Bakgrund Projektet med flygplan 18 påbörjades vid nyåret 1939 och efter
vissa kompletteringar förelåg strax därefter ett godkänt
ritningsutkast jämte en godkänd attrapp. Vindtunnelprov inleddes vid
KTH.
Redan från början förutsattes flygplanet kunna utnyttjas som bomb-,
fjärrspanings- och torpedflygplan samt för tung jakt. Anskaffningen Efter krigsutbrottet i september 1939 meddelades SAAB
att huvuddelen av konstruktionskapaciteten skulle
läggas på flygplan 17, som samtidigt var under konstruktion.
Projektarbetet för Fpl18 återupptogs i juni 1940, nu med en
specifikation för som tog hänsyn till de krigserfarenheter som vunnits
Detta medförde bland annat helt ny bombinstallation, skottsäkra
bränsletankar, pansarskydd för besättning, fast främre akan och ändrad
disposition av kroppnosen för att förbättra förarens sikt framåt-nedåt. Tillverkningen Flygplan 18 tillverkades med två typer av motorer:
·
B18A med två stjärnmotorer P&W STWC-3
med 14 cylindrar på 1065 hk
·
B18B med två raka inverterade V-motor DB605 med
12 cylindrar på1475 hk. T18B en variant av B18B med förändrad
vapeninstallation avsedd för samverkan med marinen och fartygsbekämpning
med bl a torpeder.
Totalt levererades 244 Fpl18 till Flygvapnet
fördelade på
·
B18A 62 exemplar
·
B18B 120
exemplar
·
T18B 62 exemplar
Beväpning
·
B18A och B18B.
En fast och en rörlig 13 mm ksp, en 20 mm akan.
·
T18B
En fast 13 mm ksp, två fasta 20 mm akan.
En 57 mm akan monterad i bombrummet.
Bombinstallationen i B18B tillät hängning av olika
bombalternativ i bombrummet och i utvändigt monterade bombställ under
kropp och vingar. Kroppsbombställen försågs med bombgaffel för att
möjliggöra störtbombfällning, tills bombsikte m/42B, hade införts.
Bombsikte m/42B, BT-3, var en vidareutveckling av m/42 (BT-2) som fanns
i B17.
Maximal bomblast var 1400 kilo.
Raketinstallation infördes under 1950-1951 i B18B och T18B.
Installationen bestod av raketställ under vardera vingen, avsedda för
fyra raketer. Dessutom ställ för fyra mindre raketer, eller ställ för
två grövre raketer under kroppnosen. Samtidigt infördes ett automatiskt
reflexsikte för inriktning vid raketskjutning.
I detta skede av utvecklingen ersattes bomber alltmer av raketer.
Rollen som attackflygplan började definieras och
denna började ersätta rollen som bombflygplan. S18A Spaningsversionen Som ersättning för S16 Caproni, modifierades 55 B18A till spaningsversionen S18A vid CVV och F11 åren 1946 -1949. Vapeninstallationen I B18A förändrades helt för att ge utrymme för följande kameror. -
2 Höghöjdskameror/lod Ska 10/92 cm -
1 Panoramakamera/nos Ska 10/150 cm -
1 Höghöjdskamera/lod Ska 5/25 cm -
1 Mörkerkamera Ska 13/30 cm i kombination med lysbomber utprovades vid Försökscentralen 1947-1948 Vissa avvikelser förekom vid olika försök med alternativa kameror vid F11 och F21.
Under 1948 påbörjades utprovning av flygradar PS-18A. Som första flygplan i flygvapnet utrustades 36 st S18A med denna radar avsedd för havsövervakning.
Katapultstolar
B18B och T18B utrustades senare med katapultstolar. Den
katapultstol som installerats i J21A betydde ett stort framsteg när det
gällde säkerheten vid fallskärmsuthopp.
Med smärre modifieringar gick denna att bygga in i flygplan B18B.
Med dessa modifieringar hade den svenska flygindustrin åstadkommit ett
modernt krigsflygplan helt i internationell klass.
Operativ Basering 1944-1958
Bombflygplan
B18B |
F1 Västerås |
1944-1948 |
I början B18A |
F7 Såtenäs |
1948-1951 |
|
F14 Halmstad |
1945-1953 |
|
F17 Kallinge |
1948-1956 |
|
Spaningsflygplan
S18A |
F3 Malmen |
1947-1949 |
|
F11Nyköping |
1946-1959 |
|
F21 Luleå |
1949-1959 |
|
Torpedflygplan
T18B |
F17 Kallinge |
1948-1958 |
|
Elsystem
2 generatorer, 24 V DC
10 V system för elektriska instrument från 24V-systemet via
spänningsregulator.
Avionik
B18B och T18B
S18 A
Ett antal B18B opererade som målmarkeringsplan.
Dessa utrustades med:
Samtliga operativa FPL18 utrustades med VHF-radio
FR-7 under senare delen av 40-talet.
|