Erbjudandet om att få
del av Marshallhjälpen
skapade stor förvirring bland de Östeuropeiska regeringarna. Detta kunde
inte Moskva tolerera, utan ett nytt sovjetiskt kontroll- och styrorgan
krävdes för de nationella kommunist- och socialistpartierna i öst och väst.
Bildandet
Kominform, bildades för detta ändamål den 22 september 1947 vid en
konferens ledd av Andrej Zjdanov, nära förtrogen med Stalin. Deltagare
var kommunistpartier från Sovjetunionen, Polen, Jugoslavien,
Tjeckoslovakien,
Bulgarien, Rumänien, Ungern,
Frankrike och Italien. Huvudkontoret var förlagt till Belgrad i Jugoslavien. Naturligtvis inte av en tillfällighet, Stalin viste var den svaga länken
fanns. Värt att notera är Frankrikes och Italiens deltagande i bildandet av Kominform. Detta kan ha orsakat USA:s villkor för dessa länders deltagande i Marshallplanen att kommunister inte fick ingå i regeringsunderlaget Den sovjetiska analysen
Vid detta första möte, två månader efter
Kennans
artikel X publicerats, analyserades
artikeln av ideologen Zjdanov. Liksom Kennan uppehöll han sig vid de ideologiska
skillnaderna mellan USA och
Sovjetunionen.
I analysen lanserade han tesen att världen var delad i två fientliga
läger, det socialistiska och det kapitalistiska.
Andrej Zjdanov sammanfattade ”Syftet med det imperialistiska lägret är
att stärka imperialismen och starta ett nytt imperialistiskt krig mot
socialism och demokrati...”
Denna tes väckte stor internationell uppmärksamhet och många historiker
tar denna tes som utgångspunkt för det kalla kriget
Denna tes var således det sovjetiska svaret på Truman doktrinen. År 1947 blev därmed världen bipolär, uppdelad i två motstridiga block, allt enligt den högsta ledningen i Sovjetunionen
I ett annat avsnitt
påpekade Zjdanov att Sovjets militära segrar hade hjälpt till att uppnå ”.. en fullständig seger för arbetarklassen över borgerligheten i alla
östeuropeiska länder utom Tjeckoslovakien”. Detta satte stor press på
det tjeckoslovakiska kommunistpartiet att påskynda maktövertagandet.
Pragkuppen
skulle följa.
Under 1948 uppstod en allvarlig och bitter konflikt mellan
Jugoslavien och Sovjetunionen.
Jugoslavien befann sig i en annan ställning än de övriga östeuropeiska
länderna, genom att Titos partisaner i stort sett befriat landet utan
hjälp från Sovjetunionen.
I motsatt till sina östeuropeiska kollegor var han därför inte beroende
av Stalins stöd för att behålla makten
Tito utnyttjade denna ställning till att gå sin egen väg i både i
inrikespolitiska och utrikespolitiska frågor.
Stalin satte hård press på Tito att anpassa sig. Men kraven att anpassa
sig Kominforms enda sanna lära fick Tito att öppet bryta med Moskva i
början av juni 1948. Officiellt uteslöts Jugoslavien senare i månaden
och högkvarteret flyttades till Bukarest.
Jugoslavien fortsatte att hävda sitt oberoende, ganska snart med stöd
från USA. Reaktioner i väst. Kan exemplifieras med detta utdrag: ”Det finns icke längre någon osynlig orkesterledare, utan en mycket synlig dirigentpinne, som slår takten”, skrev den moderata paristidningen Le Monde om den gamla Kominterns come back under namn av Kominform och ”åter frammana världsrevolutionens gamla spöke ur de skrymslen, där det legat i gott förvar i väntan på bättre tider”
Kominform avvecklades under avstaliniseringen 1956.
Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget,
klicka här. Källor:
-
Världen efter 1945. Philip Bell, Prisma
-
Det kalla kriget John Gaddis LIBRIS-ID:10699186
-
Cold War Isaacs & Downing Abacus 2008
-
Ryssland Kristian Gerner Historiska media 2012
Skrivet av Stig
Hertze Senast uppdaterad
2015-06-03
|