Doktrin offentliggjord av USA:s president Truman
den 12 mars 1947 i ett tal till kongressen. Syftet var att lämna
ekonomisk och militär hjälp till Grekland och Turkiet som man ansåg vara
utsatta för sovjetiska påtryckningar. USA:s omedelbara stöd var nödvändigt vid
denna tidpunkt, sedan
Storbritannien förklarat att de inte längre hade
ekonomiska möjligheter att stödja dessa länder. Förutom denna utlösande faktor, fanns inom den amerikanska administrationen redan stor tveksamhet till att uppnå ett varaktigt närmande till Sovjetunionen främst av fyra anledningar: -
Sovjetunionens underlåtenhet att dra tillbaka sina trupper från norra Iran -
Sovjetisk press på den iranska regeringen till oljekoncessioner och samtidigt underblåsa separatister i norra Iran -
Sovjetiska ansträngningar för att tvinga Turkiet till att ge dem bas- och transiträttigheter genom de turkiska sunden -
Sovjetregeringens förkastande av Baruch planen för internationell kontroll över kärnenergi och kärnvapen i juni 1946 Mot denna bakgrund var oron stor inom USA:s regering för sovjetisk
expansion i Europa
och mellanöstern. Truman förklarade i sitt tal:
”..Min tro är att det måste vara USA:s policy att stödja fria
folk som kämpar mot försök till underkuvande från väpnade minoriteter
eller genom yttre påtryckningar.......” och vidare
” Frön till totalitära regimer närs av lidande och nöd”…
Doktrinen var direkt riktad mot Sovjetunionen och innebar en helt ny
inriktning av USA:s traditionella utrikespolitik under fredstid.
Marshallplanen och
Atlantpakten blev senare uppföljningar av
denna doktrin.
Se en Film på 2,5 min då Truman talar till kongressen
Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget?
|