Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 

 

Operativ Tidsperiod  

 

 

Beskrivning av funktion i Datagivare med Ls-telefon i OPUS

 

 

Bakgrund

Optisk luftbevakning var ett komplement till radarluftbevakningen, särskilt när det gällde flygande mål på lägsta höjd, och utgjorde en betydelsefull funktion i vårt tidigare luftförsvar. För att snabba upp rapporteringen av flygaktiviteter, som hittills skett muntligt över telefon, så började man på tidigt 60-tal dra upp riktlinjer för ett mera automatiserat system för optisk rapportering med nyttjande av dataöverföringsteknik. Det blev ett elektroniskt system som tillverkats av AGA och som inom flygvapnet benämns OPUS, System för optisk luftbevakning. Införandet av OPUS-systemet trädde i kraft 1 juli 1974.


Syftet med OPUS är att rapportera bäringsuppgifter på flygplan som observerats från ett Ls (luftbevakningsstation), med hjälp av ”datasignaler” till ett Lgc (luftförsvarsgruppcentral). Datasignalerna som anger en viss bäring, skapas av observatören vid Ls genom knapptryckning på en Datagivare. Datasignaler och tal från en Ls-telefon kan överföras samtidigt på samma trådpar utan att påverka varandra.

 

 

 Ls-telefon

Ls-telefon

 

Datagivare

Datagivare

Större bild

 

 

Utrustning vid Ls-platsen

Apparaterna vid Ls-platsen utgörs av en batteridriven Datagivare och en Ls-telefon, som båda ansluts till en 2-tråds telefonledning. Datagivaren har sju knappar av vilka sex svarar mot bäringarna 2, 4, 6, 8, 10 och 12 enligt klockmetoden, där klockan 12 är norr och klockan 6 är söder. De sex knapparna benämns efter aktuellt bäringstal och vid rapportering avrundas bäringen till närmast jämna klockslag. Den sjunde knappen ”Nära” används för att rapportera flygplan som befinner sig inom 3 km avstånd från observationsplatsen eller rakt ovanför.

När observatören trycker ned en knapp som motsvarar den riktning som ett flygplan observerats ifrån, överförs bäringsinformationen inom ca 1 sekund till Lgc. En indikeringslampa på Datagivaren tänds när informationen har sänts. Observatören kan sedan med Ls-telefonen lämna kompletterande upplysningar till Lgc, t ex uppgifter om flygplanstyp och antal flygplan.

 

Presentationsutrustning i Lgc

Datasignalen från Ls-platsen överförs till indikeringslampor på en rapporteringskarta i Lgc. Indikeringslamporna är utlagda som en cirkel runt varje Ls på kartan och orienterade på samma sätt som knapparna på Datagivaren i Ls. När en viss knapp trycks ned på Datagivaren så tänds motsvarande lampa på kartbordet. Se orange pil.

Lampan lyser med blinkande sken under 5 - 15 sekunder och därefter med fast sken som långsamt avtar och slocknar helt inom 2 minuter.

 

Systembild på funktionen vid rapportering av Bäring i OPUS

 Systembild på funktionen vid rapportering av Bäring i OPUS

 

 

 

Principskiss på inkoppling av Ls-telefon och Datagivare till

Principskiss på inkoppling av Ls-telefon och Datagivare till
2-trådförbindelse

 

Inkoppling av Ls telefon och Datagivare

Tal från Ls-telefonen och datasignal från Datagivaren  kopplas ihop till samma 2-tråds par för överföring till Lgc. Överföringen sker genom trådförbindelse när överföring sker på land eller via Radiolänk RL-031  när LS-platsen är placerad på öar eller svårtillgängliga platser.

Djupare beskrivning av funktionen redovisas fortsättningsvis i denna artikel.

 

Frekvenser i Datagivaren

Datagivaren har möjlighet att sända på tre olika frekvenser som ”bärvåg” för datasignalen. Detta för att tre stycken LS-förbindelser ska kunna samsändas till samma Lgc-plats utan att störa varandra. Valet av frekvens utförs med en omkopplare placerad på enhetens undersida. De olika lägena på frekvensomkopplaren är benämnda med 1, 2, 3.
Tabell 1 visar frekvenserna för de olika lägena.
 

Tabell 1 Bärvågsfrekvenser

 

Dämpning av ”datafrekvenserna” från Datagivaren

Frekvensen från Datagivaren, som samsänds på samma 2-trådpar som telefonsignalen, dämpas i ett bandspärrfilter som är placerat i Datagivaren. Detta för att inte störa talet i telefonförbindelsen. Bandspärrfiltret är inställt så det dämpar alla frekvenser som Datagivaren kan sända på, se Tabell 2.

 

Tabell 2 Bandspärrfilter för datafrekvenser i telefonsignalen

 

 

Beskrivning av Datasignalens utformning för de olika bäringarna

Signalen från Datagivaren består av en fast frekvens som amplitudmoduleras för att ge start- och slutpulser. Där emellan amplitudmoduleras frekvensen till kodpulser, där antalet kodpulser motsvarar vilken Bäringsknapp som har aktiverats på Datagivaren. Vid varje knapptryckning på Datagivaren genereras ett pulståg som innehåller startpuls, aktuellt antal kodpulser samt slutpuls, se Bild

 

Exempel på pulståg från Datagivaren

Exempel på pulståg från Datagivaren

 

 

Datagivare med knappar för olika Bäring samt situation ”Nära”

Datagivare med knappar för olika Bäring samt situation ”Nära”

 

Exempel:
När knappen ”Nära” trycks ned på Datagivaren så sänds 1 kodpuls mellan start- och slutpulserna. När t.ex. knappen som representerar Bäring 2 trycks ned på Datagivaren så sänds 3 kodpulser enligt Tabell 3.

 

Antal kodpulser som motsvarar en viss Bäring

Tabell 3 Antal kodpulser som motsvarar en viss Bäring

 

Batteridrift av Datagivare

Datagivaren spänningsmatas med 12 Volt genom 8 stycken seriekopplade stavbatterier på 1,5 V. Dessa är placerade bakom en vattentät lucka på enhetens undersida och kan öppnas genom att lossa två skruvar.

 

 

Inkopplad Tonsvarare på Ls-plats

Inkopplad Tonsvarare på Ls-plats

 

 Principskiss på inkoppling av Tonsvarare på Ls-plats 

Principskiss på inkoppling av Tonsvarare på Ls-plats 

Tonsvarare

För att kunna kontrollera att trådförbindelsen mellan Ls-plats och Lgc är hel, så kan en Tonsvarare placeras och anslutas på Ls-plats. Vid kontroll av förbindelsen ringer man till Ls-platsen, där Tonsvararen svarar på anropet och alstrar en svarston tillbaka, som om den erhålls, visar att förbindelsen är hel.

 

Tonsvarare från leverantören SATT

Tonsvarare från leverantören SATT

 

Optisk luftbevakning ur historisk synvinkel

Det var vid planeringen av Stril 50 i slutet av 1940-talet som den traditionella metoden för spaning efter flygplan officiellt kom att benämnas optisk luftbevakning, förkortat Olbev.
Den optiska luftbevakningen, där personal optiskt söker efter flygande mål och rapporterar med olika teknik till Lgc, pågick i luftförsvaret under åren 1948 till 1994. Därefter nyttjades andra metoder och teknik för att observera och rapportera flygande aktivitet.
 

Den optiska luftbevakningen från LS-torn sköttes ofta av kvinnlig personal som i folkmun fick namnet ”Tornsvalor”.

 

Artikelförfattare: Bo Björklund

 

Senast uppdaterad 2021-02-23

 

Mer att läsa om OPUS