Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!


Aktuell tidsperiod

 

 

Marshallplanen

 




Dresden i ruiner




Offer




Mottagarländerna

 

Amerikansk biståndsplan för att snabbt möjliggöra en återuppbyggnad av Europa efter andra världskriget.

Marshallplanen mottogs positivt i Västeuropa, medan Sovjetunionen ställde sig avvisande. De östeuropeiska staterna och Finland avböjde medverkan, efter kraftiga påtryckningar från Sovjetunionen.

Planen kan ses som en uppföljning av Trumandoktrinen för att hindra kommunismens spridning i Europa. Men hade framför allt rollen av att förhindra en ekonomisk depression i Europa som befann sig i en djup kris efter andra världskrigets ödeläggelse.

För att koordinera hjälpprogrammet på europeisk nivå bildades OEEC, som därmed blev det första steget mot en ekonomisk integration i Västeuropa
.
 

 

Europa efter sex års krig

Efter fredsslutet i maj 1945 stod Västeuropa inför en allvarlig ekonomisk och social kris. Vintern 1946 -1947 hade varit osedvanligt sträng, och skördarna 1947 hotade att bli små. I Frankrike minskades den dagliga brödransonen från 300 till 250 gram. Livsmedelsransoneringen i Storbritannien var striktare än under kriget.

Västeuropa led av utmattning efter sex år av krig och två hårda års kamp efter kriget. Detta utan synbarliga resultat som kunde inge framtidstro hos befolkningarna.

I ett tal den 5 juni 1947 vid Harvarduniversitetet berörde den amerikanske utrikesministern George Marshall den ekonomiska krisen i Europa och påpekade att: ”.....konsekvenserna för USA:s ekonomi torde vara uppenbar för alla”.
Han fortsatte:
”Det är logiskt att USA bör göra vad den kan för att hjälpa till med återgången till en normal ekonomisk utveckling i världen, för utan den kan det inte finnas någon politisk stabilitet och ingen garanti för fred.
Vår politik riktar sig inte mot något specifikt land eller någon specifik doktrin, utan mot hunger, fattigdom, förtvivlan och kaos. Dess syfte bör vara att återställa en fungerande ekonomi i världen för att tillåta framväxten av politiska och sociala förhållanden där fria institutioner kan existera. Jag är övertygad om att ett sådant stöd inte ska ske styckevis och delat, eftersom olika kriser uppstår. Allt stöd som denna regering kan tänkas ge i framtiden bör vara ett botemedel och inte bara ge lindring för stunden”
.

Reaktionerna i Europa

I sitt tal vid Harvard presenterade Marshall bara en idé. Allt var beroende av reaktionerna från Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen.
Trots Sovjetunionens försök att förhala, inbjöd England och Frankrike alla europeiska staterna till en konferens i Paris, där Marshalls plan skulle avhandlas.

Tjeckoslovakien och Polen accepterade. Ungern lät förstå att de skulle delta. Detta tillstånd varade inte längre. Den sovjetiska regeringen ingrep och återförde de östeuropeiska staterna till leden. Polen drog sig snabbt tillbaka, men Tjeckoslovakien tvekade. Efter påtryckningar från Moskva meddelade regeringarna i Jugoslavien, Bulgarien, Tjeckoslovakien, Ungern, Rumänien, Polen, Albanien och Finland att de inte skulle delta i konferensen.
 

USAs villkor– Inga kommunister i ländernas regeringar

USA underrättade under hand speciellt Italien och Frankrike att en förutsättning för att få ta del av Marshallplanen var att inga kommunister fick ingå i mottagarländernas regeringar.

Utrikesminister Marshall och andra betonade offentligt att om kommunisterna röstades till makten i något mottagarland skulle USA:s stöd avslutas.
Inget litet hot, med tanke på läget i Europa vid denna tid
.

 

Pariskonferensen

Inleddes i Paris den 12 juli 1947. 16 stater deltog: Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige, Storbritannien och Turkiet.

Konferensen beslutade att bilda en kommitté för europeiskt ekonomiskt samarbete, som utarbetade ett förslag att bilda OEEC (Organisation for European Economic Co-operation). Dels för att administrera Marshallhjälpen, dels samordna medlemsstaterna.
OEEC bildades formellt i april 1948 (ombildad 1961 till OECD) och var första steget till en ekonomisk integration i Europa. Marshallplanen genomfördes under 1948 till 1952.
Sammanlagt beviljades cirka 13 miljarder dollar, varav 9,3 miljarder dollar som gåvor.
 

Syftet med Marshallplanen var inte bara att stödja den ekonomiska återhämtningen i Västeuropa. Men också för att skapa ett skydd mot kommunismen genom att stimulera deltagande stater till öppna marknadsorienterade ekonomiska system med USA som förebild.


Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget?

 

 

Skrivet av Stig Hertze
Senast uppdaterad 2015-06-03

 


Källor:

  • Världen efter 1945. Philip Bell, Prisma

  • George C Marshall, Harold Faber, Ariel Book

  • Cold War Isaacs & Downing Abacus 2008

  • The Cold War A New History J Gaddis  2007

  • The cold war J Gaddis  2005