JA37 Viggen                                       Notis 2

Jaktviggen

En typ av Bomb- och Attackflygplan, TU-26 (Tu-22M) Backfire för överljudsfart som skulle bekämpas med JA37
 

En typ av Attackflygplan, Su-24 FENCER som skulle bekämpas med JA37

JA37 med full robotbeväpning.

Beväpningsalternativ JA37

JA37 balklägen med hängningsmöjligheter. AKAN är ej utmarkerad.

Större bild

Beväpningsalternativ JA37D/DI

JA37D/DI balklägen med hängningsmöjligheter. AKAN är ej utmarkerad.

Större bild

Bakgrund
Under andra världskriget utvecklades jaktflyget för att bekämpa bombflyget, som i huvudsak verkade med insatser mot mål med stor utbredning som industriområden, men även bostadsområden i terroriserande syfte. Även eskorterande jaktflyg måste kunna bekämpas varför jaktflygplanen måste ha allsidiga prestanda. De utrustades även för attackuppdrag om vapen fanns tillgängliga och kunde anpassas till flygplanen. Jaktflygplanen var därför försedda med kanoner och raketer och senare även med målsökande robotbeväpning.
Flygvapnets jaktförsvar utvecklades under 1940- och till mitten av 1950-talet med en flora av utifrån och i Sverige anskaffade jaktflygplan. Det senaste i raden var J35 Draken som konstruerats för samma ändamål.

Hotbilden – Sovjetisk invasion med bomb- och attackflyg samt luftlandsättningsflygplan över Östersjön på alla höjder var högst påtaglig under den senare delen av kalla kriget och dess flygstridskrafter moderniserades för flygning även på låga höjder. Därför var det viktigt att det svenska jaktflyget hade prestanda och beväpning för att kunna nå och bekämpa även detta hot. Parallellt med utvecklingen av AJ37 pågick vid Saab på uppdrag av Försvarets Materielverk, FMV ett intensivt utvecklingsarbete på en ersättare för J35 Draken i form av en femte viggenversion, JA37 för jaktuppdrag.

Vidare undersöktes möjligheter att anskaffa en kraftfull automatkanon samt slagkraftiga jaktrobotvapen för anfall mot mål på alla höjder och i alla väder och riktningar. Resultatet blev ett systemflygplan med många datoriserade delsystem samt med en flygradar som oberoende av flyghöjd och medveten störning nästan saknade begränsningar i målföljning. Dessutom försågs det med de modernaste jaktrobotar vapenmarknaden då kunde erbjuda.

Tillverkning och leveranser
JA37 i sitt slutliga serieutförande med serienummer 37301 flög för första gången 4 november 1977. Det blev senare tillsammans med 37302 serieprovflygplan och levererades aldrig till förband.

Det första serieflygplan till flottilj levererades till F13 25 juni 1980. Leveranserna till en division var sedan avslutade i januari 1982; försenade p g a motorproblem under en period 1981.

Den 12 december 1981 fick så F17 den första JA37 och leveranserna till en division var avslutade i september 1982.

I oktober 1982 började så leveranserna till F21-s tredje division som var avslutade i maj 1983.

Därefter levererades JA37 till F4 till två divisioner under perioden augusti 1983 till april 1985. Ytterligare leveranser av JA37 till F21 andra division skedde sedan mellan maj 1985 och april 1986.

De sista leveranserna av JA37 gick till F16 andra och tredje division mellan hösten 1986 till sommaren 1990.

Mellan juni 1980 och juni 1990 levererade Saab 147 st. JA37 till FV som då tillfördes F13, F17, F21, F4 och F16, totalt 8 divisioner.
 

I mitten av 1990-talet påbörjades en omfattande modifiering, med arbetsnamnet MOD-paket D (David) kopplat till en stor programändring CD ED 34 och senare CD ED 36 av ca 30 utvalda JA37-individer vid F16 och F4 för anpassning till nya jaktrobotar och motmedel samt för internationellt uppträdande. Härvid krävdes för åtskillnad gentemot de omodifierade JA37 nya beteckningar varvid de modifierade fick beteckningen JA37D och JA37DI (Internationell status) och de icke modifierade flygplanen beteckningen JA37C.
Modifieringen medförde bland annat att en ny Centraldator CD-207 och en datoriserad enhet AMP-37 anpassad till nya robotar samt att nya dataförbindelser infördes i flygplanets elinstallation

Basering

Beväpning
JA37 var beväpnad med en automatkanoner AKAN 30 mm vilka var placerade under flygkroppen och försedda med magasin om 120 skott.
Under vingarna och flygkroppen kunde monteras och anslutas jaktrobotar av typ RB71 Skyflash och RB24J Sidewinder eller RB74 Sidewinder samt attackraketer 13.5 cm ARAK m/70 i Kapslar under vingarna
Efter modifiering även Motmedel BOL (remsor) och BOJ (facklor).

Robotbalk R7V och R7H i balkläge 9 och 8, en under vardera yttervinge var, tillsammans anpassade upphängningsanordningar avsedda för RB24J eller RB74 samt Motmedel BOL (remsor).
Vapenbalk V7V och V7H i balkläge 7 och 6, en under vardera innervingen var tillsammans med anpassade upphängningsanordningar avsedda för RB71 eller RB24J eller RB74 eller ARAK i Kapsel.
Sidobalk S7V och S7H i balkläge 3 och 2 på vardera sidan av flygkroppen var tillsammans med anpassade upphängningsanordningar avsedd för RB24J eller RB74 eller ARAK i Kapsel.
Centralbalk C1 i balkläge 1 centralt under flygkroppen var en extra, fällbar bränsletank FT upphängd i speciell balk.
Motmedelsbalkar i balkläge 10 och 11 Motmedel BOJ (facklor.

Sikte för dessa vapen utgjordes av en Siktlinjeindikator SI, understött av en spanings- och siktesradar och ett omfattande datorprogram i flygplanets Centraldator CD-107 för målinriktning i alla väder och mörker.
 

Avionik
JA37 blev det andra systemflygplanet i FV med en datoriserad beräkningsenhet. Denna CD-107 utgjorde en central beräknande enhet och integrationsorgan för en mängd sammankopplade funktioner och andra datorer och apparater, vilket gjorde det möjligt för den ensamme föraren att klara av att navigera vid extrema flygförhållanden samt att utföra radarmålspaning med efterföljande inriktning och avfyring av valda vapen mot utvalda luftmål samt vid attackuppdrag mot land- och sjömål i alla väder och mörker.
Kompletterande information, se Avioniksystem JA37.

Systemtest

JA37 blev utrustad med ett Testsystem efter en specifikation från Försvarets Materielverk FMV. Det utvecklades i huvudsak av flygplanets tillverkare SAAB med stöd av underleverantörer av olika delsystem. Systemet var anpassad för att ge flygplanet en optimerad fältmässig funktion med så liten kringutrustning som möjligt.

Avveckling.
JA37 var som jaktflygplan operativ i flygvapnet under 25 år och började avvecklas 2004.

På några platser finns exemplar av JA37C bevarade. I Sverige är detta vid: Flygvapenmuseum FVM (37449) i Linköping, vid Svedinos Bil och Flygmuseum (37326) i Ugglarp, vid F 21 Museum (37362) i Luleå, vid RFN Museum (37378) i Vidsel, vid Optand Teknikland (37392 och 37448) i Östersund, vid Uppsala Garnisonsmuseum (37410 och 37425) i Uppsala och vid Bunge flygmuseum (37432, ”Blå Petter”).

Bevarade JA37D/DI finns vid Optand Teknikland (37412) i Östersund i Sverige samt vid Estonian Aviation Museum (37429), Tartu i Estland, vid Österreichisches luftfahrtmuseum (37431) i Graz i Österrike och vid HM Hadtörténeti Intézet és Múzeum (37347) i Szolnok i Ungern.

Ref Flygvapenmuseum FVM.

Skrivet av: Göran Hawée

Senast uppdaterad: 2018-09-07

Källor:

• Det bevingade verket  FMV Huvudavd flygmateriel 1986

• Flygplan 37 VIGGEN av S.Stridsberg

• System 37 VIGGEN av Svensk Flyghistorisk Förening SFF

• Aktuella beskrivningar, förarinstruktioner och tekniska order.

• Dessutom en mängd personliga anteckningar.