Bakgrund
Framtagningen av en tvåsitsig
viggenversion hade sin grund i dels den nedslående haverihistoriken från
tidigare svenska jaktflygplan där typutbildningen skedde direkt till
ensamflygning och dels de positiva erfarenheter från inflygning av
piloter med tvåsitsiga skolflygplan.
Flygvapnet FV tog beslut redan när viggenprojektet grundlades om att
tillverka ett antal tvåsitsiga SK37 att användas vid typinflygning av
Viggenflygförare. Tvåsitsig föregångare till SK37 som hade givit bra
resultat när omskolning till jetflygplan skedde i FV var dels
De Haviland
J28C Vampire och dels
SK35C Draken.
SK37 var konverterad ur AJ37 och
avvek i grunden endast så att en extra förarplats inarbetats varvid
bland annat en bränsletank utgick och elektronik flyttades samt att
fenan var något större med formen som på JA37.
SK37
skulle användas som första Viggenflygplan vid Typinflygningsskolning TIS
37 av blivande Viggenförare. Dessa skulle sedan utbildas vidare på de
olika attack- spanings- och jaktversionerna. I SK37 satt förarna bakom
varandra i var sina sitsar, vilket var den enda möjliga tekniska
konstruktionslösningen för att bevara grundflygplanets prestanda. Detta
var, ur handhavandesynpunkt en mindre bra lösning vilket hade visat sig
i SK35C där incidenter hade uppstått när ingen av förarna visste vem som
försökte flyga flygplanet.
I J28C och senare Saab SK60 satt förarna sida vid sida och kunde iaktta
varandra och lösa eventuella handhavandekonflikter på ett enkelt sätt.
Ett annat dilemma var den starkt begränsad sikten framåt från baksitsen
och ett periskopsarrangemang i likhet med fpl SK35 monterades på var
sida om flygkroppen för att ge föraren nödvändig sikt vid landning.
Tillverkning och leveranser
Serieprototypen av SK37 flög första gången 1972. Mellan
juni 1972 och december 1973 levererade Saab 17 SK37 till FV som då
tillfördes F7.
Basering
Flottilj |
Tidsperiod |
F7 |
1972-1974 |
F15 |
1974-1998 |
Beväpning
Skolversionen av Viggen saknade helt beväpning. Flygplanet kunde
medföra en kroppsmonterad Fälltank FT. SK37 saknade radar på grund av
att nosutrymmet måste tas i anspråk för avionikutrustningar som måste
flyttas för att skapa utrymme för den bakre förarsitsen. Härvid
omöjliggjordes användning av bland annat attackrobot
RB04E.
Avionik
I SK37 var avioniken anpassad för att dels ge plats åt
två flygförare samt för att endast utrustningar för själva flygningen
behövdes. Det hade i grunden samma avionik för själva flygningen som
attackversionen AJ37 men hade utökats med vissa dubbleringar av i
styrsystemet (styrspakar och pedaler), instrument och indikatorer samt
hade speciellt Interkom- (internkommunikation) system.
Kompletterande information, se
Avioniksystem
AJ/SK/SH/SF37
Underhåll
Det i viss mån datoriserat avioniksystemet integrerat med mekaniska
system och med önskan om snabb fellokalisering och verifiering av
funktionsavvikelser föranledde användande av anslutningsbara
autotestsystem med viss inbyggd test.
Avveckling.
SK37 var som skolflygplan operativ i flygvapnet under 26 år och upphörde
helt som sådant 1998. Under denna period hade antalet flygplan
successivt avställts allteftersom efterfrågan på nya Viggenpiloter
minskade under 1990-talet.
Tio
(10) SK37 konverterades för målflyguppdrag och levde vidare i versionen
SK37E.
Individer av SK37 finns bevarade vid
Flygvapenmuseum FVM (37800) i Linköping,
vid Optand Teknikland (37803) i Östersund,
vid F15 Flygmuseum (37805) i Söderhamn
och vid F 21 Museum (37817) i Luleå, samtliga i Sverige.
Samt vid Musée de l´air er de l´espace(37808) i Paris och vid Musee
Europeen de l´aviation de Chasse (37811) i Montélimar, båda i Frankrike.
Av dessa SK37 är 37808 i Paris och 37811 i Montélimar och 37817 i Luleå
eller har varit SK37E (E-modifierade).
Ref
Flygvapenmuseum FVM.
Skrivet av: Göran Hawée
Senast
uppdaterad: 2012-05-31
Källor:
Det bevingade verket FMV Huvudavd flygmateriel 1986
Aktuella beskrivningar
Flygplan 37 VIGGEN av Stridsberg.
System 37 Viggen,
Svensk Flyghistorisk Förening. SFF
|