|
Bosporen
Marmasjön
Större
bild
Grekland och
Turkiet innesluter Sovjetunionen mot Medelhavet
Större bild
För att
demonstrera sin närvaro och band till Turkiet lät USA Turkiets avlidne
USA-ambassadör
Mehmet
Münir Ertegün
återvända till Istanbul på slagskeppet Missouri i april 1946
Större bild |
Bakgrund
Den
sovjetiska svartahavsflottan måste passera genom det sund som utgörs av
Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen för att nå Medelhavet.
Bosporen är det smalaste sundet som används för internationell sjöfart.
Ca 30 km långt med en minsta bredd på 700 meter
Dardanellerna har genom historien haft stor strategisk betydelse och har
varit föremål för flera väpnade konflikter, särskilt mellan Ryssland och
Turkiet.
Genom Montreuxkonventionen 1936 tillerkändes dock Turkiet rätten att befästa Dardanellerna.
Handelsfartyg skulle dock ha rätt till fri passage under såväl krig som
fred.
Sovjetisk
framstöt
I juni 1945
meddelade den ryske utrikesministern att Sovjet önskade arrendera
mark för anläggande av en bas vid dessa sund. Turkiet var helt
avvisande.
I augusti 1946 återkom Sovjetunionen med samma begäran nu med
ytterligare krav på att förhandlingar om gällande regler för
krigsfartygs rätt att passera sundet. Till detta hade Stalin lagt
krav på de turkiska distrikten Ardahan och Kars.
Återigen vägrade turkarna att tillmötesgå sin
mäktige granne.
Sex månader senare, den 24 februari 1947, meddelade den brittiska
regeringen USA att de inte längre hade råd med sina insatser i
Grekland där de medverkade till att förhindra ett kommunistiskt
maktövertagande.
Detta var alarmerande nyheter i Washington. Med ett kommunistiskt
Grekland skulle Turkiet vara omringat och dess situation ohållbar.
En sovjetisk dominans över hela mellanöstern ända bort till Indien
kunde bli en följd.
President Truman reagerade omedelbart och den 12 mars 1947 i ett
tal till kongressen formulerade han
Trumandoktrinen
med direkt ekonomisk och militär hjälp till Grekland och Turkiet. Detta förstärkte Turkiets beslutsamhet att stå upp mot mäktiga Sovjetunionen.
Turkiet blev tillsammans med Grekland medlemmar i
Nato 1952. Därmed förhindrades en
fortsatt sovjetisk expansion mot Medelhavet och mellanöstern. USA:s
inneslutningspolitik fungerade.
De Turkisk-sovjetiska relationerna förbättrades inte förrän efter
Stalins död 1953.
Skrivet av: Stig
Hertze
Källor:
Världen efter 1945. Philip Bell, Prisma
Nittonhundratalet, Svante Nordin, Atlantis
George C Marshall, Harold Faber, Ariel Book
Cold War J Isaacs & P Hennessy Abacus 2008
Kalla kriget John Gaddis LIBRIS-ID:10699186
Senast uppdaterad 2015-05-24 |
