Klicka här för att komma till AEF:s Startsida! 

 

Operativ Tidsperiod  

 

 

Registrerutrustning Flygplan JA37

   Bandinspelare FB-4

  Registrerkamera RKA-40B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 FB-4 med öppen lucka och synlig BK.

FB-4 med öppen lucka och synlig BK.

 

 

 

 

 

 

 Bandkasset BK

Bandkasset BK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 RUF-systemets uppbyggnad.

RUF-systemets uppbyggnad.

Större bild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Kanal- och spårorientering BK RUF

Kanal- och spårorientering BK RUF

Större bild

 

 

 

 

 

 

 

 Markstation för RUF

Markstation för RUF

Större bild

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 UTB-systemets uppbyggnad.

UTB-systemets uppbyggnad.

Större bild.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Kanal- och spårorientering BK UTB

Kanal- och spårorientering BK UTB

Större bild

 

 

 

 

 

 

 Markstation för UTB

Markstation för UTB

Större bild

 

 

 

 

 

 

 RKA monterad på SI i flygplanets förarkabin

RKA monterad på SI i flygplanets förarkabin

Större bild

 

 

 

 

 

 

 RKA synfält i SI

RKA synfält i SI

Större bild

 

 

 

 

 

 

 

 

 Exponeringsenhet.

Exponeringsenhet.

 

Allmänt 

I flygplan JA37 fanns två digitalbandspelare FB-4 installerade för ändamålet att Registrera data för Underhålls- och Flygsäkerhetsregistrering, RUF samt för UTBildningsregistrering UTB. Bandspelare FB-4 framtogs av Schlumberger i Velizy-Villacoublay i Paris.

Registrerkameran RKA-40B installerades för att registrera flygplanets inriktning på film.

 

RUF-systemet

FB-4 huvudsakliga uppgift i RUF -systemet var att insamla data intressanta ur underhålls- och flygsäkerhetssynpunk. Där ingick att registrera Flygläges- och Styrsystemparametrar samt Motor- och Prestandaövervakningsparametrar. Men även att  övervaka och registrera vissa funktioner i CD-107/207 vari ingick Övertemperatur och Termisk överbelastning på flygmotorn samt Mekanisk överbelastning på flygplanet. Den underhållsinriktade registreringen i RUF medgav även registreringar för att underlätta snabb lokalisering av vid flygning intermittenta felfunktioner. Registrering som hade mer direkt inriktning på flygsäkerheten medgav även utvärdering av flygbanor och flygtillstånd samt flygförarens manöveråtgärder.

 

I RUF-systemet ingick nedanstående enheter;

  • Bandspelare FB-4

  • Bandkassett BK

  • Markstation RUFM

Uppbyggnad och Funktion

 FB-4 var en konventionell databandspelare och baserade sig på en produkt för datainsamling i bland annat fordon. En flygburen variant utvecklades som, på beslut av Försvarets materielverk FMV, kom att anskaffas och införas i JA37. Den var placerad på vänster sida i främre vänster apparatrum på en speciell bädd. Den utnyttjade tolv kanaler. FB drevs med 29 V från flygplanets likströmssystem.

 

BK var en unik konstruktion enbart framtagen för denna typ av FB. Den bestod av en kraftig bottenplatta och ett genomskinligt lock med en fjäderbelastat lucka med en hävarm som öppnade luckan när BK sköts in i FB. I BK satt två kullagrade bandspolar och fyra brytrullar samt monteringsblock med en tryckrulle som tryckte bandet mot en kapstanaxel när BK monterades i FB. BK innehöll 135 meter magnetband på kaptonbas som hade liten temperaturutvidgningskofficient som bidrog till  jämnt bandtryck mot skrivhuvudet oavsett omgivningstemperatur. Bandet hade ändmarkeringar, så kallade stickers. Närmast ändarna satt bandslutsstickern som stoppar motorn för att inte bandet skall lindas av spolen. Cirka 30 cm in på bandet satt stickers för spårväxling (byte av bandriktning). För att hålla bandet sträckt så att bandet låg mot inspelningshuvudet med rätt tryck, låg en elastisk rem om den lösa spolen och ned mellan bandspolarna och till var sin brytrulle i hörnet på bottenplattan. Magnetbanden tillverkas av Rhone Poulenc i Frankrike.

 

RUF-systemet bestod av två delsystem baserat på dels en flygplanbunden inspelningsutrustning FB och dess BK och dels en markbaserad utvärderingsutrustning RUFM. Vartdera delsystem var uppbyggt kring ett datorsystem och innehöll både maskin- och programvara.

 

Det flygplanbundna delsystemet registrerade data och audio och var uppbyggt runt befintliga flygplansystem. Registrerade data lagrades på BK och dess kapacitet var för data 6 timmat och för audio 90 minuter. Viss dubbelregistrering gjordes för allvarligare fel. Dessa sparade i CD och kunde som en Snabbrapport sedan matas ut direkt efter flygningen i datorsystemets Datapanel DAP.

 

Insamlingen av data till RUF-systemet gjordes på två sätt. Signaler till CD från icke digitala system måste omvandlas i Anpassningsenheter såsom ANPM för alla motordata och ANPU för underhållsdata för övriga system. För beväpningsystemet fanns omvandlare ANP71 för robot RB71, och omvandlare ANPC. för övriga robotar RB24/74

  

RUF-systemets Registreringmetodik var enkel. En strömställare på flygplanets nosställ startade FB som sedan gick tills flygplanet landat och stoppade FB. Den kunde även köras på marken från CD med ett RE-program. Data- och audioregistreringen spelades in på tre kanaler på BK och fördelade på tolv spår. Audio spelades in på två kanaler, en för flygförarens mikrofon och en för hörtelefon. Datainspelningen gjordes på en kanal. Inspelningstiden för varje spår var 45 minuter och genom bandets automatiska fram- och återgång blev inspelningstiden totalt 6 timmar för data och 90 minuter för audio. Överskriden tid för audio medförde överläsning av tidigare registrering och den äldsta överlästes först.

 

Utvärdering i delsystemet RUFM var uppbyggt kring en dator vars program styrde avspelningsutrustningen för BK samt sorteringen av avspelade data. Till datorn hörde även ett bandminne för långtidslagring av utvärderingsresultaten samt ett skrivminne.

BK monterades ur flygplanets FB när ett behov förelåg, ex vis när flygdagen var slut eller vid felutfall som behövde studeras.

När BK monterats i avspelningsenheten lotsades en speciellt utbildad RUFM-operatör med systemkännedom ur markpersonalen med hjälp av ett menysystem genom ett antal utvärderingsalternativ och kunde välja bland annat utskrift på papper av eftersökt information.

 

UTB-systemet

 FB huvudsakliga uppgift för UTB-systemet  var att registrerade data intressanta ur utbildningssynpunkt för flygförarna och i viss mån markpersonal. I registrerade data ingick även flygförarens audiosignaler. Målsättningen var att tillsammans med övrig hjälpmedel bidra till en effektiv och ändamålsenlig utbildning av flygförare och viss markpersonal. Systemet medgav taktisk- och teknisk analys samt bedömning av flygförarens skjutresultat och handhavande av flygplansystemens funktioner.

 

I UTB-systemet ingick nedanstående enheter;

  • Bandspelare FB-4

  • Bandkassett BK

  • Markstation UTBM

Uppbyggnad och Funktion

 FB-4 för UTB var exakt samma databandspelare som för RUF-systemet, se ovan, samt med samma kraftförsörjning. Endast data för inspelning samt start och stopp av FB skilde.

Den var placerad bredvid FB för RUF.

 

BK för UTB var även den exakt samma som för RUF-systemet, se ovan. Endast data för inspelning samt start och stopp av FB skilde. 

 

UTB-systemet bestod av två delsystem baserat på dels en flygplanbunden inspelningsutrustning FB och dess BK och dels en markbaserad utvärderingsutrustning UTBM. Vartdera delsystem var uppbyggt kring ett datorsystem och innehöll både maskin- och programvara.

 

Registrersystemet var uppbyggt kring befintliga flygplansystem där parametrar som registreras passerar genom eller genereras i CD eller Elektronisk Presentation EP-12. Inga andra specifika givare fanns. På BK registrerades  presentationen på Siktlinjeindikator SI, Målindikatorn MI och Taktiska indikatorn TI, data som avlästes i EP-12. Från CD registrerades information om flygtillstånd och taktiska data som bland annat kom från Luftdata LD-5 respektive Radar PS-46 .

 

Insamlingen av data till BK utgjorde två skilda huvudgrupper.

Den mesta informationen kom från SI, MI och TI och utgjordes av kompletta styr- och radardata från indikatorerna. Dessa lagrades 4 gånger/sekund och kunde presenteras på UTBM skärmar utan att vara ryckig. Övrig information som registrerades bestod av de från CD kommande parametrar vilka innehöll flygtillstånd och taktiska data såsom Identifierings- och Allmänna parametrar samt Manövrerings- och Presentations parametrar.

 

UTB-systemets Registreringmetodik var relativt komplicerad. Vid start av FB var flertalet villkor från beväpnings-och navigeringssystemet samt vissa varningssystem inblandade och vid stopp upphörde oftast de villkor som startade FB. Data och audiosignaler spelades in på sex kanaler på BK vilka är lokaliserade till tolv spår. Audioregistreringen skedde på två kanaler, mikrofon på den ena och hörtelefon på den andra. Dataregistreringen gjordes parallellt på fyra kanaler. Inspelningstiden på varje spår var ca 11 minuter och på grund av att banden är fram- och återgående med spårväxling vid vändningen var inspelningstiden ca 22 minuter. Överskriden tid medförde överläsning av tidigare registrering och den äldsta överlästes först.

  

Utvärdering i delsystemet UTBM avsåg att i utbildningssyfte användas för analys av flygförarens handhavande av flygsystemet, främst avseende målinmätning, siktning och vapenleverans samt handhavande under start och landning. Inspelad data på BK utvärderades samtidigt med film från  RKA om sådan fanns med vid flygningen.

UTBM fanns som regel på varje flygdivision och förfarandet vid utvärderingen var semi-automatiskt. Genom självförklarande operatörsinstruktioner på en alfanumerisk bildskärm gavs instruktioner för manuell medverkan av operatören. Under utvärderingens gång kunde presentationen ”frysas” och pappersutskrift kund erhållas från ”frysta” indikatorer. Även stegning kunde utföras, både framåt och bakåt samt snabbspolning. UTBM kunde dels handhas av flygförare själva men även en av en permanent operatör ur markpersonalen.

 

Som kompletterande hjälpmedel kunde RKA-40B användas vilken filmade en del av synfältet i SI samtidigt med omvärlden där målet ingick.

 

RKA bestod av följande delar:

  • Registrerkamera RKA-40B

  • Kamerahållare KH

  • Exponeringsenhet EE

RKA bestod av två enheter, dels den demonterbara kameran med en bildsynkpulsgivare och dels den permanent fastsatta EE. Kameran monterades i en KH framför SI och var utrustad med ett separat pannskydd. Kameran utnyttjade 16 mm film.

 

För SI-registrering användes ett objektiv med 42,5 mm brännvidd. Exponeringstiden var 7 ms och antalet exponeringar/film var ca 1500. Bildfrekvensen var 7 bilder/sekund och total gångtid 3,5 minuter. RKA synfält begränsades till 8,8 grader i bredd och 12,8 grader i höjd och var orienterat där riktmärket visades vid optisk siktning. Bildfältet täckte ej vid landning med ALFA 15,5 grader och vid ALFA 12 grader endast marginell täckning.

 

På kameran finns ett tumvred för manuell filmframmatning, en indikator som visar när kameran arbetar samt en indikator för kvarvarande filmmängd. RKA drevs med 29 V från flygplanets likströmssystem.

 

KH  var permanent monterat på SI front.

  

Exponeringsenheten EE är permanent monterad långt fram ovanför SI. Den är försedd med en omkopplare för inställning av filmkänsligheten mellan 20 – 320 ASA samt hade en inbyggd fotocell för mätning av infallande ljus vid SI-registrering. EE-s uppgift är att med kännedom om filmkänslighet och infallande ljus lämna en spänning till RKA för inställning av rätt bländare.

 

 

Skrivet av Göran Hawée med understöd av Lars Bertil Jonsson, f d handläggare FB-4 vid CVA.

 

Senast uppdaterad 2022-03-18

 

Källor: Beskrivning JA37 del 4.