
J30
Mosquito från F1
|
Före det andra världskriget var luftstridskrafter operativt begränsade
till dagsljus och god sikt. Förflyttningar förekom i mörker, men med god
sikt vid start och speciellt vid landning.
Under andra världskriget inleddes nattbombningar av mål med stor
utbredning, från industrier och hamnar till hela städer.
Detta tvingade fram nattjaktflygplan som kunde operera i mörker. Dessa
leddes normalt mot målet genom instruktioner från luftbevakningssystem
med markradar som sensorer.
I slutskedet av anfallet måste dock nattjaktplanet uppträda
självständigt, utan hjälp från marken. För detta krävdes en radar med
dimensioner och vikt anpassade till ett flygplan.
Detta var en stor utmaning där de allierades gemensamma resurser
triumferade, med en exempellös utvecklig av flygburen radar.
Spaningsradarn
PS-20 i
J30 Mosquito representerar de allierades utvecklingsläge 1942.
Flygvapnet beslutade 1947 att organisera ett nattjaktförband på F1 i
Västerås.
Valet föll på de Havilland Mosquito, 60 beställdes, dessa levererades
till F1 från juli 1948 till november 1949.
Under 1953 började J30
Mosquito ersättas av jetflygplanet J33
Venom.
Vill du veta mer?
|