Klicka här för att komma till AEF:s Startsida!


Aktuell tidsperiod
 

 

 

Kominform

Kommunistiska Informationsbyrån



En maktsymbol i Östeuropa
En maktsymbol i Östeuropa
 

 

 

Propaganda mot deltagande i Marshallhjälpen

Propaganda mot deltagande i Marshallhjälpen
Större bild

 

 

 

Marshallhjälpen ett ”Fatalt europeiskt äventyr”
Marshallhjälpen [ett]
”Fatalt europeiskt äventyr”

 

Erbjudandet om att få del av Marshallhjälpen skapade stor förvirring bland de Östeuropeiska regeringarna. Detta kunde inte Moskva tolerera, utan ett nytt sovjetiskt kontroll- och styrorgan krävdes för de nationella kommunist- och socialistpartierna i öst och väst.
 

Bildandet

Kominform, bildades för detta ändamål den 22 september 1947 vid en konferens ledd av Andrej Zjdanov, nära förtrogen med Stalin.  Deltagare var kommunistpartier från Sovjetunionen, Polen, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Frankrike och Italien. Huvudkontoret var förlagt till Belgrad i Jugoslavien. Naturligtvis inte av en tillfällighet, Stalin viste var den svaga länken fanns.

Värt att notera är Frankrikes och Italiens deltagande i bildandet av Kominform. Detta kan ha orsakat USA:s villkor för dessa länders deltagande i Marshallplanen att kommunister inte fick ingå i regeringsunderlaget

Den sovjetiska analysen

Vid detta första möte, två månader efter Kennans artikel X publicerats, analyserades artikeln av ideologen Zjdanov. Liksom Kennan uppehöll han sig vid de ideologiska skillnaderna mellan USA och Sovjetunionen.

I analysen lanserade han tesen att världen var delad i två fientliga läger, det socialistiska och det kapitalistiska.

Andrej Zjdanov sammanfattade ”Syftet med det imperialistiska lägret är att stärka imperialismen och starta ett nytt imperialistiskt krig mot socialism och demokrati...”

Denna tes väckte stor internationell uppmärksamhet och många historiker tar denna tes som utgångspunkt för det kalla kriget

 

Denna tes var således det sovjetiska svaret på Truman doktrinen.

År 1947 blev därmed världen bipolär, uppdelad i två motstridiga block, allt enligt den högsta ledningen i Sovjetunionen

 

I ett annat avsnitt påpekade Zjdanov att Sovjets militära segrar hade hjälpt till att uppnå ”.. en fullständig seger för arbetarklassen över borgerligheten i alla östeuropeiska länder utom Tjeckoslovakien”. Detta satte stor press på det tjeckoslovakiska kommunistpartiet att påskynda maktövertagandet. Pragkuppen skulle följa.

 

Under 1948 uppstod en allvarlig och bitter konflikt mellan Jugoslavien och Sovjetunionen.
Jugoslavien befann sig i en annan ställning än de övriga östeuropeiska länderna, genom att Titos partisaner i stort sett befriat landet utan hjälp från Sovjetunionen.
I motsatt till sina östeuropeiska kollegor var han därför inte beroende av Stalins stöd för att behålla makten

Tito utnyttjade denna ställning till att gå sin egen väg i både i inrikespolitiska och utrikespolitiska frågor.

Stalin satte hård press på Tito att anpassa sig. Men kraven att anpassa sig Kominforms enda sanna lära fick Tito att öppet bryta med Moskva i början av juni 1948. Officiellt uteslöts Jugoslavien senare i månaden och högkvarteret flyttades till Bukarest.

Jugoslavien fortsatte att hävda sitt oberoende, ganska snart med stöd från USA.

 

Reaktioner i väst.

Kan exemplifieras med detta utdrag:

Det finns icke längre någon osynlig orkesterledare, utan en mycket synlig dirigentpinne, som slår takten”, skrev den moderata paristidningen Le Monde om den gamla Kominterns come back under namn av Kominform och ”åter frammana världsrevolutionens gamla spöke ur de skrymslen, där det legat i gott förvar i väntan på bättre tider”


Kominform avvecklades under avstaliniseringen 1956.

 

Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget,
klicka här. 

Källor:

  • Världen efter 1945. Philip Bell, Prisma

  • Det kalla kriget John Gaddis  LIBRIS-ID:10699186

  • Cold War Isaacs & Downing Abacus 2008

  • Ryssland Kristian Gerner Historiska media 2012

 

Skrivet av Stig Hertze
Senast uppdaterad 2015-06-03