Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 

 

Operativ Tidsperiod  

 

 

Bränslemätsystem   Flygplan 37                   Notis 2

 

 

 

 

 

 

 

 

Flygplan 37 tanksystem

Större bild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bränslevolymindikator med behovsvisaren, ”slipsen”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bränslemätgivare, typexempel

 

 

 

Förstärkare

 

 

 

Referenskondensator

 

 

 

Nivåströmställare samlingstank.

 

 

 

 

Tryckknapp KONTROLL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bränslemätsystemets principschema.

Större bild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomtanksimulator X-tank

 

Allmänt

 Systemet hade till uppgift att mäta och indikera kvarvarande bränslemängd i flygplanets tankar samt att presentera erforderlig bränsleåtgång för fullgörande av programmerat uppdrag.

 

Alla versioner av  Flygplan 37 var utrustat med samma  bränslemätsystem av kapacitiv typ vilket innebar att givarna utgjordes av kondensatorer nedsänkta i bränsletankarna. Kondensatorernas kapacitans och därmed växelströmsmotstånd ändrade i överensstämmelse med nivåändringarna i tankarna. Kapacitansändringen orsakades av det förhållandet att bränslet har ungefär dubbelt så stor dielektricitetskonstant (täthet) som luft.

 

Uppbyggnad

 Bränslemätsystemet utgjordes av följande enheter och detaljer;

  • Bränsleindikator

  • Förstärkare.

  • Givare tank 1, samlingstanken

  • Givare matartankar

  • Givare X-tank.

  • Tomtankssimulator X-tank

  • Referenskondensator

  • Nivåströmställare 24 % AJ/SK37, 22 % JA 37

  • Tryckströmställare KONTROLL

  • Varningslampa BRÄ < 24 AJ/SK37, BRÄMÄNGD JA37

  • Manöverreläer

  • Sammankopplande kablage

Systemet hade utvecklats och tillverkats av Smith i England vilka levererat nästan samtliga ingående apparater till flygplanen. SAAB förband dessa i flygplanets elinstallation där ett flertal ledningar var skärmade och av koaxialtyp emedan signalerna var känsliga för störning.

 

Funktion

 Givarna var indelade i två grupper. Den ena gruppen omfattade givarna i tank 1, samlingstanken och den andra gruppen givarna i matartankarna. Då extratanken X-tank inte var hängd eller vid fel på bränsleuppfordringen från X-tank, så att dennes bränslemängd blev outagbart kopplades automatiskt en Tomtankssimulator in i stället för X-tankens givare.

Via elektronikenheten matades givarna med växelspänning 400Hz. Den ström som härvid flyter genom givarna och som är proportionell mot bränslenivån i tankarna, avkändes av elektronikenheten, vars utsignal styrde Bränsleindikatorns mätdel.

 

Mätsystemet var inställt att visa 100 % i AJ/SK37 och 112 % i JA37 vid fulla ordinarie tankar med en bränsletäthet på 0,76 vid temperaturen 20 grader. Då alla tankar inklusive X-tanken var fyllda visade Indikatorn 124 % i AJ/SK37 och 136 % i JA37. Om bränslet hade annan temperatur eller täthet vid tankning visar indikatorn ett något annat värde som dock var kompenserad av en Referenskondensator som alltid var bränslefylld även när tankarna var tomma.

I JA37 erhölls flygplanets dator aktuell bränslevikt från bränsleindikatorns mätkrets.

Under flygning kan felvisning av bränslemängden uppgå till 3 % inom attitydvinkelområdet 20 grader upp till 10 grader ned. Vidare erhölls viss felvisning då flygplanet utsattes för sidacceleration (oren flygning).

Då bränslenivån i samlingstanken sjönk under 24 % i AJ/SSK37 och 22 % i JA37 kopplas givarna till matartankarna bort, och fortsatt mätning skedde endast av samlingstankens mängd. Samtidigt ges, om landstället är infällt impuls via ett relä till lampfält BRÄ < 24 (BRÄMÄNGD i JA37) och Huvudvarning.

 

Vid måttlig bränsleförbrukning och i vissa flyglägen tömdes samlingstankens främre del före den bakre, varför lampfältet förhindrades att tändas av en brytare i Bränsleindikatorn innan den indikerade bränslemängden understeg 24% (22 % i JA37)

 

Vid snabbtankning när det är mindre än 24 % (22 % i JA37) visade indikatorn i AJ/SK37 endast samlingstankens bränslevolym tills nivån stigit till 27 %. I JA37 visades enbart samlingstankens nivå ända till tankningslocket stängs.

 

Funktionsövervakningen indikerade fel i signalbehandlingen till indikatorn (elektronikenhetsfel) och presenterades genom att det berörda systemets visare vandrade moturs och stannar strax under 0 %. I JA37 övervakade CD även den i CD beräknade förbrukningen med Bränsleindikatorns visning så att vid eftersläpning  > 4 % eller hakning i indikatorn tändes fältet BRÄMÄNGD.

 

Funktionskontroll av systemens mätkretsar kunde ske i drift  med en återfjädrande tryckströmställare till höger i kabinen märkta KONTROLL. Vid intryckning kopplades matartankarnas givare bort och bränslemängden i samlingstanken minus 4 % (minus 7 % i JA37) presenterades på indikatorn vid normal funktion.

 

Mätsystemets principiella arbetssätt utgjordes av en kretskoppling som kan jämföras med en Wheatstone-brygga.

Strömkällan till bryggkopplingen utgjordes av en  Isolationstransformator matad med 115V, 400Hz. Sekundärlindningarna A – B och B – C utgjorde vardera en gren i bryggan. Uttag B var jordad, varför spänningen i punkt A hade fasläget 0-grader och i punkt C 180-grader.

Spänningen i punkt A matas över trimpotentiometrarna R17 och R18 till fasta kondesatorerna C1 och C2 vilka utgjorde bryggans fasta gren (tomtanksreferensen). Spänningen i punkt C matades till de båda givargrupperna för samlingstanken Cgs och matartankarna Cgm.

De båda givargrupperna är normalt parallellkopplade och utgjorde bryggans variabla bränlseavkännande gren. Mellan en potentiometer R16 och punkt D är indikatorns bryggpotentiometer inkopplad. Den gav en återmatningsspänning till förstärkaren via en kondensator C3 och referenskondensatorn Cref, vilken kompenserade för bränslets förändring i täthet och temperatur.

Spänningen från punkterna A, C och bryggpotentiometern summerades på förstärkarens ingång vars utgång var ansluten till indikatorns tvåfasmotor.

Mätbryggans potentiometer är mekaniskt parallellkopplad med en potentiometer som upplyser CD om verkliga bränslemängden (bränslevikten).

 

Vid tomma tankar och vid obalans in på förstärkaren, förstärktes den med hänsyn till fasläget varefter den utgående spänning drev en 2-fasmotor via en utväxling visaren och löparen på referenspotentiometern i indikatorn som dels återställde balansen i bryggan och dels visaren att visa 0 %. Eventuell felvisning kunde justeras med potentiometer R17 för samlingstanken och R18 för matartankarna.

 

Vid  fulla tankar drev obalansen in på förstärkaren motorn via förstärkaren visaren till 100 %. Eventuell felvisning kunde justeras med potentiometer R16.

 

Vid omkoppling till mätning av bränslemängden i X-tanken  växlade ett relä i Tomtankssimulatorn, styrt från en omkopplaren i bränslesystemet bort simulatorns kondensator som representerade värdet för tom X-tank och kopplade in givarna i X-tanken. 

 

Behovsindikeringen i JA37  ”slipsen” påverkade, förutom av erforderlig mängd för uppdraget även andra funktioner styrda från CD. Där ingick bland annat ett fast tillägg på 10 % som påfördes i startskedet vid markrullningen. Även uppdragsprofilen och alternativbas ingick i beräkningen om den definieras.

Övrig BRÄMÄNGD-varning plus Huvudvarning i JA37 gavs i tre steg vid följande fall; 

  • Första gavs då bränslebehovet plus inläst reserv var  lika med kvarvarande bränslemängd.

  •  Andra gavs vid bränslebehov utan inläst reserv var lika med kvarvarande bränslemängd.

  • Tredje gavs då kvarvarande bränslemängd underskred 24 % och landstället infällt.

Vid kvittering upphör Huvudvarningen i samtliga fall.

 

Skrivet av Göran Hawée

 Senast uppdaterad 2020-01-28

 

Källor: Beskrivning AJ/SK37 och JA37