|
Allmänt
I
flygplan
JA37 fanns två
digitalbandspelare FB-4 installerade för ändamålet att Registrera
data för Underhålls- och Flygsäkerhetsregistrering, RUF
samt för UTBildningsregistrering UTB. Bandspelare FB-4
framtogs av Schlumberger i Velizy-Villacoublay i Paris.
Registrerkameran RKA-40B installerades för att registrera
flygplanets inriktning på film.
RUF-systemet
FB-4 huvudsakliga uppgift i RUF -systemet var att insamla data
intressanta ur underhålls- och flygsäkerhetssynpunk. Där ingick att
registrera Flygläges- och Styrsystemparametrar samt Motor- och
Prestandaövervakningsparametrar. Men även att övervaka och registrera
vissa funktioner i CD-107/207
vari ingick Övertemperatur och Termisk överbelastning på flygmotorn samt
Mekanisk överbelastning på flygplanet. Den underhållsinriktade
registreringen i RUF medgav även registreringar för att
underlätta snabb lokalisering av vid flygning intermittenta
felfunktioner. Registrering som hade mer direkt inriktning på
flygsäkerheten medgav även utvärdering av flygbanor och flygtillstånd
samt flygförarens manöveråtgärder.
I
RUF-systemet ingick nedanstående enheter;
-
Bandspelare FB-4
-
Bandkassett BK
-
Markstation RUFM
Uppbyggnad och Funktion
FB-4
var en konventionell databandspelare och baserade sig på en
produkt för datainsamling i bland annat fordon. En flygburen variant
utvecklades som, på beslut av Försvarets materielverk FMV, kom att
anskaffas och införas i JA37. Den var placerad på vänster sida i
främre vänster apparatrum på en speciell bädd. Den utnyttjade tolv
kanaler. FB drevs med 29 V från flygplanets likströmssystem.
BK var en unik konstruktion enbart framtagen för denna typ av
FB. Den bestod av en kraftig bottenplatta och ett genomskinligt lock
med en fjäderbelastat lucka med en hävarm som öppnade luckan när BK
sköts in i FB. I BK satt två kullagrade bandspolar och
fyra brytrullar samt monteringsblock med en tryckrulle som tryckte
bandet mot en kapstanaxel när BK monterades i FB. BK
innehöll 135 meter magnetband på kaptonbas som hade liten
temperaturutvidgningskofficient som bidrog till jämnt bandtryck mot
skrivhuvudet oavsett omgivningstemperatur. Bandet hade ändmarkeringar,
så kallade stickers. Närmast ändarna satt bandslutsstickern som stoppar
motorn för att inte bandet skall lindas av spolen. Cirka 30 cm in på
bandet satt stickers för spårväxling (byte av bandriktning). För att
hålla bandet sträckt så att bandet låg mot inspelningshuvudet med rätt
tryck, låg en elastisk rem om den lösa spolen och ned mellan
bandspolarna och till var sin brytrulle i hörnet på bottenplattan.
Magnetbanden tillverkas av Rhone Poulenc i Frankrike.
RUF-systemet bestod av två delsystem baserat på dels en
flygplanbunden inspelningsutrustning FB och dess BK och
dels en markbaserad utvärderingsutrustning RUFM. Vartdera
delsystem var uppbyggt kring ett datorsystem och innehöll både maskin-
och programvara.
Det flygplanbundna delsystemet registrerade data och audio och
var uppbyggt runt befintliga flygplansystem. Registrerade data lagrades
på BK och dess kapacitet var för data 6 timmat och för audio 90
minuter. Viss dubbelregistrering gjordes för allvarligare fel. Dessa
sparade i CD och kunde som en Snabbrapport sedan matas ut direkt
efter flygningen i datorsystemets Datapanel DAP.
Insamlingen av data till RUF-systemet gjordes på två
sätt. Signaler till CD från icke digitala system måste omvandlas
i Anpassningsenheter såsom ANPM för alla motordata och ANPU
för underhållsdata för övriga system. För beväpningsystemet fanns
omvandlare ANP71 för robot
RB71, och
omvandlare ANPC. för övriga robotar
RB24/74
RUF-systemets Registreringmetodik var enkel. En strömställare på
flygplanets nosställ startade FB som sedan gick tills flygplanet
landat och stoppade FB. Den kunde även köras på marken från CD
med ett RE-program. Data- och audioregistreringen spelades in på tre
kanaler på BK och fördelade på tolv spår. Audio spelades in på
två kanaler, en för flygförarens mikrofon och en för hörtelefon.
Datainspelningen gjordes på en kanal. Inspelningstiden för varje spår
var 45 minuter och genom bandets automatiska fram- och återgång blev
inspelningstiden totalt 6 timmar för data och 90 minuter för audio.
Överskriden tid för audio medförde överläsning av tidigare registrering
och den äldsta överlästes först.
Utvärdering i delsystemet RUFM var uppbyggt kring en dator vars
program styrde avspelningsutrustningen för BK samt sorteringen av
avspelade data. Till datorn hörde även ett bandminne för långtidslagring
av utvärderingsresultaten samt ett skrivminne.
BK
monterades ur flygplanets FB när ett behov förelåg, ex vis när
flygdagen var slut eller vid felutfall som behövde studeras.
När BK monterats i avspelningsenheten lotsades en speciellt
utbildad RUFM-operatör med systemkännedom ur markpersonalen med
hjälp av ett menysystem genom ett antal utvärderingsalternativ och kunde
välja bland annat utskrift på papper av eftersökt information.
UTB-systemet
FB
huvudsakliga uppgift för UTB-systemet var att registrerade data
intressanta ur utbildningssynpunkt för flygförarna och i viss mån
markpersonal. I registrerade data ingick även flygförarens
audiosignaler. Målsättningen var att tillsammans med övrig hjälpmedel
bidra till en effektiv och ändamålsenlig utbildning av flygförare och
viss markpersonal. Systemet medgav taktisk- och teknisk analys samt
bedömning av flygförarens skjutresultat och handhavande av
flygplansystemens funktioner.
I
UTB-systemet ingick nedanstående enheter;
-
Bandspelare FB-4
-
Bandkassett BK
-
Markstation UTBM
Uppbyggnad och Funktion
FB-4
för UTB var exakt samma databandspelare som för RUF-systemet,
se ovan, samt med samma kraftförsörjning. Endast data för inspelning
samt start och stopp av FB skilde.
Den var
placerad bredvid FB för RUF.
BK för UTB var även den exakt samma som för RUF-systemet,
se ovan. Endast data för inspelning samt start och stopp av FB
skilde.
UTB-systemet bestod av två delsystem baserat på dels en
flygplanbunden inspelningsutrustning FB och dess BK och
dels en markbaserad utvärderingsutrustning UTBM. Vartdera
delsystem var uppbyggt kring ett datorsystem och innehöll både maskin-
och programvara.
Registrersystemet var uppbyggt kring befintliga flygplansystem
där parametrar som registreras passerar genom eller genereras i CD
eller Elektronisk Presentation
EP-12.
Inga andra specifika givare fanns. På BK registrerades
presentationen på Siktlinjeindikator SI, Målindikatorn MI
och Taktiska indikatorn TI, data som avlästes i EP-12. Från CD
registrerades information om flygtillstånd och taktiska data som bland
annat kom från Luftdata LD-5
respektive Radar PS-46 .
Insamlingen av data till BK utgjorde två skilda
huvudgrupper.
Den
mesta informationen kom från SI, MI och TI och utgjordes
av kompletta styr- och radardata från indikatorerna. Dessa lagrades 4
gånger/sekund och kunde presenteras på UTBM skärmar utan att vara
ryckig. Övrig information som registrerades bestod av de från CD
kommande parametrar vilka innehöll flygtillstånd och taktiska data såsom
Identifierings- och Allmänna parametrar samt Manövrerings- och
Presentations parametrar.
UTB-systemets Registreringmetodik var relativt komplicerad. Vid
start av FB var flertalet villkor från beväpnings-och
navigeringssystemet samt vissa varningssystem inblandade och vid stopp
upphörde oftast de villkor som startade FB. Data och
audiosignaler spelades in på sex kanaler på BK vilka är
lokaliserade till tolv spår. Audioregistreringen skedde på två kanaler,
mikrofon på den ena och hörtelefon på den andra. Dataregistreringen
gjordes parallellt på fyra kanaler. Inspelningstiden på varje spår var
ca 11 minuter och på grund av att banden är fram- och återgående med
spårväxling vid vändningen var inspelningstiden ca 22 minuter.
Överskriden tid medförde överläsning av tidigare registrering och den
äldsta överlästes först.
Utvärdering i delsystemet UTBM avsåg att i utbildningssyfte
användas för analys av flygförarens handhavande av flygsystemet, främst
avseende målinmätning, siktning och vapenleverans samt handhavande under
start och landning. Inspelad data på BK utvärderades samtidigt
med film från RKA om sådan fanns med vid flygningen.
UTBM
fanns som regel på varje flygdivision och förfarandet vid utvärderingen
var semi-automatiskt. Genom självförklarande operatörsinstruktioner på
en alfanumerisk bildskärm gavs instruktioner för manuell medverkan av
operatören. Under utvärderingens gång kunde presentationen ”frysas” och
pappersutskrift kund erhållas från ”frysta” indikatorer. Även stegning
kunde utföras, både framåt och bakåt samt snabbspolning. UTBM kunde dels
handhas av flygförare själva men även en av en permanent operatör ur
markpersonalen.
Som kompletterande hjälpmedel kunde RKA-40B användas
vilken filmade en del av synfältet i SI samtidigt med omvärlden
där målet ingick.
RKA bestod av följande delar:
-
Registrerkamera RKA-40B
-
Kamerahållare KH
-
Exponeringsenhet EE
RKA bestod av två enheter, dels den demonterbara kameran med en
bildsynkpulsgivare och dels den permanent fastsatta EE. Kameran
monterades i en KH framför SI och var utrustad med ett
separat pannskydd. Kameran utnyttjade 16 mm film.
För SI-registrering användes ett objektiv med 42,5 mm
brännvidd. Exponeringstiden var 7 ms och antalet exponeringar/film var
ca 1500. Bildfrekvensen var 7 bilder/sekund och total gångtid 3,5
minuter. RKA synfält begränsades till 8,8 grader i bredd och 12,8
grader i höjd och var orienterat där riktmärket visades vid optisk
siktning. Bildfältet täckte ej vid landning med ALFA 15,5 grader och vid
ALFA 12 grader endast marginell täckning.
På kameran finns ett tumvred för manuell filmframmatning,
en indikator som visar när kameran arbetar samt en indikator för
kvarvarande filmmängd. RKA drevs med 29 V från flygplanets
likströmssystem.
KH var permanent monterat på SI front.
Exponeringsenheten EE är permanent monterad långt fram
ovanför SI. Den är försedd med en omkopplare för inställning av
filmkänsligheten mellan 20 – 320 ASA samt hade en inbyggd fotocell för
mätning av infallande ljus vid SI-registrering. EE-s
uppgift är att med kännedom om filmkänslighet och infallande ljus lämna
en spänning till RKA för inställning av rätt bländare.
Skrivet
av Göran Hawée med understöd av Lars Bertil Jonsson, f d handläggare
FB-4 vid CVA.
Senast
uppdaterad 2022-03-18
Källor: Beskrivning JA37 del 4.
|
