|
RB04
A32A Rote med
totalt 4 RB04
A32A med RB 04 i G balken
F15 museum
Större bild
|
Sverige var först i världen med en operativ
flygburen sjömålsrobot.
Bakgrund
Intresset för
antifartygsrobotar var efter andra världskriget internationellt sett
svalt.
Den svenska säkerhetsanalysen i slutet på 1940-talet omfattade dock en
unik hotbild med en sovjetisk invasion över Östersjön. En flygburen sjömålsrobot
för bekämpning av ytfartyg i en invasionsflotta passar väl in i detta sammanhang.
I övriga Västeuropa var hotbilden en massiv
pansarattack från öster över land, med engelska kanalen som mål.
Det nya attackflygplanet A32A Lansen, beväpnad med två RB04, påverkade i
hög grad försvarsbeslutet 1958. Rollfördelning mellan marinen och
flygvapnet förändrades genom att flygvapnet tillfördes resurser på
bekostnad av marinen.
De stora ytfartygens tid var förbi vid kustnära operationer. Liksom
slagskepp på öppet hav hade fått ge vika för hangarfartyg 20 år
tidigare.
För marinen innebar beslutet att andelen av försvarsbudgeten minskades
från 18 till 12 procent
Flygvapnet fick nu rollen att bekämpa en invasionsflotta innan den nådde
svenska vatten, då flottan och kustartilleriet skulle ta vid.
Utveckling av RB04C/D i tvåsteg
Försvarets Robotbyrå påbörjade redan 1949 projekt 304. Med detta
projekt, senare RB04 blev Sverige ledande i världen med lågflygande sjömålsrobotar. RB04 var försedd med en aktiv radarmålsökare en tidig
svensk specialitet.
RB04C provfälldes från en J29 första
gången 1955 och blev operativ 1961 som standardbeväpning för
Attacklansen A32A. Den blev därmed
världens första
flygburna sjömålsrobot. |
|
Radarmålsökare
RB04C/D. Mottagarantenn med lobväxling, sändarantenner till höger
Utställd på Robotmuseet i Arboga
RB04
under tillverkning vid
CVA i Arboga
Större bild |
Funktion
RB04D var
avsedd att fällas från flygplan och därefter uppträda helt självständigt
(avfyra och glöm bort). Efter separation från flygplanet togs roboten
ned till ca10m höjd och hölls på denna höjd genom en radarhöjdmätare.
En krutraketmotor drev roboten i hög underljudhastighet mot målet. Efter
låsning på mål styrdes den i horisontalplanet mot målet av en FOA/AGA
utvecklad 1-plans radarmålsökare, som arbetade i CW-mod.
Roboten flögs avsiktligt över fartyget. Vid passage över däck,
vanligen med svagare pansarskydd, utlöstes stridsdelen från ett zonrör.
Verkansdelen hade en, av FOA utvecklad, stridsdel med nedåtriktad
tryckverkan. Om roboten träffade bordläggningen eller överbyggnaden
utlöstes stridsdelen med fördröjd verkan av en anslagskontakt.
Vidareutveckling till RB04E
För anpassning till attackviggen
AJ37 inleddes en omfattande vidareutvecklig av RB04/D vid Saab
under 1966 -1973 till en ny version RB04E som blev operativ 1975.
RB04E hade högre störfasthet
genom att den ursprungliga CW-radarn
ersattes av en pulsradar med
den av Svenska Philips utvecklade
hoppfrekvenstekniken. Förutom att känsligheten för brusstörning
minskade, vanns en stabilare träffpunkt på målet, vidare bättre
målfördelningsegenskaper.
RB04E
är föregångaren till Saab RB15/ RBS15
Huvuddata
Spännvidd, 2 m. Längd, 4,45 m.
Vikt, 600 kg. Stridsdel, 200 kg. Underljudshastighet. Räckvidd, 30 km.
|
|
Robotmuseet i
Arboga |
Robot
04 och ett 25-tal andra robotar från det
svenska försvaret och en tysk V1
flygande bomb, kan ses och upplevas på robotmuseet i Arboga.
Besök;
www.robotmuseum.se
Källor
-
Det
bevingade verket, FMV avd för flygmateriel, 1986
-
Robotmuseet i Arboga
-
Beskrivning robotsystem FMV, 1975
-
Flygteknik under 100 år SMR förlag, 2003
Sammanställt av Stig Hertze
Senast uppdaterad 2017-08-23 |
