|
Karta över
mellanöstern
Större |
Iranskt territorium
hade länge varit eftertraktat av både Storbritannien och Ryssland för
sitt strategiska läge och sina stora oljereserver.
Efter den Tyska invasionen av Sovjetunionen i juni 1941 beslöt
Storbritannien och Sovjetunionen att gemensamt ockupera Iran som en
förebyggande åtgärd. Sovjet i norr och Storbritannien i söder.
Motivet för
invasion var: -
Behovet av att använda Irans territorium
för leveranser av krigsmateriel till Sovjetunionen då ishavskonvojerna till Murmansk och Arkhangelsk hade visat sig vara osäkra. -
Att säkerställa att oljefält och Anglo-Persian Oil Company, fortsättningsvis skulle vara under brittisk kontroll. Gemensamt lovade man dock att dra tillbaka sina trupper inom sex månader
efter krigets slut.
Vid Teherankonferensen 1943, gav de tre stormakterna ytterligare
försäkringar om Irans framtida självbestämmande.
USA och Storbritannien drog tillbaka sina styrkor före den 2 mars 1946
som var den överenskomna tiden. Men Sovjet utökade istället sin militära
närvaro i södra Iran. I mitten av december 1946, med hjälp av trupper
och hemliga polisen, etablerades två pro-sovjetiska "Folkets
demokratiska republiker" på iranskt territorium.
Det blev allt med tydligt att Sovjet såg det iranska territoriet som en
väg till öppet hav och tillgång till dess stora oljereserver.
USA och Storbritannien utövade starka påtryckningar på Sovjetunionen för
att tvinga fram en reträtt av röda armén från Iran och därmed
minska sovjetiskt inflytande.
Frågan togs bland annat upp i det nyinrättade säkerhetsrådet inom FN.
USA gjorde där klart att om inte FN agerade med kraft i detta fall,
kunde detta skada säkerhetsrådets framtida ställning.
Inom Trumanadministrationen mognande beslut, att inte ge efter för denna
sovjetiska framstöt utan att sätta hårt mot hårt.
Sovjet blev överraskade av såväl de starka amerikanska och brittiska reaktionerna
som läget i FN:s säkerhetsråd. Med risk för en militär
konfrontation, meddelade Sovjet den 26 mars 1946 att de skulle dra
tillbaka alla trupper inom fem till sex veckor.
Under tiden, i all hemlighet, varnade president Truman Stalin, att om
inte de sovjetiska trupperna drogs tillbaka från Iran inom sex veckor
skulle USA sända marina styrkor till persiska golfen och marktrupper
till Iran.
De sista delarna av röda armen lämnade Iran den 10 maj 1946.
Denna konflikt var ett av de första tillbuden utanför Europa i de
alltmer infekterade politiska relationerna mellan USA och Sovjetunionen.
Händelserna i Grekland och
Turkiet och den begynnande förståelsen i
USA av omfattningen av Sovjets illegala verksamhet i USA genom
Venonaprojektet, ledde till den alltmer
polariserade situationen mellan öst och väst.
Skrivet av Stig
Hertze
Källor:
Venona, Haynes & Klehr Yale University Press 1999
The Haunted Wood, Weinstein & Vassiliev Random House1999
Cold War Isaacs & Downing Abacus 2008
Senast uppdaterad: 2015-06-03 |
