Terminologi
 

Begreppen testteknik, autotest, mätteknik och spårbarhet.

För att klarlägga dessa begrepp har vi inom AEF använt oss av följande definitioner:

Med testteknik avses den metodik som ska avgöra om en apparat, system, delsystem eller subenhet, vid bestämda förutsättningar, har prestanda eller egenskaper inom fastställda gränsvärden.
Vanligen sker detta genom en sekvens av mätningar eller iakttagelser.
Resultaten av varje mätning/iakttagelse skall normalt falla inom angivna gränsvärden för en fortsättning i sekvensen.
Metodiken fastställdes inom flygvapnet på flera sätt t.ex. genom tekniska order, föreskrifter, mm.

Med mätteknik avses metodiken, att med hjälp av mätinstrument, fastställa ett mätvärde med känd mätosäkerhet och med spårbarhet till definitionen av mätstorheten.

Med spårbarhet avses att utförda mätningar ska kunna spåras tillbaka till en nationell/internationell normal genom en obruten kedja av jämförelser mot lämpliga normaler, som alla har angivna osäkerheter.

Med mätosäkerhet avses att bekräfta att inga mätningar kan vara perfekta. Resultaten uttrycks oftast som ett intervall av värden, där värdet bedöms ligga inom en given statistisk säkerhet. Men det är inte ett försök att definiera eller förlita sig på ett unikt sant värde.
Vidare begränsas inte mätosäkerhet till enbart ett instruments egenskaper utan omfattar alla omständigheter,systematiska såväl som slumpmässiga, vilka kan påverka mätresultatet.

Begreppet noggrannhet och dess användning inom AEF

Ordet noggrannhet (accuracy) och dess betydelse har diskuterats  sedan 1950-talet.
Många betraktade det som självklart att 99 % noggrannhet var högre än 1 % noggrannhet.   
Förslagen till ersättningsord har varit många. Ord som osäkerhet, onoggrannhet, mätonoggrannhet mätosäkerhet har förekommit.
Detta återspeglas inte minst i Försvarets Typkatalog under 40 år.

Ordet Precision har ibland använts felaktigt och ytterligare förvirrat begreppen. Precision hos en mätning är en egenskap som anger graden av överensstämmelse mellan resultaten av upprepade mätningar av en storhet.

En äldre definition av noggrannhet, internationellt bestämd var:

grad av överensstämmelse mellan mätresultatet och en sann mätstorhets värde. Det förtydligades att noggrannhet var relaterad till kvalitet, t.ex. hög- eller låg noggrannhet och var inte avsedd att kvantifieras i formen ± x %.

Kvantifiering av noggrannhet åstadkoms senare genom den modifierade definitionen till: skillnaden mellan ett uppmätt värde och det sanna värdet. Även denna inofficiella definition föll på förutsättningen att ett verkligt värde kunde absolut definieras.

Sammanfattningsvis var den vanligaste användningen av ordet noggrannhet för att kvantitativt beskriva egenskaper hos mätinstrument, oförenlig med ordets då officiella betydelse. 

Mätosäkerhet bekräftar att inga mätningar kan vara perfekta. Resultaten uttrycks oftast som ett intervall av värden, där värdet bedöms ligga inom en given statistisk säkerhet. Men det är inte ett försök att definiera eller förlita sig på ett unikt sant värde.

Vidare begränsas inte mätosäkerhet till enbart ett instruments egenskaper utan omfattar alla omständigheter, systematiska såväl som slumpmässiga, vilka kan påverka mätresultatet.

Därmed har betydelsen av ordet noggrannhet fått en överensstämmelse med den betydelsen av ordet som det haft i dagligt tal sedan 1950-talet 

•    http://physics.nist.gov/Pubs/guidelines/appd.1.html
   

•   http://www.npl.co.uk/reference/faqs/is-there-a-difference-between-'accuracy'-and-'uncertainty'-(faq-mass-and-density)