
Marin karantän

Kontroll av fartyg med missiler på däck

Castro och Chrusjtjov vapenbröder

Sovjetisk pansar på Havannas gator

Räckvidden för SS-4 och SS-5 från Kuba. Kärnvapenladdning 1-3 Megaton
Större bild

De två typerna av robotar som installerades på Kuba
Bilden tagen på en nyöppnad utställning för utländska besökare i Havanna
av författaren februari 2015
Större bild

Räckvidd för de 15 Jupiter robotarna operativa i Turkiet
Större bild

Jupiterinstallation i Italien
Större
bild |
Världen på
randen till ett atomkrig
En mycket allvarlig politisk kris mellan Sovjetunionen och USA som
hotade att utösa ett tredje världskrig.
Den
14 oktober 1962 upptäckte USA genom spaningsflyg avskjutningsramper på
Kuba för sovjetiska kärnvapenrobotar med en räckvidd som täckte stora
delar av USA.
Efter
att ha övervägt flera handlingsalternativ, inkluderande bombning och
invasion av Kuba, beslutade USA att inleda en marinkarantän.
I
ett tal till den amerikanska nationen den 22 oktober meddelade president
Kennedy att Kuba skulle sättas i en ”marin karantän” tills
robotinstallationerna avlägsnats.
Chrusjtjovs oberäkneliga manöver
I början av juli 1962
besökte Raul Castro, Fidels bror och Kubas försvarsminister, Moskva för
att underteckna en hemlig överenskommelse om att installera sovjetiska
robotar till Kuba.
Idén att stationera kärnvapen på ön kom från inte mindre än Che Guevara
vid ett besök i Moskva 1960.
Vid månadsskiftet september/oktober avgick ca 85 sovjetiska fartyg till
Kuba, lastade med 42 medeldistansrobotar med 164 kärnstridsspetsar och
sovjetiska soldater för att bevaka dem. Robotarna skulle hållas under
sovjetisk kontroll och de var planerade att vara operativa 25-27
oktober.
Anledningen till att Chrusjtjov gjorde denna oförutsägbara manöver kan
ha varit Chrusjtjovs äkta vilja att ställa upp för Castro och hans
revolutionära regim.
Kuba hade för Sovjetunionen blivit vad Berlin var för USA, en symbol för
dess ideologi och prestige och det kan mycket väl ha varit just prestige
som var nyckeln till operationen. Chrusjtjov kan ha siktat på att tvinga
USA att acceptera Sovjetunionen som en jämlike.
Framför allt då USA hade placerat ut robotar i Italien och Turkiet, - Sovjetunionens
granne, så kunde han placera ut dem på Kuba, som var granne med USA.
Den 14 oktober informerade CIA överraskande president Kennedy om att Sovjetunionen
var i färd med att bygga avskjutningsramper för medeldistansrobotar på
Kuba.
Hur skulle USA reagera?
- Acceptera läget och avvakta utvecklingen?
Omöjligt, eftersom ingen president kunde visa sådan svaghet i en
kris så nära amerikanska stränder.
- Förhandla genom FN eller hemliga kanaler?
Detta undvek en direkt konfrontation, men skulle ge Sovjet
tillfälle att dra ut på förhandlingarna tills deras ställning på
Kuba hade blivit oåtkomlig.
- Använda våld? Bomba avskjutningsramperna, men
de skulle inte kunna vara säkra på att samtliga ramper förstörts
- Invasion i stor skala? En sådan operation
skulle ta tid att organisera och innebära en direkt konflikt med
sovjetiska styrkor.
Under dessa omständigheter erbjöd en
flottblockad ett tilltalande alternativ.
- En blockad skulle inte göra något åt de
robotar och de trupper som redan fanns på Kuba, men skulle hindra
att förstärkningar nådde dem.
- Den skulle utnyttja den amerikanska
överlägsenheten till sjöss, där Sovjet var som svagast; den skulle
vinna lite tid.
- En styrkedemonstration, som inte uteslöt några
av de mer drastiska handlingsalternativen.
Den 22 oktober 1962 förkunnade Kennedy i en TV-sändning att det fanns
sovjetiska robotar på Kuba, liksom 42 000 soldater. Den amerikanska
nationen häpnade.
Som åtgärd mot detta förklarade han att “en strikt karantän”
skulle upprättas runt Kuba, och att den skulle träda i kraft den 24
oktober.
“Alla fartyg av något slag på väg mot Kuba, från alla nationer eller
hamnar kommer, om de befinns innehålla last av offensiva vapen, att
tvingas vända om.”
Ordet “karantän” istället för “blockad” kringgick frågan om en blockad
kunde betraktas som en krigshandling
De amerikanska krigsfartygen intog sina ställningar på morgonen den 24
oktober. Två sovjetiska fartyg närmade sig den amerikanska linjen.
Klockan 10.25 rapporterades dessa fartyg ha stannat; klockan 10.30 kom
rapporter om att allt som allt sex fartyg hade stannat eller vänt om.
Sovjetunionen valde att undvika konfrontation och USA:s makt till sjöss hade
börjat visa resultat utan att ett enda skott hade avlossats.
Detta var bara en tillfällig respit, men ett tillfälle till
förhandlingar hade skapats. Under några dagar med intensiv spänning och
då världen höll andan, sköts ett U2 plan ned över Kuba. Chrusjtjov gav
strikta order att inte använda kärnvapen i försvaret av Kuba.
Den 26 oktober föreslog Chrusjtjov att USA skulle ta bort sina robotar
från Turkiet för att balansera tillbakadragandet av de sovjetiska
robotarna från Kuba. Han ville också ha en garanti från USA att de inte
skulle invadera Kuba.
USA hävdade offentligt att de inte skulle underhandla såvida inte de
sovjetiska robotarna dessförinnan dragits tillbaka från Kuba. Under hand
antydde dock USA att de inte skulle invadera Kuba om robotarna drogs bort.
Vidare skulle de amerikanska Jupiterrobotarna dras bort från Turkiet
och Italien
efter en lämplig tidsrymd. Detta senare villkor skulle hemlighållas.
Detta blev lösningen på den allvarligaste krisen under det
kalla kriget.
Något år senare inleddes den andra tövädersperioden.
Värt att läsa:
Om Kuba-krisen 1962 av Historiken Peter Englund
Filmer på YouTube:
Vill du veta mera om viktiga händelser under det kalla kriget,
klicka här |