|
SK35C
flyglägesindikerande instrumenten med FLI 19 i Framsits (elevplatsen).
Större bild
SK35C
flyglägesindikerande instrumenten med FLI 19 i Baksits (lärarplatsen).
Större bild
SK35C
flyglägesindikerande instrumenten med FLI 35 i Framsits (elevplatsen).
Större bild
SK35C
flyglägesindikerande instrumenten med FLI 35 i Baksits (lärarplatsen).
Större bild
|
För att kunna uppnå en hög flygsäkerhet vid
skol- och övningsverksamhet var det önskvärt att eleven i Framsits och
läraren i Baksits kunde få information från instrument som ersatte de
yttre referenserna vid flygning i alla väder och i mörker. Även
flygplanets styrautomat behövde motsvarande information.
Drakenfamiljens skolflygplan,
SK35C
var från början utrustat med en relativt enkel avionikanläggning
för flyglägesindikering.
Under mitten av 1980-talet modifierades SK35C med en ny flyglägesgivare
inklusive avionik samt nya instrument för både Fram- och Baksits.
Flyglägesinstrumentens uppgift var att ge flygföraren information
om flygplanets momentana läge relativt jordytan, det vill säga
flygplanets roll- tipp- och kursvinklar. Vinklarna presenterades på
speciella indikatorer samt sändes via elektriska
lägesgivare till styrautomat
SA-51A/C.
Gemensamt
för FLI-19 och FLI-35
Som flyglägesgivare fungerade ett lodgyro och ett
kursgyro. Upphängda i kardansystem kunde gyrona, beroende på
anläggning med eller utan begränsning bevara sina lodreferenslägen
oberoende på flygplanets läge.
Flyglägesgivarna, i FLI-19 separata Lodgyro- och Kursgyroenheter och i
FLI-35C en gemensam Flyglägesgivarenhet avkände flygplanets
lägesförändringar och lämnade via förstärkare signaler till instrumenten
och det abonnerande systemet. Gyrona hölls stabiliserade relativt
horisontal- och vertikalplanet av vågavkännande övervakningssystem
vilket även varnade vid eventuella fel.
Kursgivaren avkände det jordmagnetiska fältet och förmedlade
styrsignaler för övervakning av kursgyrot relativt kompassnorr.
Eventuell påverkan av magnetiska krafter i eller utanför flygplanet
kompenserades med inställningar på Manöverlådan
och, beroende på typ av utrustning med justeringar på Kursgivaren eller
med ett korrektionsnät. I det senare ingick även kompensation för
jordrotationen och flygplanets förflyttning över jordytan beroende på
latitud, kursvinkel och flygplanets hastighet .
Flyglägesinstrument FLI-19
För flygföraren i Baksits fanns en slavad FLI-19 Kursindikator
samt ett mekaniskt uppbyggt Horisongyro av äldre modell och med
begränsad frihet.
Flyglägesinstrument FLI-35C
Denna anläggning utgjorde ett helt nytt system och togs i bruk i
SK35C i mitten av 1985. Bakgrunden var dels att FLI-19 gyron med sin
avionik hade relativt stora mekaniska begränsningar som vid avancerad
flygning upplevdes mer och mer besvärande och dels att vitala
reservdelar saknas.
Därför ersattes FLI-19 gyroenheter och avionik med Flyglägesgivare
LIS 6000 med tillhörande avionik, med ny Manöverlåda samt med ny
Horisontindikator och Kursindikatorer både i Framsits och
Baksits. Utrustningen blev gyromässigt identisk med
FLI-35 i J35J
och blev flygsäkerhetsmässigt ett mycket välkommet tillskott för både
elev och lärare.
Utmärkande för FLI-35 var i huvudsak att den nya flyglägesgivaren hade
en datorbaserad avionik. Denna kunde hantera mer information, vilket
möjliggjorde en förfinad övervakning av gyronas lägen och funktioner och
medgav en reservmod för magnetisk kurspresentation.
Reservinstrument
För horisontpresentation fanns från början endast en Svängindikator
på respektive förarplats. Dessa kompletterades i början av 1970 i
Framsits med en mekaniskt uppbyggd Reservhorisont med begränsad
frihet. Vid införande av FLI-35C monterades en Reservhorisont
även i Baksits. Reservinstrument för kurspresentationen utgjordes av en
enkel magnetisk Reservkompass.
Skrivet av Göran Hawée
Senast uppdaterad 2022-08-16
Källor:
Beskrivning SK35C
Läs mer: Flyglägesinstrument 19 Beskrivning Utgåva 2 |
