|
Den 25 februari
marscherade ca 6000 studenter mot Pragborgen i ett försök att övertyga
president
Edvard Beneš att
inte ge efter för de kommunistiska kraven. Studenterna blev brutalt
angripna av beväpnad kommunistisk polis. Under stor vånda fattade
president Beneš sitt ödesdigra beslut, som inledde en mer än 40 år lång
kommunistisk diktatur
Propagandabild
Gottwald
med sin beskyddare
Kommunistisk milis
marscherar. Mobiliserade och beväpnade av kommunistpartiet
Sovjetiska stridvagnar förflyttar sig mot Prags centrum
Jan Masaryk
var son till Tjeckoslovakiens grundare och förste president.
Hittades död under ett fönster på utrikesdepartementets byggnad den 10
mars 1948 |
Tjeckoslovakien styrdes efter valet 1946 av en demokratiskt vald samlingsregering, ledd av kommunistpartiets ledare Klement Gottwald.
I februari 1948 begärde de borgerliga ministrarna avsked i protest mot bland annat kommunisternas infiltration av polisen. Gottwald föreslog då en helt kommunistiskt dominerad regering, men presidenten godtog inte detta. Då ordnade kommunisterna massdemonstrationer, och kommunistisk milis aktiverades med stor social oro som följd.
Presidenten böjde sig inför detta och ett tänkbart hot av en sovjetisk invasion och godkände Gottwalds nya regering.
En ny författning skrevs och fria val avskaffades. En kollektivisering av jordbruket och ett förstatligande av industrin följde. Tjeckoslovakien blev därmed en sovjetisk lydstat.
Förlusten av den enda demokratin i Östeuropa kom som en djup chock för miljoner medborgare i västvärlden. För andra gången på 10 år hade Tjeckoslovakien förvägrats en oberoende demokratisk utveckling av en totalitär regim.
Minnena från München 1938 som lade grunden för andra världskriget, var i färskt minne.
I det fria valet 1946 blev kommunisterna det
största partiet i Tjeckoslovakien med 32 % av rösterna. En
samlingsregering bildades med 26 medlemmar varav 11 kommunister.
Kommunistpartiets ledare Klement Gottwald blev premiärminister.
Denna regering röstade 1947 enhälligt för att ta emot Marshallhjälp
från USA. På direkt order från Moskva ändrade sig kommunisterna, varpå
regeringen röstade för att avstå.
Marshallplanen hade skapat förvirring bland de Europeiska
kommunistpartierna. Ledarna för dessa kallades av Stalin till en
konferens i Polen i september 1947 för en ideologisk uppstramning och
för bildandet av Kominform.
Under konferensen utsattes de
tjeckoslovakiska ledarna för kritik för dess oförmåga att införa en
Folkdemokrati. Efter denna tidpunkt radikaliserades det tjeckoslovakiska
kommunistpartiets politik.
Den 20 februari 1948 begärde de borgerliga ministrarna i regeringen
avsked i protest mot bland annat kommunisternas infiltration av polisen, organiserad
av den kommunistiske inrikesministern.
De borgerligas avsikt var sannolikt att tvinga fram ett nyval.
Ett val vid detta tillfälle, bedömdes av de ickekommunistiska partierna
som mindre läglig för kommunisterna vars popularitet avsevärt minskat efter
mötet inom Kominform.
President Eduard Benes vägrade dock att godta
avskedsansökningarna, en regeringskris följde.
Denna utnyttjades av kommunisterna för ett maktövertagande. Den
sovjetiske ambassadören, Valerian Zorin, hjälpte till att organisera
detta.
Kommunisterna ordnade massdemonstrationer och beväpnad kommunistisk
arbetarmilis patrullerade på gatorna och genomförde arresteringar. Den 25
februari utlystes en timmes generalstrejk med 5 miljoner deltagare.
Inför detta tryck och med en tänkbar risk för en sovjetisk interversion,
godkände presidenten en ny regering med kommunistisk dominans under
ledning av Klement Gottwald.
Man kunde därför hävda att maktövertagandet hade skett helt enligt
gällande konstitution.
Den ende ickekommunisten som fick en betydelsefull roll i denna regering
var utrikesministern Jan Masaryk, son till Tjeckoslovakiens grundare.
Efter två veckor fann man utrikesministern död nedanför sitt fönster i
utrikesdepartementet. Orsak okänd.
Det gick en kylig vind genom Europas huvudstäder. Hur långt var
kommunisterna beredda att gå för att säkerställa makten?
Övergången till en så kallad folkdemokrati skedde genom en ny konstitution som
godkändes genom en folkomröstning organiserad på sovjetiskt maner.
En kollektivisering av jordbruket och ett förstatligande av industrin
följde. Tjeckoslovakien var därmed en del av den sovjetiska maktsfären.
Betydelsen av Pragkuppen kan inte överskattas. Den sista demokratin i
Östeuropa var nu uppslukad av Sovjet.
Chockverkan av dessa händelser var enorm i väst.
Socialistpartierna i Italien och Frankrike med stora
kommunistpartier noterade noggrant kommunisternas tillvägagångssätt att
manövrera ut deras broderpartier.
Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget? |
