Bakgrund
Behovet av markradio ökade i samband med
projekteringen av Stril-60 och Bas-60. Beslut togs om att införskaffa en
radio för stridsledning. De första proven med styrdata var avslutade och
visade att frekvensmodulering var att föredraga före amplitudmodulering.
Valet för den nya radion föll på en modifierad radiostation
RK-01 som
några år tidigare levererats av Standard Radio & Telefon AB (SRT).
Kraven på AM och FM, specialingång för styrdata och
halv-ledarnas intåg medförde att det blev en helt ny radiostation som
fick benämningen Radiostation RK-02.
I början av 60-talet
beställde Kungliga Flygförvaltningen (KFF) av SRT c:a 400 radiokanaler
med separata sändare och mottagare.
Tekniska krav
Beställningen gjordes
som ett tillägg till den tidigare RK-01 beställningen. Successivt kom
nya krav till som infördes i mötesprotokoll, detta är troligen
anledningen till att någon teknisk specifikation inte finns. Det var
också innan Flyg-staben utgav Tekniskt Taktiska Ekonomiska Målsättningar
(TTEM). Klart var att frekvensområdet skulle vara 103-156 MHz, amplitud-
och frekvensmodulering samt LF-ingång på sändaren för styrdata.
Enheterna skulle vara uppbyggda som RK-01 enheterna och passa i samma
typ av stativ.
Utveckling och leverans
Utvecklingen skedde hos SRT i Ulvsunda Bromma med
hel-transistoriserad mottagare och fasmodulator i sändaren. Det var en
mycket tidig transistoriserad utveckling som inte var helt problemfri.
Serieleveransen
startade 1962 med stativ och kontrollenheter och 1964 med sändar- och
mottagarenheter.
Drift
Den första
installationen av Radiostation RK-02 utfördes under 1966 och vissa
radiostationer finns fortfarande kvar i operativ drift när detta skrivs
(2008). Det innebär att RK-02 är den radiostation inom flygvapnet som
varit längst i drift. De c:a 400 radiokanaler som inköptes innebär också
att RK-02 antals-mässigt var en av flygvapnets mest förekommande
radio-stationer. Det ger utvecklingen av RK-02 ett högt betyg som i över
40 år har använts med hög operativ tillgänglighet och låga underhålls-
och driftkostnader.
Under den sista
10-årsperioden har antalet operativa radiokanaler avsevärt reducerats i
takt med neddragningen av radioanläggningar och därmed gett möjligheten
att ”kannibalisera” demonterade utrustningar för att få reserv-delar.
Teknisk data
Allmänt |
|
Antennimpedans |
50 Ω |
Frekvensområde |
103—156 MHz |
Kanalseparation |
50 kHz |
Sändningsklass |
A2, A3, A3B, F3 |
LF impedans |
600 Ω |
|
|
Sändarenhet RK-02 |
|
Uteffekt |
40 W |
Spurious |
>70 dB |
Brum och brus |
>45 dB vid 100% modulation |
Frekvensstabilitet |
<± 3 ppm |
Frekvensnoggrannhet |
±15 ppm inom
0 till +45º C |
|
|
Mottagarenhet RK-02 |
|
Känslighet |
AM: 10 dB (S+N)/N vid
5µv EMK, 30% |
|
FM: 25 dB vid 5µv EMK |
Selektivitet |
Min 30 kHz vid -3 dB |
|
Max 70 kHz vid -70 dB |
|
Max 100kHz vid-90 dB |
Mellanfrekvens |
1:a MF 10,7 MHz |
|
2:a MF 470 kHz |
Brusspärr |
2µv - 200µv |
Bikanaldämpning |
>70 dB |
Oscillatorutstrålning |
<20µv |
Mer dokumentation om
RK-02 finns i FHT-dokumentet Radiostation RK-02 i pdf-format (1,7 MB). Sammanställt av Arne
Larsson AEF
Uppdaterad 2009-09-09
Källor:
Erfarenheter från FMV och CVA
|