Aktuell Tidsperiod

 

  /-------------------------------------------/
----|----|----|----|----|----|----|----|----|--
   1950      1960      1970      1980      1990

 

 

VSB-avtalet
 

Vänskaps-, samarbets- och biståndsavtalet

 

Karta

Större bild

President Paasikivi

 

Kekkonen Garanten

 

Avtalet mellan Finland och Sovjetunionen var grunden för ländernas relationer åren 1948-1992.

Ett försvarsavtal mellan Finland och Sovjetunionen hade varit aktuellt redan 1945. Men Sovjetunionen hade kommit överens med de andra allierade att inte ingå några avtal med något besegrat land innan fredsavtal hade slutits. När detta hade skett i februari 1947, väntade man i Moskva på att Finland skulle ta ett initiativ i frågan.
När ingenting hände föreslog Stalin i ett brev den 23 februari 1948 till president Paasikivi att länderna skulle ingå ett avtal om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd.

Detta inledde en dramatisk period i den finska inrikespolitiken.
Värt att notera är att detta sammanfaller exakt i tiden med det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien.
Detta sammanträffande undgick varken regeringen eller Folkdemokraterna/kommunisterna som redan den 9 mars tog till gatorna för att demonstrera sitt stöd för förslaget från Moskva.
 
Förhandlingar påbörjas i Moskva den 20 mars i en överraskade positiv atmosfär.
Paasikivi ansåg att Sovjetunionen hade berättigade säkerhetsintressen att försvara och utgick från att Sovjetunionen endast hade defensiva ambitioner och genom att gå Sovjetunionen till mötes kunde Finlands självständighet säkras.

Den 6 april 1948 godkände den finska regeringen fördraget om
vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd.
Inför riksdagsbeslutet ökade armén demonstrativt sin militära närvaro i Hälsingfors och andra åtgärder ledde till att kommunisterna utmanövrerades.
Riksdagen godkände den 28 april VSB-fördraget som skulle gälla i tio år.
Avtalet innebar att – om Tyskland eller ett land allierat med Tyskland, försökte anfalla Finland eller Sovjetunionen över Finlands territorium - skulle Finland kunna be Sovjetunionen om militärt bistånd.
Trots namnet var det inte fråga om ömsesidigt bistånd, Finland förbehöll sig rätten att vara neutral vid krig mellan andra stater.

 

Sovjetunionen åberopade detta avtal vid två tillfällen.

 

Nattfrostkrisen 1958

K.A. Fagerholm bildar regering i augusti 1958 med en helt ny sammansättning. Den sovjetiska reaktionen på den nya regeringen lät inte vänta på sig. Den sovjetiske ambassadören kallades hem och förhandlingarna om ett förnyat handelsavtal avbröts. Från sovjets sida ansåg man att koalitionen inte stödde Kekkonens sätt att sköta östrelationerna men också att Fagerholm kunde bli ett hot mot Kekkonens chanser vid presidentvalet 1962.
Från den sovjetiska ambassaden lät man Kekkonen veta att Moskva eventuellt skulle föreslå militära konsultationer i enlighet med VSB-fördraget.
Detta ledde till att först Agrarförbundet lämnade regeringen och sedan till att hela regeringen avgick i december 1958


När Kekkonen efteråt besökte
Leningrad höll Chrusjtjov ett tal där han gjorde klart att det inte räckte med att Finland officiellt förde en utrikespolitik som tog hänsyn till de sovjetiska intressena, utan man fick endast ha regeringar med partier som också trovärdigt stödde denna politik.
 

Notkrisen 1961

Var en politisk kris i Finland som utlöstes i oktober 1961, efter att Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gromyko sände en not till Finlands regering med krav på att omförhandla och förlänga VSB-avtalet.
Oppositionen i Finland hade presenterat Olavi Honka som kandidat i presidentvalet och Sovjetunionen befarade att Honka skulle närma sig västmakterna.
Det kalla kriget var påtagligt, framför allt genom den pågående krisen i Berlin, och därför var Sovjetunionen beroende av att Finland förblev en neutral buffertstat.
Kekkonen presenterade för den ryska ledningen en plan som skulle omöjliggöra att Honka valdes. Inför detta drog Honka tillbaka sin kandidatur.
Efter att Kekkonen mött Sovjetunionens regeringschef Nikita Chrusjtjov i Novosibirsk i november 1961, drog Sovjetunionen tillbaka krav på konsultationer om nya avtal.
Kekkonen återvaldes och det är tydligt att Sovjetunionen såg Kekkonen som en garant för Finlands östliga förbindelser.

 

 

Läs även ”Finlandiseringen” fyller 60 år DN 2008

Skrivet av Stig Hertze

 

Källor:

  • NE

  • Finlands historia Meinander Atlantis 2007

  • Cold War J Isaacs & P Hennessy Abacus 2008

Senast uppdaterad: 2013-10-04