Kort beskrivning
Den ursprungliga
planeringen av FFRL stomnät innehöll parallella nord-syd-gående stråk i
stomnätet för att erhålla nödvändig redundans. För att minska framför
allt de fortifikatoriska kostnaderna för relästationer, beslutades att
ett av stråken från mellersta delen av landet (Östersund) till övre
Norrland skulle byggas med troposcatterlänkar. Stråket byggdes med två
hopp. Med denna utbyggnad fullbordades den landsomfattande täckningen
för FFRL. Detta celebrerades i augusti 1962 med en ceremoni där
generalmajor Greger Falk kopplade upp en förbindelse mellan MB ÖN i
Boden och C MKS i Karlskrona
Länken (RL-71) som
beställdes 1960 levererades av Canadian Westinghouse. Länken var i
grunden en FM-länk i 5 GHz-bandet med en kapacitet på 120 kanaler. Efter
modifiering placerades de 60 talkanalerna så långt ner i basbandet som
möjligt för att förbättra överföringen. Överföringsbandet var 12-252 kHz
istället för "normala" 60-300 kHz.
En ytterligare finess
var att MF-bandbredden dynamiskt kunde anpassas, så att man fick en
balanserad avvägning mellan termiskt brus- och intermodulationsbrus
På HF-sidan fanns
dubbla klystroner med hög uteffekt. Antennerna var från början 5 meters
paraboler, som sedermera ersattes av paraboler med 10 meters diameter
Multiplexutrustningen
levererades av L M Ericsson. Den markerade i praktiken en övergång till
"stormuxsystemet" TM-6, som skulle bli en hörnsten i den tidiga
stomnätsutbyggnaden.
Scatterlänken
fungerade aldrig tillfredställande under de kallaste vintermånaderna.
Det är tveksamt om vi någonsin kommer att få klarhet i varför det
praktiska driftresultatet så markant avvek ifrån teoretiskt beräknade
värden
Länken togs ur drift c:a
1972 Sammanställt av Roland Persson Senast uppdaterad 2017-12-21
Källa: "Försvarets
Fasta Radiolänknät Försvarets Telenät Ett historiskt perspektiv"
utgiven av FMV 1996.
|
