Operativ Tidsperiod

                                   /==============\

 ------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|--------|----------

       1945   1950               1960               1970                1980               1990

Spaningsradarstation PS-68/F. (Simon)

En engångsföreteelse för prov och försök.

Olika utredningar och studier under 1950- talet, bl.a. luftförsvarsutredningen LFRU, hade visat att man måste satsa på en ny typ av radarstationer. För spaningsradarstationer skulle eftersträvas sändare av hoppfrekvenstyp för att bl.a. undgå verkan av smalbandig, och därmed effekttät störning,  hög sändareffekt och större störhållfasthet.

För att få erfarenheter av sådana utrustningar förde 1960 Flygförvaltningen (FF) underhandlingar med  CSF (Compagnie Generale de Telegraphie sans Fil) i Frankrike rörande en befintlig station med önskade prestanda. Kodbeteckningen blev ”Arcille”, en benämning som skulle användas vid all korrespondens med CSF.

Efter förhandlingarna beställde FF 1961/62  en station för prov och försök. Stationen var ursprungligen framtagen för den franska marinen varför fransmännen via sin marinattaché i Stockholm krävde vissa garantier redan vid beställningen. En av dessa var att det svenska flygvapnet inte fick använda stationen på ett sådant sätt att begränsningar i dess egenskaper kunde avslöjas genom signalspaning. 

Leveranstiden beräknades till två år följd av en installationstid av 6 månader.

I maj 1963 kunde stationen besiktas i Paris varefter leverans kunde ske i december samma år.

Stationen arbetade på L-bandet (1 000 – 2 000 MHz) men planerades att modifieras till C- eller X-band. (C-band = 4 000 – 8 000 MHz, X-band = 8 000 – 10 000 MHz). I händelse av krig skulle stationen kunna användas operativt och länkas till Lfc O 5. Detta och att utrustningen skulle vara lättåtkomlig för FF och Försvarets Forskningsanstalt (FOA) vid  prov och försök gjorde att den placerades på F 16, vid södra Björkbygården, med utnyttjande av den gamla PS-16 platsen och dess reservkraftrum.

Stationen kom därför att inrymmas i en träbyggnad vilket inte var önskvärt, men anläggande av en ny plats med värn på annat ställe ansågs bli för dyrt.

Antennen var av Microlamdas typ MLG 7. Den var 14 meter lång och 3 meter hög och monterad på en 12 m hög roterande mast. Mast och antenn hindermålades (röd/vit) eftersom den stod intill flygfältet. Antenntypen var densamma som för spaningsradarstation PS-65.

 I samband med installationen begärde FF mera preciserade uppgifter på vilka inskränkningar man från fransk sida ansåg nödvändiga för att skydda viktig information. Det var främst frågor rörande det använda frekvensområdet och sändarens uteffekt som var viktiga att få klarlagda eftersom FF avsåg prova frekvensområdet 1320 – 1350 MHz med slumpvis frekvensväxling. 

1964 togs stationen i drift, nu under namnet R 168  ”Simon”. Provet avsågs pågå under minst ett år, varefter stationen skulle inlänkas till Lfc 05 och ingå i Stril 60-systemet.

Installation, drift och underhåll ålades CVA som för detta ändamål måste anställa mer personal.

PS-68/F hade en fast sändarfrekvens på 1 325 MHz och hoppfrekvenser mellan 1 300 – 1 350 MHz. Uteffekten var vid fast frekvens 3,2 MW och vid hoppande frekvens 2,5 MW.

Hoppfrekvenspulsema alstrades på relativt låg effektnivå och förstärktes sedan i flera seriekopplade klystronförstärkare. Om man inte behövde, eller ville sända med högsta effekt,

stängde man av spänningsmatningen till den sista högeffektklystronförstärkaren. Den  fungerade då som en öppen vågledare och uteffekten bestämdes av den näst sista klystronen. För full effekt kopplades spänningen till sista klystronen på igen. Hoppfrekvensen kunde också regleras med generatorn på låg nivå.

Störskyddsutrustningen omfattade slumpvis variabel frekvens och pulsrepeterfrekvens, Log-förstärkare och s.k. Dicke Fix mottagare.

1965 utfördes prov av störskyddsutrustningen genom ett antal flygningar med Tp83 ”Pembrok” utrustad med störsändare. Man flög på radiella kurser mot stationen på en höjd av  3 000m. 

Utvärderingen visade inte någon större skillnad i upptäcktsavstånd med fast frekvens eller hoppfrekvens där hela hoppområdet låg inom störsändarens sving. Om hoppområdet däremot var förskjutet något i förhållande till svinget, så att någon eller några MHz ej blir störda så upptäcktes målet ända ute vid horisonten.  

I oktober 1966 hölls ett driftmöte rörande PS-68/F. Stationen hade då varit i provdrift i drygt två år och man hade ännu inte fått definitivt besked om provdriften var avslutad eller ej.

CVA hade under denna tid skött driften, varit huvudverkstad och utfört specilauppdrag ex.vis bevakat garantifrågor. Efter mötet skulle F16 ta över drift och underhåll medan huvud-verkstadsuppdraget var kvar på CVA (av belastningsskäl på F16).

F16 avsåg att fr.o.m. 8 mars 1967 ta stationen i operativ drift med en drifttid av 28 – 30 kundtimmar i veckan. För kriget planerades utbildning för tvåskift även om livslängden i krig bedömdes som kort. Vissa reservdelar och utbytesenheter fanns upplagda i anläggningen men kompletteringsanskaffning hade påbörjats.

Vid överlämningen fanns bara reservkraft för uppvärmning varför behov för hela anläggningen anmäldes.

1970 var radarstationen fortfarande i drift men gick bara c:a 30 timmar i veckan. Detta berodde på avsaknad av höjdmätare, liten tillgång till teknisk personal och restriktioner beträffande utnyttjande av hoppfrekvens. Stationens störskyddsegenskaper genom hoppfrekvens var dock en värdefull tillgång i en störd miljö och var den enda station i drift med denna egenskap.

Tankar fanns att modifiera stationen för att den skulle kunna vara i drift tills PS-66 i Strömsbergsbruk kom i operativ drift.

Stationen avvecklades 1980.

 Källor:

KrA, Flygstaben, Centralexp. Utgående H-skrivelser 1961 Ser B 1, Vol 53

KrA, Flygstaben, Centralexp. H-skrivelser 1966 Ser F 1, Vol 64

KrA, Flygstaben, Centralexp. H-skrivelser 1970 Ser F 1, Vol 148.

KrA, Flygförvaltningen, Cenralexp. Ink. och utgående H-skrivelser 1960  Ser F 1,  Vol 312.

KrA, Flygförvaltningen, Cenralexp. Ink. och utgående H-skrivelser 1963  Ser F 1,  Vol 581.

KrA, Flygförvaltningen, Cenralexp. Ink. och utgående H-skrivelser 1966  Ser F 1,  Vol 948.

KrA, Flygförvaltningen, Cenralexp. Ink. och utgående H-skrivelser 1967  Ser F 1,  Vol 1069.

KrA, FHT LOS-protokoll 1956 – 1966 Vol 1.

Intervju med Sven Hasselrot, Lidingö f.d. FOA 3.

 Sammanställt av KG Andersson