Bakgrund
Under andra halvan av 50-talet började Stril m/60 att ta form.
Studieuppdrag hade lagts till Marconi och Decca om utformning av
systemet. Utredningarna angav uppförande av fyra Lfc samt under dessa
ett antal Low Altitude Filter Centre (LAFC) som senare blev Rrgc/F.
Beställning av två Lfc typ 1 lades på engelska Marconi och beslut togs
1961 om att anskaffa filtercentraler som fick namnet Radargruppcentral RGC, senare Rrgc/F.
Den
ursprungliga avsikten med Rrgc/F var att centralerna med nya
radarstationer (PS-15) skulle bevaka
luftrummet på låg höjd (< 4000 m) samt hantera styrdatameddelanden till
jaktflyget med automatisk målföljning för att därigenom kunna filtrera
och avlasta Lfc.
1961
skickades en anbudsförfrågan ut på databehandlingsutrustning för Rrgc/F
och fyra företag offererade. SRT vann upphandlingen mycket tack vare sin
helt digitala lösning, referenser från sin tidigare levererade
utrustning för PS-08 (Stril-m/59 även kallad för Baby LOS) och att man
angivit en teknisk lösning att minska bandbreddsbehovet från
radarstationer.
SRT
fick beställning på databehandlingsutrustning för 13 st. Rrgc/F vilket
senare reducerades till 8 st.
Databehandlingsutrustningen fick beteckningen DBU 205 och bestod av
datorer för målföljning, höjdmätning och stridsledning samt utrustningar
för presentation och inmatning av data vid operatörsplatser för
motsvarande taktiska funktioner.
I
anläggningarna fanns även radiolänk, radiosystem,
telefonutrustning/ledningstagare och transmissionsutrustningar.
I
samband med att smalbandsöverföring utvecklades kunde flera
radarstationer anslutas till Rrgc/F. För att hinna med att upptäcka och
följa fientliga flygplan modifierades databehandlingsutrustningen och
kraftfullare datorer infördes som automatiskt höll reda på var målen
befann sig och vilken kurs, fart och höjd de hade.
I
radargruppcentralerna fanns också datorer som beräknade den kurs som
jaktflygplanen skulle styra för att effektivt kunna bekämpa de fientliga
målen. Den beräknade styrkursen sändes i form av styrdatameddelanden
över radio till jaktflygplanen.
Radargruppcentralerna var för sin tid
tekniskt sett mycket avancerade centraler. Stril m/60-systemet, där
radargruppcentralerna ingick, var Europas största realtidssystem när det
togs i bruk.
Den
första Rrgc/F centralen togs i operativ drift 1965 och de blev efter ett
antal modifieringar en mycket viktig komponent i vårt Stril-60 system.
Under
slutet av 80-talet konstaterades att det skulle bli problem med att
vidmakthålla datautrustning och teknisk kompetens hos personalen varför
beslut togs om avveckling av ledningscentralerna. När StriC och JAS 39
togs i operativ drift under slutet av 90-talet avvecklades de sista
anläggningarna. Rrgc/F hade då varit i operativ drift under 30 år.
CVA
var aktivt inom flera områden vid uppförandet av Rrgc/F samt även
under den tid som anläggningarna var i operativ drift.
När
leveransen av DBU 205 skulle starta upp från SRT pågick sedan något år
leverans av styrdatautrustning som Stig Ståhl och Bo Bergman från CVA
gjorde leveranskontroll på.
Såväl DBU:n som styrdatautrustningen var
uppbyggd av en mängd kretskort. Glasfiberlaminat och maskinlödning fanns
inte vid denna tidpunkt. Många kretskort blev krokiga under
framställningsprocessen med följden att kopparfolien släppte från
laminaten och mindre bra utförda manuella lödpunkter förorsakade
avbrott. Kretskorten skulle lackas vilket medförde att många fel doldes
under lacket. Det blev stor uppståndelse när de första
DBU-utrustningarna uppvisade stor felsymptom. SRT Vd Frank Hammar
kopplades in. Det hela slutade med att styrdatakontrollanterna också
fick ta på sig kontrollen av DBU-kretskorten och att SRT
kvalitetsansvarig Erik ”Solskens Nisse” Nilsson gav ut reviderade
anvisningar till produktionen.
CVA:s
installationsavdelning var tillsammans med några andra installatörer
mycket aktiva under uppförandet av Rrgc/F. De större delarna som CVA
utförde var installation av master och apparathuset för radarstation
PS-15 samt radio- och radiolänkinstallationerna.
Inom
radar, radio och radiolänk var CVA tekniska konsulter till KFF/FMV
vilket innebar att vi hjälpte till med specifikationer för upphandling,
kontroller av levererade utrustningar samt utförde driftsättningar. Vi
var också tekniskt underhållsstöd och central verkstad.
Skrivet av Arne
Larsson
Senast uppdaterad: 2013-09-14
Mer info:
FHT-Dokumenten:
|
