svenska Phillips i Järfälla och 1975 var utrustningen slutlevererad.

Drift

Fmr-18 installerades vid Flygkommando- syd och mitt och försågs något senare med Effektsteg 204 som utvecklades och tillverkades av Standard Radio & Telefon AB i Sverige.

Radiostationen var i operativ drift i nästan 40-år och fyllde bra sin funktion för talkommunikation på UHF-bandet. Underhållet av radiostationen var krävande då den i sin sändardel bland annat innehöll matchade transistorpar.

Teknisk data

Radiostation FMR 18 består av mottagar- och sändarenheter som är bredbandiga och avstämda med syntesgeneratorer med 50 kHz kanalavstånd i frekvensbandet 225,00 - 399,95 MHz. Syntesgeneratorerna har som referens en TCXO (temperaturkompenserad kristalloscillator). Modulationen kan väljas till AM eller FM.

 

Mottagarenheten har tre LF-utgångar, en 600 ohms smalbands-, en 600 ohms bredbands- och en 5 ohms högtalarutgång. I mottagaren ingår en kristallstyrd nödmottagare för AM-modulering avstämd till den internationella nödfrekvensen 121,5 MHz.

 

Sändaren har två LF-ingångar, en 600 ohms smalbands- och en 600 ohms bredbandsingång

Sändarnas uteffekt är 15W vid AM och 60W vid FM.

 

Sammanställt av Arne Larsson AEF

 

Källor: Erfarenheter från FMV och CVA