|
 |
|
Beskrivning av funktion i Datagivare
med Ls-telefon i OPUS
|
 |
Bakgrund
Optisk luftbevakning var ett komplement till
radarluftbevakningen, särskilt när det gällde flygande mål på lägsta
höjd, och utgjorde en betydelsefull funktion i vårt tidigare
luftförsvar. För att snabba upp rapporteringen av flygaktiviteter, som
hittills skett muntligt över telefon, så började man på tidigt 60-tal
dra upp riktlinjer för ett mera automatiserat system för optisk
rapportering med nyttjande av dataöverföringsteknik. Det blev ett
elektroniskt system som tillverkats av AGA och som inom flygvapnet
benämns OPUS, System för optisk luftbevakning. Införandet av
OPUS-systemet trädde i kraft 1 juli 1974.
Syftet med OPUS är att rapportera bäringsuppgifter på flygplan som
observerats från ett Ls (luftbevakningsstation), med hjälp av
”datasignaler” till ett Lgc (luftförsvarsgruppcentral). Datasignalerna
som anger en viss bäring, skapas av observatören vid Ls genom
knapptryckning på en Datagivare. Datasignaler och tal från en Ls-telefon
kan överföras samtidigt på samma trådpar utan att påverka varandra. |

Ls-telefon

Datagivare
Större bild
|
Utrustning vid Ls-platsen
Apparaterna vid Ls-platsen utgörs av en batteridriven Datagivare och en
Ls-telefon, som båda ansluts till en 2-tråds telefonledning. Datagivaren
har sju knappar av vilka sex svarar mot bäringarna 2, 4, 6, 8, 10 och 12
enligt klockmetoden, där klockan 12 är norr och klockan 6 är söder. De
sex knapparna benämns efter aktuellt bäringstal och vid rapportering
avrundas bäringen till närmast jämna klockslag. Den sjunde knappen
”Nära” används för att rapportera flygplan som befinner sig inom 3 km
avstånd från observationsplatsen eller rakt ovanför.
När observatören
trycker ned en knapp som motsvarar den riktning som ett flygplan
observerats ifrån, överförs bäringsinformationen inom ca 1 sekund till
Lgc. En indikeringslampa på Datagivaren tänds när informationen har
sänts. Observatören kan sedan med Ls-telefonen lämna kompletterande
upplysningar till Lgc, t ex uppgifter om flygplanstyp och antal
flygplan.
Presentationsutrustning i Lgc
Datasignalen från
Ls-platsen överförs till indikeringslampor på en rapporteringskarta i
Lgc. Indikeringslamporna är utlagda som en cirkel runt varje Ls på
kartan och orienterade på samma sätt som knapparna på Datagivaren i Ls.
När en viss knapp trycks ned på Datagivaren så tänds motsvarande lampa
på kartbordet. Se orange pil.
Lampan lyser med blinkande sken under 5 - 15 sekunder och
därefter med fast sken som långsamt avtar och slocknar helt inom 2
minuter.

Systembild på funktionen vid rapportering av Bäring i OPUS |

Principskiss på inkoppling av Ls-telefon och Datagivare till
2-trådförbindelse
|
Inkoppling av Ls telefon och Datagivare
Tal från Ls-telefonen och datasignal från
Datagivaren kopplas ihop
till samma 2-tråds par för överföring till Lgc. Överföringen sker genom
trådförbindelse när överföring sker på land eller via Radiolänk RL-031
när LS-platsen är placerad på öar eller svårtillgängliga platser.
Djupare beskrivning av funktionen redovisas
fortsättningsvis i denna artikel.
Frekvenser i Datagivaren
Datagivaren har möjlighet att sända på tre olika frekvenser som ”bärvåg”
för datasignalen. Detta för att tre stycken LS-förbindelser ska kunna
samsändas till samma Lgc-plats utan att störa varandra. Valet av frekvens utförs med en omkopplare placerad
på enhetens undersida. De olika lägena på frekvensomkopplaren är benämnda
med 1, 2, 3.
Tabell 1 visar
frekvenserna för de olika lägena.

Tabell 1
Bärvågsfrekvenser
Dämpning av ”datafrekvenserna” från
Datagivaren
Frekvensen från Datagivaren, som samsänds på samma 2-trådpar som
telefonsignalen, dämpas i ett bandspärrfilter som är placerat i
Datagivaren. Detta för att inte störa talet i telefonförbindelsen.
Bandspärrfiltret är inställt så det dämpar alla frekvenser som
Datagivaren kan sända på, se Tabell 2.

Tabell 2
Bandspärrfilter för datafrekvenser i telefonsignalen
|
|
Beskrivning av Datasignalens utformning
för de olika bäringarna
Signalen från Datagivaren består av en fast frekvens som
amplitudmoduleras för att ge start- och slutpulser. Där emellan
amplitudmoduleras frekvensen till kodpulser, där antalet kodpulser
motsvarar vilken Bäringsknapp som har aktiverats på Datagivaren. Vid varje
knapptryckning på Datagivaren genereras ett pulståg som innehåller
startpuls, aktuellt antal kodpulser samt slutpuls,
se
Bild

Exempel på pulståg från
Datagivaren
|

Datagivare med knappar
för olika Bäring samt situation ”Nära”
|
Exempel:
När knappen ”Nära” trycks ned på Datagivaren så sänds 1 kodpuls mellan start- och slutpulserna. När t.ex.
knappen som representerar Bäring 2 trycks ned på Datagivaren så sänds 3
kodpulser enligt
Tabell 3.

Tabell 3
Antal kodpulser som motsvarar en viss Bäring
Batteridrift av Datagivare
Datagivaren
spänningsmatas med 12 Volt genom 8 stycken seriekopplade stavbatterier
på 1,5 V. Dessa är placerade bakom en vattentät lucka på enhetens
undersida och kan öppnas genom att lossa två skruvar.
|

Inkopplad Tonsvarare på Ls-plats

Principskiss på inkoppling av Tonsvarare på Ls-plats |
Tonsvarare
För att kunna
kontrollera att trådförbindelsen mellan Ls-plats och Lgc är hel, så kan
en Tonsvarare placeras
och anslutas på Ls-plats. Vid kontroll av förbindelsen ringer man till
Ls-platsen, där Tonsvararen svarar på anropet och alstrar en svarston tillbaka,
som om den
erhålls, visar att förbindelsen är hel.

Tonsvarare från leverantören SATT
Optisk luftbevakning ur historisk synvinkel
Det var vid planeringen av Stril 50 i slutet av 1940-talet som den
traditionella metoden för spaning efter flygplan officiellt kom att
benämnas optisk luftbevakning, förkortat Olbev.
Den optiska luftbevakningen, där personal optiskt söker efter flygande
mål och rapporterar med olika teknik till Lgc, pågick i luftförsvaret
under åren 1948 till 1994. Därefter nyttjades andra metoder och teknik
för att observera och rapportera flygande aktivitet.
Den optiska luftbevakningen från LS-torn sköttes ofta av kvinnlig
personal som i folkmun fick namnet ”Tornsvalor”.
Artikelförfattare:
Bo Björklund
Senast
uppdaterad 2021-02-23
Mer att läsa om OPUS
|